Min utmaning

Idag var ju den stora dagen, det jag inte ville berätta om men ska berätta om nu.

Jag hade förberett allt under veckan och det sista igår och började tagga för att ta mig an utmaningen.

Utmaningen var då att springa Ultra Trail 55km,sträckan Rudan-Nynäshamn. Starten gick kl 7 i morse och det började bra. Dock så var det inte helt lätt att hitta då det var mörkt när vi startade men alla hade pannlampor så det löste sig.
Första 5-6 km gick bra, kroppen kändes bra och jag kände mig inte ensam.
Men sen började jag få ont i stortån, jag försökte ignorera det och fortsatte. Men så fort jag slog i en sten, rot eller vad som så började det göra skit ont.

Vid första stoppet tänkte jag att jag skulle avbryta men sen fick jag ändå ny energi och jag fortsatte ändå.

Vid den gör sträckan så hade folk fått in ett bra tempo och jag lyckades inte riktigt få något bra flyt så jag var ganska ensam i skogen. Det är ju detta jag är orolig för hela tiden ändå tar jag mig an
dessa utmaningar.

Tillsut gjorde det så ont att jag inte kunde springa vilket resulterade i att jag fick gå och började frysa. Jag fick bestämma mig för att avbryta helt enkelt.

Jag hade förmodligen inte hunnit till sista reptiden för att få gå i mål då är det bättre att avbryta + att jag minskar skaderisken.

Även om det känns surt så är jag nöjd med mitt beslut och nöjd med att jag faktiskt startade.

Jocke hämtade upp mig och jag skakade så mycket hela vägen hem för att jag frös, gissa om det var skönt med en varm dusch.

Tån gör fortfarande ont och jag kan inte ens böja den.

Har hittat en ny utmaning så bara att tanka energi och ge sig ut på nästa :).

Gillar

Kommentarer