Jag hade en konversation med en vän häromdagen. En konversation kring vad det innebär för ens egen person att bli förälder.

Prebarn så var tanken om barn så enkel. Inlindad i någon slags bomullsbubbla, fylld till bredden av bebisgos, häng med vänner, kärlek i överflöd och att äntligen få lite tid att bara ”få vara”.

Ungefär som de realistiska (eh) bebisfotona på Instagram. Bebisen ligger helt liten och stilla inlindad i någon vacker kashmirsjal iklädd rena vita kläder (inget kräk, ingen skorv, inget bajs) och allt är sådär perfekt lugnt och stilla. (Harkel)

Bebis kommer dessutom att vara optimal för det är ju ändå ”din bebis” och man vet ju att ”ens egna bebis” kommer att sova hela natten i egen säng och vakna lagom efter mammans 15-minutersdusch på morgonen. Ja, men sisådär tills morgonkaffet runnit färdigt. ( kanske runt 9-tiden?…)

Ja, en lagom medgörlig bebis så att man kan fortsätta sitt liv precis som innan, bara det att man blivit lite mamma också...

Låt oss skratta lite åt denna naivitet. Jag vet att ni som har barn förstår.

Efter 9 månaders längtan och ömt klappande på växande mage så kommer äntligen underverket. Man fylls av kärlek och oro på samma gång. Ens hormonstinna kropp jobbar både emot en och med en och man känner sig starkast och svagast på en och samma gång. Det är verkligen ett myller av känslor. Ett krig av känslor.

Dagen kommer då man ser skrivs ut ifrån BB, OBS! det ingår inte en instruktionsbok. Kommer hem till sitt hem där alla noggrant inhandlade babysaker står uppradade och väntar.

(Jag inhandlade en svindyr säng och bäddade med lika dyra babylakan. Hon sov inte där på hela första året…)

Väl hemma svävade jag på mitt egna lilla puffiga skära moln. Världen omkring existerade inte. Jag hade bara ögon för min bebis. (Förlåt pappan)

Ja, pappan var däremot fylld av energi och redo att öppna porten för att ta emot gratulerande gäster och visa upp vårt lilla underverk för det gör ju ”alllllla andra” (tänker mig scenen ur Lion Kingscenen där pappan håller Simba upphöjd mot himlen till the Circle of Life) Den nyförlösta mamman tänker samtidigt låt mig få andas, snälla låt mig få stanna här i min bubbla lite till. Så många att pleasa. Så öm i kroppen. Så trött efter förlossningen. Så svullna bröst. Så trasigt underliv.

(Modersinstinkten säger också nej nej!! till bakterier på den nya ömtåliga bebisen)

Dagarna går, mjölken sätter igång man tittar på sin kropp och vet inte vems den är längre är den verkligen min eller är det bara en mjölkmaskin?

Amningen, amningen, amningen. Pressen på amningen. Varför har ingen berättat om denna plågsamma akt? Varför pratas det så lite om det här? Man ska nötas in i amningen. Med skavda bröstvårtor ska man nötas och stå ut. Som att ha en stark sug konstant på ett helt öppet sår. (Att ha tyg mot nyskavda bröstvårtor 😩)

Men man gör det, man står ut för det är ju så alla kvinnor alltid ha gjort. Man kan ju inte vara sämre.

(Började med ersättning vid 5 mån 🙌🏻)

Så många nätter ensam med denna lilla människa. Allas råd som ekar i huvudet. “Låt henne sova med er” ”sov inte med täcke” ”sov inte med kuddar” ”klä henne inte för varmt” ”tänk på kvävningsrisken, låt henne inte sova med er” ”lämna ifrån henne och ta lite egentid (😖!!) och där sitter du i mörkret med ett 3-kilosknyte på bröstet och försöker att hitta din egna röst i ett landskap av obeträdd terräng. Du har ansvaret, det vilar på dina axlar att denna lilla människa ska överleva. Ingen annan. Det är ditt ansvar och du har ingen aning om hur man gör. Det är en mörk plats, det finns inga upplysta stigar men man klarar det, en timme i taget.

(om du är nybliven mamma Googla aldrig man får panik av google ring helt enkelt en annan mamma för stöd)

Att bli förälder innebär att lämna en stor del av sin egen person för att ge plats åt någon annan (läs bebis) och man krigar för att få tillbaka just den delen tills den dagen man inser att det aldrig kommer blir som förut. Det blir inte sämre och nödvändigtvis inte bättre det blir bara annorlunda. Precis som det ska vara.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments