...typ, eller så var det bara strömmen som gick 🙈😂

Haha alltså ni anar inte vad som hände här inatt men klockan 00.30 skrev jag det HÄR meddelandet i en mammagrupp på fb (enda stället där folk e vakna och kan ge mig feedback liksom😅)

"GAAHH tjejer 😱😱 (finns kanske någon ammandes mamma vaken mitt i natten) men alltså seriöst jag är typ rädd nu. (Haha egentligen astöntigt) men alltså strömmen gick i huset precis, vaknar av det satans larmet som piper as högt var 10:e sekund typ. Anyway, går ut i garaget mitt i natten ensam i hela huset (förutom två sovandes barn liksom men Hey bra skydd mot eventuell mördare 😂🙈) Anyway jag slår på huvudströmbrytaren och strömmen kommer tillbaka (har en nattlampa i hallen så jag märker att strömmen kommer tillbaka) går upp igen helt jävla skakis och fattar inte ens hur jag vågade gå ut i garaget mitt i natten liksom, går och lägger mig as nöjd över att ingen av barnen vaknade. Skulle precis somna... så händer samma sak IGEN! Larmhelvetet börjar pipa och jag får snabbt som fan tassa ner för samma procedur igen (inte lika rädd den här gången pga ingen mördare i huset) 😅.
Släcker nu den sista lampjäveln som lös och går upp och lägger mig igen. Men seriöst det kan väl inte bero på den lilla lampan som hela husets ström har gått? Det regnade AS mycket innan och blåste väl kanske litegrann men det gör inte det nu. Kan det vara orsaken tro?
Tänk om det händer igen?! Vad fan gör jag då? Jag kan ju inte springa upp och ner som en jojo hela natten och "släcka bränder" liksom.
Update: det hände IGEN och igen och igen. Uppe i 6:e gången nu 😏 kul natt, Not!! Hej jojomamman

Ja just det, till saken hör ju att min sambo jobbar i Norge på veckorna och är inte hemma förens på fredag igen, och han svarar fan inte när jag ringer. Inte för att han skulle kunna lösa situationen därifrån visserligen men han kunde ju iaf vara mentalt stöd när jag tvingades gå ut i garaget mitt i natten 😩😬.

Btw, båda barnen sover fortfarande 🙏🏻 så nu är det väl dags att somna för mig med
(Men är typ fortfarande lite skärrad, kan inte låta bli att tänka på något som jag hörde på radion idag att enligt någon typ Maya kalender så skulle jorden gå under idag, eller alltså igår, haha men jag tänker att det kanske är tidsskillnad som gör att jorden går under lite senare här eller nått) och varför i hela friden skulle strömmen gå innan jorden går under
My god, JAG är helt störd, jag vet 😅🙈😂

Fan måste sova nu nu nu.. Bebis kommer snart vakna för att vilja amma, måste ta vara på den lilla sömnen man får 😅😴
Haha men tack för att jag fick skriva av mig, känns genast mycket bättre. Bästa gruppen 🙏🏻

(Men seriöst om någon svarar nu att strömmen gått hos er med så skiter jag fan ner mig av skräck, hej jordens undergång tack för mig liksom)"



Hahaha, ja alltså jag behöver ju inte skriva så mycket mer, denna texten förklarade ju allt.
Jag fick en hel del svar såklart (älskar att man aldrig e ensam) alltifrån att det kan vara någon mus som gnagt sönder nån ledning eller nån utekontakt som fått i sig vatten eller ah vad som. Många skrev att jag var tvungen att leta upp proppar o skit men suck liksom.

Jag insåg ju att vi inte har råd att ringa nån el-jour men efter 4:e gången jag var nere och slog på strömmen igen var det typ min enda tanke, för ingenting jag gjorde fick det ju att sluta. Jag "släckte ju bara bränder" för stunden så att säga.
Anyway 7 gånger hände det totalt under loppet av 1,5 timme innan det till slut avtog helt och jag kunde somna om och sova hela natten (förutom två amningsuppvak 😏😴)
Haha och jag tycker nästan synd om Daniel som fick vakna till typ 8 sms och lika många missade samtal, haha men bara nästan 🙈😂han får fan inte ha på ljudlös när han inte är här hemma alltså.
Tycker även lite synd om kära grannen som även hon fick vakna till 3 halvhysteriska sms, sorry Veronika 🙈

Föresten jag hade sjuk tur som bara behövde natta om Jonathan mitt under allt det här hände, han vaknade lagom till sista gången jag behövde gå upp, men hade Gabriel också vaknat hade jag vart så körd 😩😅.

Så det var alles, det blev inte jordens undergång bara strömlöst på postvägen 15 haha 😂🙈😅var ju tvungen att kika runt på närliggande hus men hos dem så lös både utegran och lampa så det kan inte vara att strömmen gått för fler heller liksom.
Så idag måste jag troligtvis försöka leka elektriker eller typ smart och försöka diagnostisera vart felet ligger,wish me luck 🙈😅

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Wiiihoo inatt sov Jonathan 5,5 timme i sträck, vaknade och ammade ca 15 minuter sen sov han 4 timmar till! Alltså VA? Jag är helt i chock ska ni veta, i vanliga fall vaknar han liksom var tredje timme (minst) dygnet runt och ska ha mat, som en riktig matochsov klocka 🙈😅. Men SÅ skönt att börja sista dagen på denna vecka utvilad för första gången liksom, speciellt eftersom att vi inatt flyttar in till stora sovrummet igen och jag kommer behöva gå upp och ut ur rummet när han vaknar istället för att sitta kvar i sängen och amma (pga lättväckt storebror, men ah allt det här vet ni ju redan)

Söndag idag alltså och inga direkta planer (som vanligt), ska bara vara hemma hela dagen, skönt. Men några projekt har jag ändå tänkt mig hinna med idag (nu när jag ändå är så utvilad)

*Städa ut julen! Haha jag veeeet jag är som vanligt SIST med att göra det i hela fbg typ 😅🙈 haha men jag tycker ju att det är så mysigt med alla ljusstakar och stjärnor. Tomtarna tog jag visserligen ner förra veckan så det är bara ljusstakarna kvar typ nu ändå vilket kommer gå fort. Daniel tog ner all utebelysning igår med (vi hade klätt balkong och altanräcke i ljusgirlanger) och jag är lite sur på mig själv som inte lyckades ta en enda bild på hur satans fint han fick till allt, får hoppas det blir lika fint nästa år.
*Fota och lägga ut klädpaket i köpochsälj grupper. Igårkväll började jag med att sortera ut och rensa i barnens garderober och jag fick två stora kassar fulla med kläder som jag ska försöka sälja. Jag la upp 3 st klädpaket redan igårkväll då jag började lite smått redan då och fick sålt 2 av dem nästan direkt så jag hoppas på samma tur idag. Det är ju föresten SÅÅ sorgligt att plocka bort storlek 50 och 56 i Jonathans byrå nu, jag hade massvis alltså MASSVIS med kläder i 56 som han inte ens har hunnit använda innan han växte ur dem och det funkar ju inte att spara allt heller (pga platsbrist plus att vi inte ens vet om vi kommer behöva babykläder i framtiden igen) men ah, jag sparade iaf litegrann, typ det finaste och det vi använt mest och tycker bäst om, har tänkt att jag ska spara en del kläder i varje storlek liksom så att det finns om man får fler barn, eller barnbarn en vacker dag för den delen 😃.
*Planera Dans!! OMG jag börjar liksom jobba om mindre än TVÅ veckor och jag har inte ens börjat planera ännu. Visserligen ska jag bara ha två kurser i år men det innebär ändå en hel del jobb, tex 5 eller 6 st olika uppvärmningar, en styrka, massvis med diagonaler och slutligen 3 stycken danser.
Jag har dock börjat skriva upp lite låtar som jag ska använda och ska "bara" bestämma vilken låt jag ska ha till vad. Men jag tror iaf att jag har koll på två (utav tre) låtar som jag ska köra danskoreografier till så det känns bra, nu ska man bara få tummen ur att börja göra dem också vilket INTE är det lättaste med två barn, herregud jag som tyckte det var svårt att planera dans med bara Gabriel förut, kommer ju bli ännu svårare nu med båda barnen hemma liksom 🙈😅. Jag får dock passa på när Gabriel sover middag eller är på förskolan denna veckan, och bara hoppas att Jonathan kan sova samtidigt då, men herrn har ju en tendens att vara vaken MYCKET mer på dagarna nu så ah vi får se hur det går med den saken. Haha jag får väl dansa med honom i bärselen i värsta fall, men ja, vad kul! Det måste jag ju prova i vilket fall 😃👍🏻. Goal!

Nu ska jag fixa lite frukost och ladda upp med en god kopp the inför dagens projekt, så får jag ta allt i den takt jag hinner med helt enkelt, vägrar stressa idag när jag faktiskt inte har några måsten egentligen.

Hej svejs!

Bjuder på några bilder från Gabriels 2 års kalas och även från morgonen efter när vi väckte honom med paket på sängen. Tänk TVÅ år har liksom gått nu sen mitt liv fick en helt ny mening, älskade barn, tack för att du gjorde ALLT så mycket bättre. Du och din lillebror är det finaste vi har ❤️

Likes

Comments

Att vara tvåbarnsmamma ensam på veckorna är något tuffare än jag hade föreställt mig faktiskt och då är det tur att man har så fantastiskt fina människor runtomkring sig som hjälper mig när jag behöver det som mest.

Den senaste veckan och veckorna har jag fått hjälp av olika personer bland annat min farbror och hans fru som kom en kväll lagom till nattning av Gabriel så att dem kunde ta hand om Jonathan när jag nattade G. Samma uppgift tog även min syster på sig en dag i förra veckan och min moster denna veckan. Det är SÅ skönt ska ni veta att kunna ägna sig bara åt Gabriel den lilla stunden på kvällen som det är dags att natta, vilket innebär borsta tänder, läsa böcker för att sedan ligga bredvid och bara krama om honom tills han somnar.
Och vet ni vad, jag har inte bara världens bästa familj och släkt utan även grannarna tvärsövergatan hjälper mig när jag behöver. Igår kom nämligen Veronika in och hjälpte mig att baka julgodis, vilket inte är det lättaste att göra ensam ens i vanliga fall men tänk då med två små barn hemma, haha omöjligt 🙈😂. Veronika och hennes familj bjöd även över mig och Gabriel på middag när jag var höggravid och hade förvärkar en kväll, hur snällt?! Ni får aldrig flytta! Hoppas ni förstår det, haha för då flyttar vi fan efter. Haha nä men allvarligt talat så är det guld värt med sådana fina grannar.

Men av alla dessa människor som hjälper mig så finns det en person som på riktigt är min räddande ängel i SÅ många fall och utan henne vet jag faktiskt inte om jag någonsin hade fixat föräldrarskapet över huvudtaget (för hon hjälpte ju dessutom till enormt när Gabriel var liten och har varit barnvakt x antal dagar varje vecka under ett års tid när jag jobbade. Jag talar såklart om min svärmor.
Jag har världens nej det räcker inte, universums bästa svärmor. Utan tvekan alltså!!
Inatt sov jag lite halvdåligt då Jonathan vaknade extra många gånger för att äta och klockan 7 tyckte Gabriel att det var dags att vakna och då kändes det seriöst som att jag precis gått och lagt mig 😩 Barnens farmor kom redan vid halv 9 tiden på morgonen för att hjälpa mig (vilket hon för övrigt gjort hela veckan) under tiden hon var här fick jag bakat julgodis och griljerat julskinkan samt matat och nattat Gabriel för att sova middag. Varpå jag tänkte att yes nu kan jag också passa på att sova eftersom Jonathan sover så bra på dagarna och ofta långa stunder i sträck. Gabriel som vanligtvis kan sova 2-3 timmar lunch fick idag typiskt nog för sig att vakna efter redan 50 minuter och var jätteledsen följt av att bli arg och sedan vrålpigg och vägra somna om (trots att han hade behövt) och jag som precis lyckats somna innan han vaknade känner att jag på riktigt håller på att gå sönder av trötthet, tårarna brände innanför ögonlocken och jag kände mig HELT färdig och förstod inte hur jag skulle orka med hela eftermiddagen och kvällen med barnen och allt som måste göras.
Men vet ni vad? Då kommer hon igen, min räddande ängel, världens bästa svärmor till undsättning och ser till att Gabriel får i sig mellanmål och att jag hinner få i mig lunch (som jag för övrigt helt har glömt bort eller prioriterat bort dem senaste veckorna) och sedan var hon snäll och tog båda barnen så att jag kunde gå och lägga mig. Jag hade ammat precis innan vilket innebar att jag fick sova i över 2 timmar utan att Jonathan behövde mig.
När jag vaknade kände jag mig som en helt ny människa och med hur mycket ny energi som helst till resten av kvällen (konstigt hur lite som egentligen krävs för att man ska få ork igen) så tack Mia, tack för att du alltid finns för oss, vi älskar dig så oändligt mycket och jag är evigt tacksam för att du gör för oss ❤️

Nu sitter jag uppe i lekrummet med en glad sprattlandes Jonathan på sin babyfilt och Gabriel som serverar oss låtsasmat från sitt kök och känner verkligen hur tacksam jag är över alla fina människor runtomkring mig som hjälper mig att få det här underbara livet att gå runt.
Så om jag någonsin har glömt att tacka er (och om ni ens läser detta) så vill jag säga TACK! Tack från djupet av mitt hjärta för att ni är sådana änglar allihopa, och det gäller inte bara er som jag nämnt i denna texten utan även resten av min familj och mina vänner såklart som på ett eller annat sätt finns för oss.

Om ett par timmar kommer Daniel hem och vi ska imorgon börja beta av våran "2 do list" inför jul som är en meter lång ungefär 🙈😅, men jag är ändå glad att jag har hunnit med julskinkan och 4 av 6 olika julgodis sorter som jag planerat att baka. Sen får resten bli som det blir känner jag lite, allt kan ju omöjligen hinna bli färdigt eller ens perfekt nu när vi har två små barn hemma, men det får vara okej. Det blir nog jul ändå 😉❤️

God jul från oss ❤️

Några bilder på barnen och när Gabriel firade lucia på sin förskola ❤️😍 sötaste tomtenissen ever

Igår blev det ett besök på barnakuten med lilla Jonathan då han har varit förkyld en längre tid, men det var ingen fara med honom alls som tur är (har skrivit mer på min instagram om händelsen) 💙

I söndags hade vi den årliga julgranshuggningen hos min pappa🌲😃

Och så här fantastiskt fin blev resultatet 😍🎄😃 jag måste säga att jag är väldigt nöjd med årets gran och med mig själv som lyckades klä den helt själv, Daniel hjälpte såklart till att få den på plats och in i foten, haha men det vete tusan om jag kommer få hjälp med fler år efter detta 😂😅 haha "satans granhelvete som vägrar stå upp".

Likes

Comments

...Hur det är att vara tvåbarnsmamma, på riktigt.
För denna veckan har Daniel börjat jobba och jag var ensam med båda barnen mån-tors.
Omg säger jag bara, alltså nu var jag ju ändå beredd på att det skulle bli ganska tufft men alltså så jobbigt som det stundtals var var jag inte beredd på och jag har undrat flera gånger VAD fan vi har gett oss in på liksom?!
Till att börja med så är ju Gabriel sjukt mammig just nu, eller ah han är väldig pappig också såklart men när inte Daniel är hemma så blir han alltså extremt mammig istället, och om jag inte ger han min fulla uppmärksamhet typ hela tiden så blir han förbannad rent ut sagt 😩
Dagtid har allt flytit på väldigt bra måste jag ändå säga, Gabriel är ju dessutom på förskolan tis-tors 9-14 så under den tiden kan jag ju passa på att vila upp mig eller få gjort sysslor här hemma som är svårt att hinna med när Gabriel är hemma. Och jag har faktiskt lyckats sova någon timme varje dag också så det är jag väldigt tacksam för. Så tack Jonathan för att du fortfarande i princip sover 80% av dygnet.
Men med det sagt så kommer vi in på kvällar och nätterna...
För det första så samsover vi ju allihopa i sovrummet, men Jonathan ligger i sin bedside crib och sen ligger jag emellan J pch G för att inte riskera att Gabriel rullar på lillebror i sömnen eller något (vilket visserligen typ är omöjligt eftersom han ligger i sin crib och dessutom i babynestet)
Jonathan behöver ju inte lägga sig samma tid som G varje kväll och det bästa är om jag kan få J att sova i sin babysitter ute i vardagsrummet innan jag ska natta Gabriel för då går allt hur smidigt som helst med nattningen. MEN detta går ju tyvärr inte att styra och jag har haft sån otur att två kvällar så var inte Jonathan bara vaken han hade dessutom kolik under ungefär en timmes tid just vid nattning av Gabriel vilket gör det omöjligt för mig att ägna mig helt åt storebror så detta innebär att det blir skrik och panik från BÅDA samtidigt och DÅ kan jag säga att då är man inte kaxig som förälder. Man känner sig sjukt otillräcklig och ja mammahjärtat går typ sönder av ren frustation.
Sen är det ju tyvärr inte över när jag väl har lyckats natta utan sen börjar natten. Jag får smyga ut så tyst jag bara kan från sovrummet med Jonathan varje gång han vaknar (2-3 gånger per natt) för att inte riskera att väcka Gabriel, för OM han vaknar och jag då inte kan ägna mig åt honom 100% ja då blir han skogstokig och kan gråta och skrika uppemot 2 timmar om man har otur 😩 vilket jag tyvärr haft ett par nätter, och då behöver det inte ens vara för att han vaknar av oss utan han vaknar ju dessutom av sig själv ibland också så då finns det ju ändå inget jag kan göra för att förebygga att det ska hända liksom. Men ah, jag hoppas på att det kommer gå bättre och bättre och faktum är att det gick faktiskt jättebra sista natten så jag hoppas att det håller i sig till nästa vecka, men jag är beredd på att det kommer bli tufft igen såklart.

Idag är det söndag, och det innebär att det är sista natten för mig och Jonathan i gästrummet (vi sover där fre-sön natt) och jag kan säga att det är så otroligt skönt att få sova där inne utan att behöva tassa ut ur rummet på nätterna, nu när han vaknar så ammar vi och byter blöjan helt enkelt i sängen bara och somnar (oftast) om direkt efter.
Men som sagt, det är bara att gilla läget och hoppas på förbättring helt enkelt.

Hoppas ni har haft en fin helg. Bjuder på några bilder från dagens julkorts fotografering 😃 Kram kram



En glad liten Nisse som förbereder sig för fotograferingen 🎅🏼😊

Åååh alltså jag är SÅ himla nöjd med bilderna, haha jag trodde aldrig att vi kunde få till det så här bra med båda barnen liksom. Att Jonathan ens var vaken var ju ett plus bara det men sen att Gabriel faktiskt ställde upp på så många bilder som han gjorde gjorde mig jätte imponerad. Det är min danselev Belinda som har tagit dem fina bilderna föresten, hon tog våra julbilder förra året med och jag blev så glad när hon kunde ställa upp även i år ❤️

Likes

Comments

Nu är lillebror 3 veckor gammal och jag börjar sakta men säkert vänja mig vid det här faktum att jag numera är tvåbarnsmamma, hur coolt är inte det liksom?!
Måste börja med att skriva att livet är helt fantastiskt, jag älskar min familj så oerhört mycket och jag känner mig verkligen lyckligt lottad.

Än så länge så är det ju inte världens omställning från ett till två barn direkt, men det beror ju dels på att jag fortfarande har Daniel hemma på heltid samt att lillebror faktiskt sover typ hela tiden.
Att Daniel är hemma är GULD värt måste jag säga, detta innebär att han går upp VARJE morgon med Gabriel så att jag och Jonathan kan sova vidare, och jag tar nätterna med blöjbyten och amning såklart. Vi sover dessutom i olika sovrum numera just för att inte Gabriel ska störas när lillebror vaknar på nätterna. Så jag och Jonathan sover i gästrummet och vi sover faktiskt riktigt bra där, inatt vaknade han bara 3 gånger för att amma och två av gångerna bytte jag blöjan men han somnade om snabbt. Vilket inte hör till vanligheterna för den senaste veckan har han faktiskt haft lite vakenperiod mitt i natten liksom, där han vägrar somna om och är faktiskt ganska så onöjd i typ 2 timmar, troligtvis lite magknip och så. Så då är det bara att vagga runt med honom i sovrummet och i sängen och amma, rapa, vyssa och sjunga... och att göra detta mitt i natten när man är så trött att man knappt orkar hålla uppe ögonen är sjukt påfrestande måste jag säga, jag kommer aldrig vänja mig.
Om två veckor börjar Daniel jobba igen, och jag ser INTE fram emot det och har faktiskt ingen aning om hur fasiken jag ska palla att gå upp klockan 6 (ibland 7 om man har tur) med Gabriel varje morgon om Jonathan dessutom kanske har 2-timmars vaken period på natten (som han har haft en hel del det senaste). Gabriel är ju på förskolan tis-Tors varje vecka från 9-12 så under den tiden kan jag ju förhoppningsvis få lite sömn iaf, men då vill det ju till att Jonathan vill sova just då, och den turen lär jag väl inte ha, haha. Nä men detta kommer säkert gå bra såklart och jag kommer tids nog vänja mig vid det med, tidiga mornar har jag ju haft ända sedan Gabriel föddes jag ska bara försöka få Jonathan att somna om snabbt efter varje amning just nattetid så att jag slipper vara vaken så mycket på natten.

För övrigt så tycker jag att vardagen flyter på bra med två barn, det är som sagt väldigt skönt när Daniel är hemma just för att då kan vi dela upp oss och ta ett barn var, det har blivit att jag typ kan ligga i soffan hela dagarna med lillebror fastklistrad vid bröstet medans Daniel får leka med Gabriel, haha. Dem stunderna som Jonathan sover (när han inte sover PÅ mig) försöker jag också leka med Gabriel eller så lagar jag mat eller fixar med tvätt och disk eller andra vardagssysslor.
Gabriel sover forfarande middag i typ 3 timmar varje dag och har jag tur så sover Jonathan samtidigt och då kan även jag sova. Sen har det blivit en hel del tv tittande för mig faktiskt, när jag ändå sitter i soffan och ammar, är så tacksam för att Netflix finns kan jag säga, jag plöjer serie efter serie nu.

Jag är väl medveten om alla olika tillväxtperioder som väntar oss nu och att Jonathan blir mer och mer vaken är ett faktum så jag är beredd på att det kommer bli tuffare frammöver men just nu rullar allt på riktigt bra faktiskt och jag njuter verkligen av tillvaron.
Och än så länge (peppar peppar) har jag klarat mig undan mjökstas, mjölkstockning och såriga bröstvårtor och allt sånt hemskt som man kan få i början så det är jag jätte tacksam för. Jag har även slutat blöda helt (sen en vecka tillbaka nästan) och har inte ont av stygnen längre så NU känns det äntligen värt att ha fött vaginalt den här gången just för att slippa smärtan man får efter snitt och att slippa tänka på att jag inte får lyfta tungt och så, men direkt efter förlossningen så mådde jag som sagt riktigt dåligt och hade SÅ ont av både eftervärkar och stygnen så jag trodde nästan att jag till slut skulle föredra kejsarsnitt iaf, men nu är jag riktigt glad att jag tog mig igenom en vaginal förlossning och jag känner mig fortfarande som en superwoman som fixade det. Den här känslan kommer jag leva på länge, ja för alltid faktiskt 😃

Kram på er, hoppas ni har haft en fin helg och får en fin vecka ❤️

Likes

Comments

Nu är jag hemkommen från bb och jag tänkte passa på att skriva ihop min förlossningsberättelse när minnet fortfarande är som starkast.

Det hela började söndag morgon den 29 oktober. kl 04.00 vaknar jag av "djävulsk mensvärk" och kunde verkligen inte somna om. Två timmar senare vaknade Gabriel och då gick jag upp med honom för det gick ändå inte att somna om med den smärtan trots smärtstillande som Daniel hade hämtat till mig en stund innan.
Hur som helst, vid denna tiden började värkarna komma och jag började klocka dem för att veta hur regelbundna och långa dem var.
Vid denna tiden var varje värk absolut hanterbar och ingenting i jämförelse med vad som komma skall haha. I två timmar har jag regelbundna värkar med 8-10 minuters mellanrum som börjar göra allt ondare. Nu väcker jag Daniel för att förbereda honom på att okej, det kanske ändå är dags idag och jag ville att han skulle förbereda sin mamma på att vara beredd att komma hit och passa Gabriel. Jag ringde även till förlossningen som förklarade att det troligtvis var på gång nu men fortfarande i ett tidigt skede och att det skulle fortskrida så här nu dem närmaste timmarna. När värkarna kommer av annan intensitet och tätare vill hon att jag ska kontakta dem igen.
Jag fortsätter klocka och mycket riktigt så blir värkarna lite tätare men jag upplever fortfarande att jag kan hantera dem bra hemma så jag vill inte åka in till förlossningen ännu (för att undvika att bli hemskickade igen).
Jag gjorde färskpresssad juice och förberedde smörgåsar och Daniel gjorde smoothie och vi satt tillsammans hela familjen och åt frukost, det tog mig över en halvtimme att få i mig den dock då jag var tvungen att pausa under varje värk haha.
Men sen avtog faktiskt värkarna lite och det blev alltifrån 10-15 minuter mellan varje värk så då bestämde jag mig för att gå upp och försöka sova lite.
Jag lyckades faktiskt somna (haha här har ni ju kungen på att sova) och jag sov nog i ungefär 1.5 timme faktiskt, dock vaknade jag till vid varje värk (som fortfarande kom en gång i kvarten ungefär) men somnade om lika snabbt igen.
Jag vaknade sen när Gabriel kom upp och skulle sova sin middag. Men då kände jag mig pigg och utvilad så då gick jag faktiskt upp. Klockan var nu 13.00 ungefär.
Vid denna tiden börjar värkarna komma allt tätare igen 6-10minuter mellan varje värk ungefär och jag upplever även att dem kommer med lite annan kraft än tidigare och gör nu betydligt ondare.
Jag ställer mig för att förbereda lunch (ugnsbakad falukorv) men inser att tomaterna är slut så jag bestämmer mig för att ta den korta promenaden upp till netto för att köpa tomat. Haha lite lagom galet kan man ju tycka men att promenera har ju visat sig ha väldigt positiv effekt på mig så jag tvekade aldrig.
Kom hem och lagade maten, under tiden kom värkarna tätt (5-8 minuter mellan varje nu) och nu började dem göra såpass ont att Daniel var tvungen att massera och assistera mig under varje värk. Vi åt lunch och satte oss sedan för att titta på vår nya serie vi har börjat följa (outlander) men vi fick såklart pausa då och då för att "ta en värk".
Gabriel vaknar från sin middagslur och klockan var nu 15.00 ungefär.
I samband med att han vaknade ringde jag tillbaka till förlossningen och berättade om dagen och värkarna och hur jag upplevde att dem gjorde betydligt ondare nu, passande nog så fick jag en värk mitt under samtalet och hon märkte av vilken intensitet dem var nu så hon tyckte att vi skulle komma in.
Vi ringde till Daniels mamma som gjorde sig klar och cyklade hit samtidigt som jag tog en varm dusch. Det var sååå skönt och jag är verkligen glad att jag unnade mig den duschen innan vi åkte in.
16.15 säger vi hejdå till Gabriel och farmor och sätter oss i bilen för att åka ner till halmstad och förlossningen. Aldrig har den sträckan kännts så lång innan för nu var värkarna typ outlidliga och eftersom Daniel körde hade jag ingen som kunde massera mig igenom dem längre.
Strax innan 17.00 kliver vi in på förlossningen och jag får ett rum och blir undersökt.
Det visar sig att jag är 3 cm öppen och tappen är helt utplånad så vi fick stanna kvar och blir inskrivna (hallelujah 🙏🏻, det lönade sig att stanna hemma så länge. 10 timmar med aktivt värkarbete tog jag mig alltså igenom hemma, så stolt över mig själv)

Nu är vi inne på förlossningen och värkarna kommer allt tätare och gör allt ondare, alltså FAN vad ont det gör. Jag får prova lustgas och att sitta på pilatesboll och vi provar olika ställningar som jag kan ta varje värk i. Vi konstaterade snabbt att det enda egentligen som fungerade på mig var när jag fick halvstå och luta mig framåt och Daniel masserade och tryckte hårt nere i svanken samtidigt som hans andra arm låg som ett stöd under och framför magen.
Vid denna tidpunkten frågar jag om jag skulle kunna få epidural (ryggmärgsbedövning) och det görs en ny undersökning för att se om jag kunde få det, jag hade nu öppnat mig ett par centimeter till och jag fick tummen upp för epiduralen och nu ser jag ljuset i tunneln för jag hade ju hört om hur bra den skulle vara. Narkosläkaren kom och satte bedövningen och han var såå duktig och otroligt professionell och barnmorskan sa att jag hade tur som fick just honom för han hade minsann aldrig misslyckats med att bedöva någon (ibland händer det ju att man får bli stucken flera gånger innan den hamnar rätt).
När edan började började ta sin form kom jag till himmelriket kan jag säga, alltså SÅÅ himla himla skönt. Äntligen får jag pausa från alla hemska värkar som jag upplevde var så jobbiga och äntligen fick kroppen vila. Det görs en ny undersökning strax efter att edan satts och nu gick vattnet. SPLASH sa det och hela sängen blev plaskblöt och det tog typ aldrig slut kändes det som haha.
Barnmorskan lämnar oss ensamma en stund och jag fick beodran om att vila och försöka sova lite. Jag vilar (på mitt sätt haha) och tar såklart upp telefonen och skriver till nära och kära vad som händer samt att jag uppdaterade min status på både Facebook och instagram. Och så spelar jag lite candycrush såklart haha.
Vi förväntade ju oss att det skulle ta flera flera timmar nu innan allt skulle sätta igång igen så jag kände ingen superstress med att somna. Men när jag precis är på väg att somna så kommer barnmorskan in igen för att undersöka mig (tydligen görs detta varje timme ungefär) och nu kan ni tro att vi blir paffa när hon säger att jag är nu HELT öppen och är redo att föda barn snart.
Jag bara "nej nej, jag skulle ju få vila, men nej inte ännu det här var ju så skönt kan jag inte få sova lite till" haha, barnmorskan bara skrattade och förklarade att epiduralen hade en jättebra effekt på mig och det är precis så här man önskar att det ska gå till, att kroppen själv under bedövning gör sig redo den sista biten fram till krystfasen i princip.
Jaja vem var jag att säga emot och helt plötsligt inser vi hur snabbt allting har gått, vi kom in till förlossningen klockan 17 och nu var klockan strax innan 21 och det konstaterades alltså att jag "snart" skulle göra mig redo för att föda barn.
Edan stängdes av och nu var det bara att invänta att värkarna skulle komma igång igen och när dem gjorde det så ställde jag mig upp för att dansa/vagga ner bebisen vid ståbordet vid varje värk. Trots att edan fortfarande hade effekt så upplevde jag det här skedet som värst, tiden innan jag fick börja krysta. För det tog ganska lång tid för bebisen att komma helt ner med huvudet och innan dess kan man inte börja krysta. Och allteftersom tiden gick ju mer släppte bedövningen och ju ondare gjorde värkarna, Gaah ni kan ju fatta vilken panik jag börjar få. Där och då började jag undra vad fan jag gett mig in på och huruvida jag skulle kunna ta mig levande ur det här för alltså fyyy för den smärtan. Det var även under den här tiden som jag skrek till Daniel "aldrig mer!! Det blir inga fler barn, ALDRIG mer, påminn mig om det här om jag någonsin börjar prata om ett tredje barn" haha både Daniel och barnmorskorna skrattar för tydligen så säger nästan alla mammor så här i detta skedet.

Klockan blir 21.45 och tyvärr är det nu dags för "mina" barnmorskor att gå hem och vi får ett helt nytt team med personal som ska förlösa mig. Detta var lite jobbigt då jag hade byggt upp ett förtroende för den otroligt proffsiga personalen som hade tagit hand om mig fram tills krystfasen i princip. Men så fort den nya personalen kom och hade tagit några värkar med mig så kände jag mig minst lika trygg igen (alla som jobbar där är så otroligt duktiga, alltså alla verkligen).
Det fortsätter att göra skiiiit ont, alltså fy för den smärtan. Jag är nog fortfarande lite lätt traumatiserad av den faktiskt men ja eftersom jag var väldigt förberedd på att det skulle göra ont så var jag ju egentligen inte förvånad utan hade faktiskt förväntat mig det, men det går aldrig att föreställa sig förens man väl är där.
Jag fortsätter att vagga/dansa ner bebisen tills han står helt nere och redo att krystas ut, klockan är nu 22.30, nu är det dags att lägga sig på sidan i sängen med ena benet uppe i en sån gyn ställning, och detta gjorde också olidligt ont men barnmorskorna var så duktiga och gav mig hela tiden delmål som jag kunde blicka fram emot, att "nu är det bara 3,2,1 värkar kvar här sen är det dags att krysta" detta fick mig ändå att stå ut eller vad man ska säga och inte ge upp, haha inte för att man skulle kunna ge upp i det läget men ah ni fattar nog.
Kl 22.40 börjar jag aktivt krysta och detta gjorde ganska ont till en början men sen ju mer jag hade krystat desto mer kraft fick jag att bara köra på för nu var det "sååå nära" som barnmorskan hela tiden tjatade om, och 13 minuter senare (alltså detta är jättefort tydligen, vissa mammor kan få krysta i timmar så jag är tydligen som gjord för att föda barn sa dom haha, vem kunde tro det?) Anyway 13 minuter senare kl 22.53 krystar jag ut lillebror, frisk helt perfekt och så så underbar.

Vilken lättnad, alltså wow. All smärta bara försvann samma sekund som lillebror föddes, och jag kände mig så glad, helt slut och så duktig. Som en powerwoman. Mycket känslor på en och samma gång med andra ord. Jag fick upp honom på bröstet efter en snabb kontrollcheck av personalen (såg ut som att dom kollade ryggen samt att han skulle få skrika lite för att vädra lungorna) och efter några minuter så klipptes navelsträngen (av Daniel såklart).
Nu skulle moderkakan krystas ut (detta hade jag också fasat för) men det kändes knappt någonting och den var hel och fin vilket också var till en stor lättnad, orka bli opererad efter det här liksom. Sen skulle dom känna på magen så att livmodern säkert dragit ihop sig och AJ detta gjorde ont. Såå himla ont. Var tvungen att använda lustgasen under tiden.
Sedan var det dags att sys, jag fick en grad 2 bristning vilket tydligen är helt normalt. Det tog väldigt lång tid att sys men det var för att dom är så otroligt noggranna.
Sen äntligen, alltså säkert en timme efter lillebror föddes fick jag komma upp från sängen. Vi fick den omtalade fikabrickan (jag hade dock ingen som helst matlust och rörde inte ens smörgåsarna utan drack bara min nyponsoppa och vatten).
Det blev dags att väga, mäta och ta tempen på lillebror. Vi var så nyfikna, både jag och Daniel var helt övertygade om att han var väldigt liten och trodde inte att han skulle väga mer än 3000 gram. För vi tyckte han såg mycket mindre ut än Gabriel när han föddes. Men tji fick vi, 3680 g vägde han och 51 cm lång. (Gabriel vägde bara 3220g)
Jag fick duscha av mig lite snabbt och sen skulle jag även försöka kissa, vilket var helt omöjligt. Så innan vi fick åka upp till bb så sattes det en kateter på mig så att jag blev tömd innan bb.

Nu äntligen fick vi komma till bb, klockan har nu hunnit bli 3 på morgonen redan så ah ni kan ju förstå hur lång tid allt tog. Vi var helt slut både jag och Daniel och vi längtade så efter att få sova.
04.30 vaknar jag av att lillebror skriker lite och tar då upp honom till bröstet och han ammar, så duktig från första början min lilla skatt. Nu blev jag även kissenödig och ringer på klockan för att berätta att jag nu hade kissat. (För annars så skulle dom komma in och sätta kateter på mig igen).
Jag lyckas somna om och lillebror sover också gott i sin "plastbalja" och vi vaknar först klockan 7 på morgonen igen, så några timmars sömn fick vi allt.

Nu väntar 2 dygn på bb innan vi åker hem och faktum är att jag känner mig väldigt svag under den här tiden och har faktiskt väldigt ont av framförallt eftervärkar men ah jag känner även av att jag blivit sydd (ont att sitta bland annat) samt en konstant smärta i axlarna det första dygnet.
Men det blir bättre och bättre och nu idag efter att vi har fått komma hem mår jag redan avsevärt bättre. Och faktum är att jag är glad att det bara blev en grad 2 bristning, det kunde blivit mycket värre. Och jag slapp bli klippt (under krystandet), jag slapp även sugklocka och jag förlorade inte alls mycket blod. Så vem vet, det kanske lönade sig att käka alla dadlar, dricka allt hallonbladste och smörja mellangården så aktivt som jag öndå gjort dem senaste veckorna. 

Så, för att sammanfatta denna upplevelse lite kort kan jag bara säga att JA det gjorde ont och JA det var stundtals precis så hemskt som jag hade befarat MEN jag tog mig igenom det, jag kan inte ens fatta det själv men jag gjorde fan det. Jag blev den där superkvinnan som alla snackar om att man förvandlas till när man föder barn och JAG har fött barn! Så nu checkar vi av det på listan och så återstår det att se om jag håller mitt "löfte" till Daniel om att det "ALDRIG MER" blir några fler barn som jag så fint skrek när allt kändes som värst 😂🙈
Men eftersom resultatet av allt det här lidandet just nu ligger i min famn och är det ljuvligaste jag någonsin skådat så är det ju värt all smärta i världen konstigt nog.
Så svaret på frågan om jag kan tänka mig att föda fler barn är faktiskt ja det kan jag MEN inte än på många år 🙈😂 haha, för att jag skulle kunna göra det imorgon igen som många som fött barn påstår DET kan jag tyvärr inte hålla med om, jag hade aldrig kunnat gå igenom det här inom den närmsta tiden igen och som sagt så vill jag vänta flera år nu innan det är dags för nummer tre OM vi nu ens vill ha fler barn vill säga. Just nu är jag så lycklig över min trio med killar här hemma och jag känner mig riktigt lyckligt lottad ❤️

Sista bilderna på magen, detta var samma morgon värkarna satte igång.

Bb- väskan packad och klar. Nu åker vi in till förlossningen ❤️

Myser på bb 💙

Dags för hemfärd 💙

Hela familjen ska sova sin första middag tillsammans, så mysigt 💚

Finaste blomm/nalle budet av min fantastiska moster och hennes man 💜 Tack majvor och Jocke

Likes

Comments


Går det ens?! Alltså nej jag tror faktiskt inte att det gör det tyvärr, för alla förlossningar är så himla olika och aldrig kan man förutspå vad som händer på vägen eller ens föreställa sig hur den enorma smärtan kommer kännas.
MEN jag har såklart på alla sätt och vis försökt med att förbereda mig så gott jag bara kan, både mentalt och fysiskt och här nedan kommer en lista på hur just jag har förberett mig den senaste månaden.

* Läser boken: "föda utan rädsla"- hmm nu är jag ju tyvärr sämst på att läsa och ta till min information i skrift och har faktiskt riktigt svårt att utföra dem olika övningarna i boken men ah, det känns kanske ändå en aning bättre att försöka ha denna som grund och tänk när det är dags för mig. Jag läser även en del bloggar och förlossningsberättelser (försöker hålla mig till dem någorlunda positiva men tycker ändå det är viktigt att veta vad som kan hända så en del skräck historier har jag också läst)
* Jag dricker hallonbladste- Detta sägs ska göra så att man blöder mindre under och efter förlossningen samt att det även kan hjälpa till med amningen, jag försöker få i mig iaf 2 koppar per dag (ibland glömmer jag) och har druckit i ungefär 5 veckor nu.
* Jag äter dadlar- haha jag som inte ens tycker om dadlar, ja ni fattar ju att jag verkligen vill testa ALLT som kan underlätta min förlossning nu 🙈😅, Anyway dadlar är svin äckligt att äta så där rakt upp och ner MEN jag bakar såklart med dom istället. Kokosolja, havregryn, en skvätt kaffe, kakao och dadlar. Mixar ihop allt och gör små chokladbollar. Supergoda faktiskt. Nu ska man ju enligt studie få i sig 6 dadlar per dag haha men ah jag äter Max 4 sånna bollar på en dag vilket kanske motsvarar 2-3 dadlar på sin höjd, men ah, det kan ju inte skada iaf. Här kommer alla fördelar med att äta dadlar: * Innehåller lugnande och smärtstillande ämnen.
* Förser kroppen med snabb energi.
* Innehåller ämnen som aktiverar hormoner som ansvarar för känslan utav välbefinnande, glädje och lugnet och därmed minskar produktionen av stresshormoner hos mamman. Dessa hormoner förs vidare till barnet genom navelsträngen och gör barnet lugnt och skyddar det i framtiden mot depression.
* Hjälper kvinnan att återhämta sig efter förlossningen då den hjälper livmodern att dra sig tillbaka till sin plats utan risk för farliga blödningar.
* Förebyggande mot blodbrist.
* Innehåller vissa ämnen som är till skydd för vissa inflammationer.
* Stärker fostrets fysiska och psykiska utveckling.
* Stärker livmodern under förlossningen
Alltså HUR bra låter inte detta liksom? Måste genast börja äta flera, haha ska nog fan trycka i mig ett gäng sekunden innan vi drar till förlossningen faktiskt 🙈😂 haha kanske jag tillochmed kan ta med dadelbollarna till förlossningen, japp detta är målet helt klart.

* Smörjer mig (där nere) med någon magisk olja- haha ja den låter fan magisk. Här nedan får ni infon om den: Massageolja inför förlossningen
Äkta naturlig olja för massage av mellangården. Förbered dig för förlossningen genom att förbättra hudens elasticitet och spänst.
Det är en dag du ser fram emot, men mammor slipper helst bristningar i sin känsliga hud. Från vecka 34 kan du förbereda dig med regelbunden massage med Perineum Massage Oil för att öka smidigheten i den tunna huden inför förlossningen. Oljan innehåller sötmandel- och vetegroddsolja, rik på E-vitamin.

Utöver allt detta som jag gör nu varje dag och har gjort i snart en månad så har vi även börjat göra oss redo här hemma för lillebrors ankomst.
Denna vecka och helg har vi:
-städat och rensat kylskåpet
-städat i alla kökslådor och skåp (okej inte riktigt alla men jag ska ner och ta tag i det sista när jag bloggat klart faktiskt)
-dammtorkat i vardagsrummet
-dammsugit hela soffan
-dammsugit och städat hela övervåningen samt nedervåningen
-vi har lagat en massa god mat (tyvärr äter vi ju upp allt så det blir inte så mycket rester att frysa in, matlådor från frysen är nämligen guld att ha första tiden med bebis, får se om vi hinner göra lite storkok i veckan så att jag kan få mina matlådor)
-jag har bakat
-jag har städat i mina garderober samt Gabriels och lillebrors
-vi har tagit ner alla babyprylar (babynest och babyskydd bland annat) från vinden
-monterat ihop spjälsängen.

Kvar att göra är att baka bullar samt våttorka alla golven, och beroende på när lillebror vill komma så hinner vi säkert dammsuga en gång till.

Jag har såklart packat bb väskan, den står redo och klar nere i hallen (pga att jag redan varit en sväng inne på förlossningen pga kraftiga förvärkar) och barnvakt till Gabriel är ordnat och nu denna veckan så verkar det som att Daniel ska ta ut semester för han vågar inte riktigt åka iväg och jobba nu så nära inpå bf eftersom jag faktiskt från och till har en hel del sammandragningar. Så det känns väldigt tryggt och skönt att nu kan det egentligen få sätta igång precis när som helst, vi är redo. Haha så redo man kan bli iaf, jag ska bara försöka få i mig liiiite fler dadlar och dricka några fler koppar hallonbladste samt smörja mig med weleda oljan lite till och kanske hinna läsa några fler kapitel ur föda utan rädsla haha men SEN är vi minsann redo.
Och vi längtar såklart efter lillebror nu, spjälsängen står redo och klar i sovrummet och bara tanken på att det inom en vecka eller två kommer ligga en helt nyfödd person i den gör mig alldeles varm inombords ❤️




Gaah kan ni fatta? Det är 6 DAGAR kvar nu bara, haha men ja chansen att han kommer just det datumet är väl inte så stor men ändå, detta gör mig så nervös och pirrig och ja faktiskt lite smått panikslagen, jag är ju fan sämst på att andas med 🙈😂 haha nu denna veckan när jag haft mina förvärkar så har Daniel fått påminna mig varje gång "du måste andas Helena ANDAS!" Haha och jag gör totalt tvärtom och spänner hela kroppen och bara väntar på att värken ska gå över 🙈😂haha sämst är jag, men ah, jag hinner nog öva på det här med andningen i typ tiotusen värkar till tror jag 😩😱

Likes

Comments

16 DAGAR kvar nu till beräknad bf, Omg det är ju hur snart som helst ju 😱😬 speciellt med tanke på att han kan komma i princip NÄR som helst nu.
Det går utan att överdriva tusen tankar i mitt huvud varje dag nu, jag är ju livrädd för den här förbannade förlossningen alltså och jag kan inte ens föreställa mig hur min kropp faktiskt ska kunna fixa det här. Men nu är det så nära att jag liksom typ blir handlingsförlamad bara jag tänker tanken på att jag inom ett par veckor ska FÖDA ett barn 😱😫. För er som inte vet så förlöstes Gabriel med kejsarsnitt så därför så har jag ingen aning om hur ens en värk känns, så jag räknas ju som förstföderska nu.
Jag har kämpat för att få snitt även den här gången men utan att lyckas och eftersom bebisen är fixerad nu så är chansen för snitt pga sätesbjudning (som det blev med Gabriel) ytterst liten.
Men Aja, som en kompis sa, jag har ju klarat av att vara gravid i 9 månader snart och då är ju en förlossning på Max (!!) 2 dagar ingenting i jämförelse och förhoppningsvis så får vi en problemfri förlossning utan några komplikationer och annat som jag är så himla rädd för.
Äsch nog om det. Blir ju knappast bättre av att jag skriver om rädslan, haha jag får helt enkelt öva på det här med att andas och slappna av och försöka hitta lugnet samt lita på att min kropp faktiskt kan fixa det här... men ah, jag är inte ett dugg övertygad om det 🙈😂

Idag hade jag årets sista dansklass och NU är jag officiellt mammaledig, det ska bli väldigt skönt att få fokusera på sig själv dem här sista veckorna nu.
Men sen har jag ju en hel lista med saker jag ska hinna göra innan lillebror kommer och det är alltifrån att städa och rensa garderoberna här hemma till att montera ihop spjälsängen.
Sen vill jag såklart hinna baka bullar (måste fylla upp frysen igen) samt laga storkok så att jag kan frysa in matlådor som är guld värt den första tiden med bebis. Men ah, vi får se vad som hinns med helt enkelt.
Från och med nu så börjar Gabriel dagtid 15 timmars på förskolan med så han ska vara där tis-Tors 9.00- 12.30 (jag hämtar innan dem sover middag så får han sova middag hemma istället) så under denna tiden har jag tänkt att jag ska hinna med att beta av allt på min lista. Men som sagt, vi får se vad som kommer hinnas med.

För övrigt mår jag forfarande jättebra, och här nedan så har jag gjort en plus minus lista med just min graviditet. Får typ anstränga mig för att ens komma på något negativt så det är ju verkligen toppen.

+ Jag har fortfarande ingen foglossning- kan knappt tro att det är sant, att jag har blivit besparad det onda denna gången. GULD värt 🙏🏻

-Jag har fått lite klåda på mage och under fötter, tog prover idag för att uträtta om det kan vara hepatos men det hoppas jag verkligen att det inte är för det KAN påverka bebis och isåfall måste jag kanske bli igångsatt. Får provsvaren nästa vecka så innan dess finns inget att göra ändå, förutom att klia tillbaka 🙈😂.

+ Jag slipper springa och kissa stup i kvarten på nätterna. Alltså det här måste ju vara sååå jobbigt och jag lider med alla (gravida eller inte) som tvingas vakna på natten för att gå på toa. Jag kissar det sista jag gör innan jag lägger mig och det första jag gör när jag går upp.

+ Jag har fått sova middag i princip VARJE dag tillsammans med Gabriel dem senaste 4 månaderna typ, alltså detta är så himla skönt och jag är så himla glad att jag har haft möjlighet att göra det för det känns verkligen som att jag har laddat upp batterierna så mycket jag bara kan nu inför lillebrors ankomst. Sen måste jag säga att jag har sån sjuk ångest över att det här "babyåret" när man aldrig får sova längre väldigt snart är ett faktum, igen! Men det är bara att bita ihop, och kanske hoppas att man får en bebis som vill sova mer än Gabriel ville (iallafall på nätterna)

-Lillebror har under dem senaste veckorna legat och tryckt mot en nerv i höger ben vilket resulterar i sån sjuk plötslig smärta som fullkomligt strålar ner i benet och ibland bara viker sig hela kroppen på mig. Det händer faktiskt dagligen numera, men som tur är går det över lika fort så jag upplever faktiskt inte detta som ett så stort problem iaf.

Jag skulle nog kunna göra den här listan ännu längre men väljer att runda av här, haha för mina inlägg har en tendens att bli väääldigt långa varje gång 😂🙈 haha men ah, det är ju också för att jag bloggar så sällan.

Nästa gång jag skriver kanske jag är tvåbarnsmamma, eller så är jag återigen höggravid och livrädd 🙈 vem vet, den som läser får se 😉

Kram på er, hoppas ni får en fin helg ❤️

Bjuder på några av bilderna från vår gravidfotografering som vi hade för ett tag sedan. Fotografierna är tagna av fantastiskt duktiga Linnea Ek och vi är så oerhört nöjda och detta är verkligen ett minne för livet ❤️

Likes

Comments

Godmorgon! Nu var det återigen längesen jag skrev, men jag bestämde mig från början att bloggen bara ska användas när jag har något att skriva och att jag aldrig ska lägga ut inlägg bara för att så ibland blir det längre mellanrum mellan inläggen helt enkelt.
Hur mår vi då? Jo jättebra faktiskt.
Som rubriken lyder har vi börjat med lite nya rutiner nu eftersom Gabriel har börjat på förskolan.
Lilla älskling, han är så duktig (eller ah, haha det finns såklart en del han ska bli bättre på men mer om det snart 🙈)
Hur som helst, Gabriel har skolats in nu under denna veckan och idag torsdag blir det hans första dag själv där, visserligen bara i 2 timmar under tiden jag dansar på tullbro skolan men redan från och med nästa vecka är det tänkt att han ska gå sina riktiga tider. Då blir det endast tis, ons och Tors under tiden jag jobbar på eftermiddagar och kvällarna så det blir aldrig mer än 5 timmar i sträck för honom. Längsta dagen blir just torsdagar från 14-19 sen onsdagar 14-16 och tisdagar är han där från 17-20.30. Det kommer alldeles säkert gå jättebra och jag tycker redan att han känns trygg med dem andra barnen och pedagogerna.
Dock är det ju lite nya rutiner nu som Gabriel måste lära sig. Som det här med att sitta ner på mellanmålet och sitta kvar tills ALLA är färdiga 🙈😂 Omg, igår satt han och gallskrek för att han inte fick lov att gå från bordet så fort han hade ätit upp sin smörgås, men ah jag hoppas verkligen att det där kommer med tiden. Allt är ju så nytt för honom nu och man måste ändå förstå att leksakerna på förskolan lockar mer än att sitta stilla och kolla på när andra äter 🙈😂. Men ja detta är just nu ett litet problem då dem har som policy på förskolan att alla sitter kvar tills alla ätit upp och vi får hoppas att han anpassar sig snart. Problemet är väl lite att dem äter vääääldigt länge anser jag 🙈 haha, alltså här hemma är vi ju ändå ganska så effektiva och snabba vid matbordet vi äter våra måltider men när vi är klara går vi från bordet helt enkelt och oftast tar ju inte detta mer än 10-20 minuter. Men på förskolan däremot sitter barnen minst en halvtimma innan dem får lov att gå, haha stackars Gabriel kommer ju få panik under den tiden. 🙈 haha men nej, detta kommer ju såklart lösa sig får vi hoppas. Dem andra barnen har ju lärt sig så det kommer väl Gabriel också göra tids nog.

En annan sak som Gabriel måste vänja sig vid nu är att lägga sig och sova middag något tidigare än vanligt samt att bli väckt varje dag för att åka till föris.
Innan har jag ju låtit han sova middag hur länge han vill och behöver och ja det har många gånger resulterat i 3 timmar (asskönt om ni frågar mig för JAG sover ju alltid middag tillsammans med honom). Numera försöker jag lägga honom senast 11.30 för att väcka strax innan 14 och då åker vi direkt till förskolan. Haha och ja det kan låta länge, för nu får han ju ändå 2 timmars sömn men hade Gabriel fått bestämma hade han inte vaknat förens efter 3 timmar.

Detta har dock resulterat i att vi numera kan lägga oss lite tidigare på kvällarna. Redan vid 21 somnar Gabriel varje kväll numera, och JO det är en stor skillnad till hur det var i somras när han aldrig somnade innan 22 och ibland ännu senare 🙈. För vissa låter detta jättekonstigt hur vi kan låta han vara vaken så länge MEN för mig blir detta ultimat faktiskt för då hinner vi med både kvällsmat (kl 18) samt kvällsgröt (kl 20) innan han ska sova för natten, plus att på tisdagar när jag är hemma så sent som 20.30 så känns det skönt att jag får min lilla stund med honom innan det är dags att sova.
Det kan såklart hända att Gabriel kommer behöva lägga sig ännu tidigare sen när han kommer vara fler timmar på förskolan än det har varit nu på inskolningsveckan och det är ju såklart helt okej det med.
Det dumma nu är att han vaknar typ 05.30-06.00 (😩 skjut mig jag vänjer mig ALDRIG) nästan varje dag numera men eftersom jag kan sova middag med honom blir det ändå uthärdligt så att säga.
Iallafall i några veckor till innan rutinerna kommer rubbas HELT med den nya familjemedlemmen 🙈😂😱.

Gaaah, kan ni fatta, några veckor?! Inte ens jag kan förstå, men jag är alltså gravid i vecka 35 nu och det är alltifrån 3-6 veckor kvar tills lillebror är här, för ja det är ju väldigt svårt att veta när han planerar att titta ut. Jag fasar över hur lite jag kommer få sova det första året och jag fasar även för rädslan att han ska ha ont i magen och skrika 24/7 och över hur Gabriel kommer hantera allting. MEN nu tror jag ju såklart att allt kommer gå bra och att det kommer lösa sig med tiden och att det bara är att vänja sig helt enkelt, jag får vara "zombie mamma" nu ett tag framöver och det får vara okej liksom.

Ärligt talat så är det jag fasar mest för nu är ju såklart förlossningen. HUR i hela friden jag ska kunna föda ett barn på naturlig väg är för mig en gåta och jag är livrädd 😩. Och nu när det närmar sig och börjar bli så påtagligt med så har jag tyvärr börjat drömma mardrömmar och ah jag försöker så gott jag kan med att lugna nerverna och intala mig själv att det ska gå bra, men det är lögn tyvärr... är man förlossningsrädd så är man.

Dock så mår jag fortfarande oförskämt bra i denna graviditeten, jag har ju (peppar peppar) inte ens någon foglossning denna gången! Och jag är helt chockad, har liksom bara gått och väntat på att den ska komma liksom, men nej. Inte ännu. Dock kan jag känna som träningsvärk typ lite i ljumskarna numera och lite i höfterna typ, och det kan ibland "låsa sig" på sina ställen i benen när jag går från liggandes till ståendes typ. Men ah, detta är såklart överkomligt och jag är bara så lyckligt lottad som får må så här bra, och det är jag evigt tacksam för.

Nä nu är det dags att avrunda här, Gabriel är otålig och kommer springandes med sina skor för vi ska gå morgonpromenad.
Hoppas ni får en fin dag och helg. Kramar från oss ❤️

Gabriel på förskolan. 😍Kolla så söt han är i sina nya regnkläder, och alla på hans avdelning har rosa västar på sig när dem är utomhus för att man lättare ska kunna skilja på alla 5 (!!) olika avdelningar som är ute samtidigt.

Likes

Comments

Eller ah, spännande och spännande, det beror väl på hur man ser det kanske. Det blev iaf en ovanlig start på helgen minsann...

I fredagskväll stod jag och lagade taccos när jag plötsligt blev yr och lite illamående. Avfärdade först det hela men efter en stund när jag kände att en svimnings situation inte skulle vara långt ifrån tog jag ett glas saft och la mig en stund på soffan och vilade. Samtidigt fick jag lite ont i magen.
Efter en stund fortsatte jag att laga mat och det gör ont från och till nere på höger sida av magen mest.
När vi sen skulle äta gjorde det helt plötsligt JÄTTE ont i magen, men hungrig som man är satt jag såklart kvar och åt trots smärtorna men ringde till slut till min syster för att fråga hur värkar känns följt av att jag ringde till förlossningen.
Dem rådde mig såklart till att komma in omedelbart och Daniel ringer sin mamma som kom för att passa Gabriel.
Men sen under tiden vi väntade på att farmor skulle komma så gick såklart det onda över och när hon var här hade jag nästan bestämt mig för att stanna hemma istället eftersom jag faktiskt inte hade ont längre.
Ringer både syrran och förlossningen igen men dem ville ändå att jag skulle komma in för en extra koll. Detta tog vi på allvar och åkte till förlossningen.
Blev uppkopplad på ctg i säkert en halvtimma och allt såg toppenbra ut, fick även träffa doktor som undersökte mig samt gjorde ultraljud och likaså inga konstigheter där utan allt såg bra ut.
Puh så skönt, vi fick åka hem.
Det onda nere på höger sida av magen kom dock tillbaka några gånger under lördagen och nu börjar jag ju till min förskräckelse undra om det inte kan vara blindtarmen som spökar?!? Alltså NEJ det får verkligen inte vara så, men det har varit lugnt nu både igår samt lördags kväll så jag avvaktar ett tag till. Sen kan det ju tydligen vara jättesvårt att upptäcka en blindtarmsinflammation när man är gravid vilket gör mig ännu mer nervös. Men såklart ska jag ta detta på allvar och kolla upp det en extra gång om det onda kommer tillbaka.

I lördags kväll jobbade jag på bröllop :) Det var en bekant till mig som gifte sig och det var verkligen roligt att få vara med och uppleva hennes stora dag och kväll. Vi serverade en fantastisk 3-rätters middag som restaurang ekholmen stod för, och det måste jag ju ändå säga att det absolut bästa med att jobba på bröllop är ju att man själv får äta av den otroligt goda menyn, mums.
Gabriel lyckades somna med hjälp av Daniel utan mig denna kvällen (halleluja 🙏🏻) så jag kunde jobba på så länge jag ville men var ändå hemma strax efter midnatt och då kändes det i fogarna och benen kan jag säga efter ett 8 timmars långt serveringspass. Men det gick jättebra hela kvällen och det onda i fogarna hade som tur är försvunnit till söndagen.

Denna veckan är det TERMINSTART!! Wieee det ska bli SÅ himla roligt att träffa alla elever igen som jag har saknat så oerhört mycket hela sommaren samt att komma igång igen med all dansundervisning. Jag har fått klart det mesta av all planering men ska gå igenom allt idag för att vara på säkra sidan så att jag inte har glömt något, och annars tar jag och planerar lite dag för dag med i takt med att alla olika klasser startas upp.
Mina första lektioner börjar först imorgon tisdag vilket innebär att jag har hela dagen på mig idag att se igenom allt.

Ikväll ska jag och Gabriel på öppet hus på hans öppna förskola som han ska börja om drygt 2 veckor 😃. Det är en helt nybyggd förskola så därför bjuds alla barn och föräldrar in ikväll för att se dem nya lokalerna. Kommer troligtvis vara fullt med både föräldrar och barn och vara mer eller mindre kaos haha men vi ska försöka åka dit en stund iaf, senare ikväll ska jag åka till halmstad för ett aurora samtal där jag återigen ska se över chansen att få föda lillebror med planerat kejsarsnitt. Och nu har förhoppningsvis svaret från röntgen kommit med, ska bli spännande. Men är så sjukt nojjig över att dem faktiskt kommer "tvinga" mig till en vaginal förlossning som faktiskt är min största skräck. Men ja. Det där återstår att se och jag har försökt att inte tänka så mycket på det just för att det i nuläget inte finns så mycket mer jag kan göra för att påverka beslutet.

Nä nu ska jag gå ut på en liten morgon promenad med Gabriel därefter när Daniel vaknat ska vi se till att städa lite innan han drar till Norge.
Måndagar har konstigt nog blivit våran städdag numera, jag känner mig på tok för gravid och osmidig just nu för att orka plocka upp alla miljoner leksaker och annat som ligger överallt och skräpar här haha, så Daniel får plocka och jag dammsuger. Är skönt att få det någorlunda fint här inför veckan iallafall även om leksakerna snart kommer ligga precis överallt igen 🙈😂 haha men det där hör väl till när man har en 1,5 åring hemma.

Hoppas ni får en fin vecka. Kram på er ❤️

Mammas hjärta ❤️

Likes

Comments