Värsta dygnen ever.

Som jag skrivit innan så kom magsjukan och hälsade på här förra veckan. Först Alicia, sen lilleman, sen Alicia igen, sen A... Och när vi trodde att det var över så var det min tur. Har inte mått så dåligt på många år. Nu har jag ibte spytt på två dygn och kroppen håller sakta men säkert på att återhämta sig. Det lilla jag fått i mig har bebis knyckt (tur de egentligen) så jag har varit helt off. Och magont, ledvärk från helvetet, sönderspydda revben..  you name it. Detta vill jag inte vara med om fler gånger!

Idag är jag en gnutta piggare, orkar samtala med barnen och mannen, orkar äta lite mer, gå små sträckor..  Men blir snabbt utmattad och måste återgå till vilopositionen i sängen. Ibland kan det vara så jobbigt att gå på toaletten (typ 15 steg tur och retur) att jag får stanna och pausa för att inte ramla ihop.

Men ja, nu är det värsta över och mina rastlösa ben och min jobbiga nästäppa är tillbaka istället. Hade gärna sluppit, men man kan inte få allt.

Jag gjorde lera till Kevin för en stund sen och nu är han världens lyckligaste unge och sitter och leker och kladdar. Alicia spelar på PS4an och hjärtat packar inför ett par dagar i Revinge.

Idag går vi in i vecka 33 ♥ 55 dagar kvar tills vi beräknas bli fem i familjen. Börjar känna mig en smula stressad, en smula 😂😊

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229