43 kilo, 167 cm lång

För inte så längesen kom jag förbi den vänstra bilden. Jag mådde illa verkligen när jag såg den. Klump i magen. Lås i huvudet. Det är sjukt. Sinnesjukt.

Jag kan se att året är början på 2016, ledtrådarna kommer från tröjan och tapeten i bakgrunden. Jag väger 43 kilo då och är 167 cm lång. Jag slöt växa i sjuan.

Jag har inte insett att jag hade en ätstörning förrän nu i efterhand. Jag var ju liksom inte helt borta och svalt ihjäl, utan jag åt såna sjuka saker så länge. Under ett halvår åt jag bara pulvermos med örtsalt och sesamfrön. Ett annat halvår drack jag bara chokladproteinshakes med oboy i och ett annat åt jag bara nudlar. Jag tränade dessutom varje dag, varav en dag fys och en dag ridpass. Jag vet inte varför jag tränade så mycket.

Nu är året 2018. Jag har ätit upp mig, till skillnad från 2016 när istället jag åt upp mig själv. Idag väger jag 63 kilo och är 167 cm lång. Men det går alltid i tankarna att tänka på vad jag äter och hur mycket jag tränar. Jag måste hålla det på en hälsosam nivå för att undvika ätstörningar. Jag tränar inte mer än vad jag kan äta idag, och det är jag stolt över. Idag är jag stark, jag har muskler och mer underhudsfett. Och det är bra. Jag mår bra.

Gillar

Kommentarer