Förlossningsberättelse del 2


​              Min förlossningsberättelse del 2


Under natten till söndagen vaknade jag 03.30 för att gå upp och kissa.

Jag kände mig väldigt utvilad efter sovdosen vilket var så otroligt skönt.

När jag reser mig från sängen känner jag hur det börjar forsa varmt vatten längst benet.

Jag blev nästan lite arg på mig själv och tänkte ”Fan Anna, kan du inte ens hålla tätt längre” och skyndade mig till toaletten.



Jag satte mig på toaletten, kissade och torkade mig. När jag ställde mig upp fortsatte det rinna längst benet och en stark värk kom som jag fick stanna upp och andas mig igenom. Jag kände direkt att den här värken inte var en vanlig förvärk.

Då förstod jag att det var vattnet som hade gått. (Förnekade det lite efter omständigheterna dagen innan)

Det pirrade till i hela kroppen och jag blev direkt förväntansfull och bad till högre makter att det skulle vara igång. PÅ RIKTIGT!


Jag väckte Simon skrikandes från toaletten och berättade att vattnet hade gått.

Den yrvakna minen han kom in med glömmer jag aldrig. Så vaken men ändå så borta haha.

Vi kramades och försökte ta in känslan av att det nu inte var länge kvar tills vi äntligen skulle få träffa vår dotter.

Vi hade väntat på det här så länge och nu när stunden var här kändes allt så overkligt!

Han sa till mig att vi skulle ringa förlossningen.

Nu hade jag sammanhängande värkar på 4 minuters mellanrum, men jag vägrade ringa för jag visste att dom ändå skulle säga till mig att stanna hemma.



Efter lite övertalande så, 04.00 ringer jag Lunds förlossning då värkarna är så pass intensiva.

SJÄLVKLART svarar samma hemska kvinna som dagen innan och jag blir helt ställd i telefonen min får tyst fram,



”Hej mitt namn är.....” där fick jag stanna och andas igenom ytterligare en värk.



”Hej, jag hör att du har en värk, andas så pratar vi efter den”



Jag uppger mitt personnummer, förklarar att vattnet har gått och att värkarna är täta och kraftiga. Att jag är orolig och vill gärna komma in.



Gissa vad jag får till svar?

Ni har nog alla gissat rätt.



”Anna, försök stanna hemma lite till. Jag bokar in dig på ett rum här så det finns plats när du kommer, MEN försök stå ut så länge du bara kan hemma. Ta en alvedon, bada lite och njut av att förlossningen snart är igång.



Oj oj oj, denna hormonfyllda gravida kvinna i smärta började koka.

”Tack” sa jag och slängde på luren samtidigt som jag rusade in i vardagsrummet och satte mig på pilatesbollen. Vill hon ha mig hemma ja då ska hon få se på hemma tänkte jag. Haha.



Vid varje värk jag fick frågade Simon mig lite försiktigt ”ska vi inte åka nu?” Och jag, envis som en åsna svarade bara ”snart”.



04.45 var värkarna 2 minuter mellan varandra och jag kände mig så otroligt stolt som stannat hemma en extra timme.

Vi ringer min moster som körde oss in till förlossningen.



Att gå upprätt var näst intill omöjligt. Dessa värkar var så otroligt intensiva men gud jag var såååå taggad på att föda barn nu !

Att gå från lägenheten till bilen tar i vanliga fall 2 minuter.

Nu tog det 15 då vi var tvungna att stanna mellan varje värk. Det är verkligen som på film.



Vi satte oss i bilen och konstigt nog kände jag mig hur pigg som helst och energin var på topp.



Lunds gator består av kullersten vilket gjorde bilfärden extra rolig(not).

Desto kortare värkvilan blev desto mer intensiva och onda blev värkarna.

Jag försökte andas och slappna av, men det var fruktansvärt svårt, så jag är glad att resan bara var 7 minuter med bil.

Smärtan var hög men absolut hanterbar.

Framme kramar jag om min moster som önskar oss lycka till och berättar för mig hur grymt bra detta kommer gå.



05.10 ringer vi på förlossningens dörrar.

Precis när barnmorskan kommer böjer jag mig ner för att ta en värk.

Dörrarna slängs rakt upp i ansiktet på mig och jag börjar garva medan sköterskan i panik springer fram till mig med ångest i hela kroppen.

Sköterskan fick så dåligt samvete och frågade mig minst 10 gånger om jag var okej.

Lite skämtsamt svarade jag ”det finns nog ingen smärta som är värre än mina värkar just nu, och vi båda skrattade.




Vi blev direkt inledda på vårt förlossningsrum nr 5 och fick veta att detta var det sista rummet.

Jag var så tacksam över att vi fick det!

Vet inte vad jag hade gjort om det varit fullt!?

Lunds rum var dubbelt så stort som i Malmö och mycket fräschare och mer modernt.



I rummet sattes CTG och sedan blev jag förberedd för undersökning.

Jag hade bestämt mig för att endast köra lustgas under förlossningen men att jag var öppen för annat om jag skulle vilja ha det längst vägens gång.

Lustgasen var AMAZING, min bästa vän.

Det kändes så skönt att få komma in och bli undersökt igen.


Klockan var 07.40 när undersökningen gjordes. Jag var fortfarande 5cm öppen men hade en helt utplanad och mogen tapp. Jag bad om att få lägga mig i ett varmt och skönt bad för att se om det skulle få mig att slappna av.

Medan barnmorskan satte på vattnet, gick jag het på lustgasen.



Nu var Simon och jag så sjukt taggade och längtade så otroligt mycket efter en fantastisk förlossning.

Energin var på topp, lyckan yrade runt i kroppen och spänningen var olidlig.

Vi visste att vi inte skulle behöva åka hem igen utan vår dotter i famnen.

Men vi visste inte vad vi hade att vänta oss de kommande timmarna.



Fortsättning följer…



Gillar

Kommentarer

lisawahlander
lisawahlander,
jag dör det här är så spännande!!!
nouw.com/lisawahlander
escali
escali,
Så frustrerande men också super spännande!! lycka till <3
nouw.com/escali