Då var det våran tur att få påhälsning av den fruktade och listiga räven.

Våra höns hamnade i käftarna på denna otrevliga och hemska varelse i tisdags morse då dörren till hönshuset på något sätt hade gått sönder om det faktiskt inte var så att räven själv lyckades slita sönder dörren. Denna tiden på året är ju det valpsäsong och rävhonorna är extra hungriga och desperata efter föda och jagar både dag som natt och kan lura runt hörnet mitt på blanka dagen.

Jag vaknade vid 05 på morgonen av ett fruktansvärt ljud men det var kråkor jag hörde, dem kraxade och härjade något förfärligt och jag var påväg upp för att se vad som hände, men jag avvaktade en liten stund tills jag tyckte att jag hörde en hönas skrik och studsade upp, sprang bak till vår altan och öppnade dörren till vår bakgård och möttes av ett hönshus som stod på vid gavel med en av plankorna på dörren söndersliten, vänder mig om och där ser jag en räv springa iväg med en av mina kompisar i munnen, jag skrek och sprang efter men den försvann på nolltid, hörde hönan skrika i panik långt bort sen blev det alldeles tyst. Jag sprang tillbaka hem och ropade på Pontus att räven tagit hönsen medan jag insåg att jag sprungit ut i linne och trosor för att jag räven, drog på mig ett par byxor och återvände snabbt ut igen för att kolla om det fanns några överlevare, ropade som jag brukar när jag kallar in hönsen och det kom befjädrade upprörda och livrädda kompisar springandes från alla håll i trädgården, alla samlades runt mig och följde snällt med mig in i hönshuset där jag räknade in dem och gav dem mat. kom fram till att 4 av våra hönskompisar saknades. Detta var så hemskt att vakna till, våra små fina höns som vi borde kunna skydda mot allt hade blivit attackerade av räven, åh jag var inget vidare fan av detta äckliga djur innan kan jag säga.

Efter att barnen var lämnade på skolan och förskolan så tog jag och Pontus på oss för att gå ut och se om vi kunde bli kloka på vilket håll räven sprungit., hela trädgården var full av fjädrar från hönsen som han lyckats smita åt sig, och mest fjädrar hittade vi från vår älskade sultan höna Vilda, hon är svart och guldbrun i färgen, otroligt vacker och fin höna som har en härlig och kaxig personlighet. Henne skulle vi sakna massor, en av våra Brahma höns hade strykt med vad vi kunde tyda på fjädrarna och efter att vi följt spåren från alla fjädrarna hittade vi till ett stort buskage en bit från huset där han stannat och ''tagit hand'' om sina byten, alltså dödat dem, det fanns inget blod utan bara en jäkla massa fjädrar, vi kunde se exakt vilken höna han tagit hand om var. Men vi hittade aldrig den där sista stora högen med fjädrar från vilda, den svart/bruna hönan som jag till förskräckelse med mina egna ögon såg i rävens käftar när han sprang från vår tomt.

Pontus gick ut och säkrade upp både hönshus och hönsgård med en gång medan jag ringde vår kontaktgubbe på kommunen angående rävproblemet här nere i ersdalen och han blev glad för att vi ringde och skulle genast föra vidare detta till ansvarig jägare, eftersom vi bor på en ö så är det viktigt att hålla rävstammen nere eftersom det blir till 100 % inavel bland rävarna här ute på ön och när dem börjar komma nära och livnära sig på våra husdjur eller inte visar att dem är skygga för människor längre blir dem till ett problem och bör skjutas av.

Senare på eftermiddagen skulle Ayleah gå ut till djuren för att ge dem vatten och lite gott att äta, då kommer vår vilda fram haltandes till henne, dränkt av regnet och chockad över attacken.

Hönan som förlorat mest fjädrar och som jag såg i käften på räven och som jag hörde skrika i panik och smärta ifrån skogen hade på något mirakulöst sätt lyckats överleva rävattacken och tagit sig hela vägen hem igen, hon har gått långt eftersom vi kunde spåra hennes fjädrar en lång bit ifrån tomten. Hon var hemma igen, kall och frusen och haltande och en jäkla massa fjädrar bortslitna ifrån kroppen, hon blundade och kurrade ihop sig i min famn medan jag undersökte henne och det visade sig att räven inte lyckats bita hål i henne men vi var väldigt oroliga för inre skador på henne.

Vi gjorde iordning en låda och lade in mat och vatten och torrt spån så hon får vara där i några dagar eftersom vi vill ha koll på henne och hon var väldigt chockad så det måste släppa innan vi vågar släppa ut henne till kompisarna igen.

Men wow vilken häftig höna, en riktig tuffing som överlevt en sån rävattack, trodde aldrig jag skulle få se henne igen med tanke på vad jag såg och hörde men hon ville verkligen överleva och vi är så glada och tacksamma att hon överlevde och tog sig hela vägen hem till oss igen.

Nu hoppas vi på återhämtning och vila för vår tuffa tjej.

Tyvärr så kan vi nog inte hoppas detsamma om våra andra 3 vänner.

RIP

Meya kramar lyckligt om vilda när hon återvänt hem efter rävattacken, undra om det var mitt skrik och att jag jagade efter dem som på något sätt lyckats rädda henne, räven kanske kom av sig och blev störd av mig. Så glad att jag vaknade och reagerade men önskar att det aldrig ens hänt.

// Hanna Grav

Äntligen fredag och idag har jag redan hunnit med att ta lite sovmorgon och vaknat i lugn och ro, hur ofta händer det liksom för en extrem morgon pigg människa som lilla mig.
Sen åt jag en mysig frukost tillsammans med mina minsta tjejer eftersom Ayleah sovit hos en kompis, hann tom faktiskt snacka lite med min karl.
Fixat lite med både schema och utbildningar på datorn medan jag drack både 3 och 4 koppar med fantastiskt gott kaffe.

Sedan åkte jag till stallet där jag möttes av en strålande varm sol och en pigg och glad häst.
Lucas var fantastiskt fin idag och vi har tränat på både att stå still och att följa mig, det är mycket lättare att ha en följsam och lydig häst än att behöva hålla i och tvinga 800 kg dit man vill med full kraft, det klarar man inte, allt gick strålande fint och han va både tålmodig och lugn när han väntade på mig i alla moment och han stod tom helt still vid uppsittning gick inte framåt förens jag bad honom om det!
Mycket nöjd över idag.

Nu sitter jag på den där tråkiga färjan som tar mig hem till min vackra ö för att slänga i mig lite mat som min man har lagat under tiden jag varit iväg.
Ikväll blir det jobb för mig, som ni vet så på något konstigt sätt så gillar jag ju att jobba fredagskvällar, samtidigt som jag verkligen uppskattar en ledig fredagskväll hemma tillsammans med familjen framför en film i soffan.

Hoppas ni får en fantastisk härlig långfredag tillsammans med era nära och kära, och ta hand om varandra i denna katastrofala och skrämmande värld som vi befinner oss i just nu, krama om era nära och kära för livet är ovärderligt och fruktansvärt skört.

Kram ❤

Frukost på mitt sätt med en balja full med kaffe en cool 2 åring som tar en av livets första egna selfie.

Min fantastisk Lucas som briljerade på alla sätt idag trots att kråkorna va lite läskiga som flög runt i paddocken medan vi red.

// Hanna Grav

Var det någon mer än jag som vaknade upp i morse och bara kände en stor och tung suck lämna kroppen när man tittade ut och såg att världen hade förvandlats till en frostig, kall och vit vintervärld över natten.? Tror inte jag var speciellt ensam om att känna att nej vad tusan är det som händer. Häromdagen sken solen och värme fantastiskt härligt när jag både red ut i endast en skjorta, åt lunch ute i solen på jobbet och hängde i trädgården med barnen och planterade vårblommor, vi behöver solen och vi behöver värmen nu i vår bittra värld med allt ont och förskräckligt som händer omkring oss. Hoppas det är snabbt övergående och att vi bara har några få dagar kvar tills den riktiga våren anländer.

Idag är det fredag och ikväll är det jobb som gäller men innan dess skall jag till stallet i Säve och ta mig en härlig ridtur på min fina kille och sedan handla några saker innan jag åker hem för att laga mat och sen åka till jobbet. Denna helgen bjuds det på lite blandad kompott av aktiviteter och påhitt, vi skall till kyrkan där Meyas förskola har någon uppvisning med barnsånger och sedan fika tillsammans, kalas för vår största tjej som nu fyller 12, vad hände där liksom.? Sedan skall vi göra om i köket då jag fått för mig att jag vill ha en stor fin kökssoffa och nya köksstolar, det gäller att testa sig fram innan man blir helt nöjd, eller blir man någonsin helt nöjd!!

Hoppas ni får en härlig fredag och va rädd om varandra.

// Hanna Grav