Heeeeej!
Oj, jag har ju inte uppdaterat på nästan 2 månader! Men jag kan säga er att det är en positiv sak, då jag helt enkelt har haft för mycket för mig för att ens ge bloggen en tanke! Jag trivs oerhört bra i min familj och vi hittar på massa roligt tillsammans, Portland, Bend, the Oregon Coast och många släktbesök, bland annat hos rich Aunt Linda och morbror Seth! Mina älskade bästa vänner är bland de finaste jag vet, ni får ett par bilder på dem med ;) Allt som allt så går allt bra och jag har svårt att tro att över halva tiden har passerat. Hur gick det till? Jag längtar efter att komma hem till Sverige men hur ska jag kunna lämna detta livet bakom i vad som kanske blir en evighet? Ja ni, jag ska njuta allt jag kan det sista halvåret. :))
Ha det bra allihopa!

Hejsan!
Just nu är livet rätt så bra. Väldigt bra, faktiskt. Jag bor i min nya värdfamilj, och det är den bästa familjen i hela världen. Jag har bara varit här i en vecka men så mycket som jag har skrattat under den veckan gjorde jag aldrig under de 3 månader jag bodde hos min gamla värdfamilj. Oj så olycklig jag var där. Jag och min värdmamma kom verkligen inte överens, inte bara att de var så konservativa utan också hur hon alltid tog ut sin irritation på mig genom att säga saker som att jag förstörde stämningen så fort vi gjorde något roligt, att hon ville skicka tillbaka mig till bilen och att jag inte fick umgås med vänner om hon inte godkände dem först. Det var verkligen inte hållbart och jag förstår inte ens hur jag orkade 3 månader. Jag fick en tuff start men det lönade sig verkligen, för nu kan jag äntligen börja njuta av mitt år och av att bo i den underbara staten Oregon. Jag var i helgen i Lake Oswego och Newberg (Ungefär vid Portland) och gick på någon snoffsig middag för att fira ett forskingsprojekt på min värdmammas gamla college och för att hälsa på några familjevänner. Det var jätteroligt och vi ska dit över thanksgiving också!
Skolan går bra men jag hoppade av cheerleadingen, dels då jag inte gillade det och dels då Sidney, min ”ex-värdsyster” går i det, och hon HATAR mig nu, men oh well, jag umgås aldrig men hennes kretsar i alla fall. Hursomhelst, jag är så glad att jag inte gav upp. Det var nära ett tag men jag höll ut och det är jag evigt tacksam för och jag lärde mig en hel del. NeVeR GiVe uP, right?
Ha det bra //
En mycket lyckligare Hanna

Hej allihopa, dags för en uppdatering?
Jag kan säga en sak: JAG MÅR SÅ HIMLA BRA JUST NU. Åh, jag är så lättad att jag bytte värdfamilj. Jag flyttade i torsdags in hos min lokala koordinator Angie och hennes man Nick, och vi har verkligen haft det så kul tillsammans. De ville behålla mig som utbytesstudent men de bor i Joseph vilket är utanför skoldistriktet, så jag ska flytta in hos en ny familj som verkligen verkar fantastisk, och de bor precis vid skolan! Jag träffade dem idag och de har två barn på 6 och 8 år, sötaste barnen någonsin! Vi kommer så bra överens och jag är så lycklig. Vi gick på en hike i bergen och där träffade jag gulligaste Keelan från XC, som går i skolan i Joseph (Joseph, Wallowa och Enterprise har XC tillsammans). Sedan åkte jag hem till familjen Hobbs, vars som Foster är en senior på min skola. Jag känner honom inte särskilt väl men jag ÄLSKAR hans föräldrar och hans lillebror Emerys, vi pratar om böcker och poesi och livet och jag älskar hur Jennifer (hans mamma) alltid kallar mig ”magical soul”. De bor i ett gammalt bonde-hus utanför stan och trots att huset är rätt gammalt och slitet så är det ett hus så oerhört fyllt av kärlek och jag älskar att vara där, jag älskar deras lilla hemma-bibliotek och idag spelade vi Wii och åt tacos och vi bjöd in några andra utbytesstudenter från området, bland dem Clara som har varit min älskade bästa vän sedan jag ensam och förvirrad landade i Seattle. Och det där med gammalt, slitet, men fyllt av kärlek är nog hur jag skulle beskriva Wallowa County. Ja, det är ett udda ställe: isolerat och gömt bland bergen, ganska fattigt och nedslipat med en skola på 130 elever, men oj vad jag har lärt mig om livets ”true values” under min tid här. Jag har så många fina personer i mitt liv just nu: Nick och Angie, min nya värdfamilj, Hobbs-familjen, Clara, Arian och många fler. Jag känner mig väldigt lyckligt lottad, för trots att mitt år är långt ifrån High School Musical och drömmen om high school livet som de flesta nog föreställer sig, så skulle jag inte byta det mot något i hela världen. <3