Det är så mycket som händer runtomkring mig och i mitt liv just nu. Mycket känslor & funderingar. Massa positivt, många förhoppningar, många förväntningar.

Förutom det är denna tisdag lite grå trots solen sken idag. A lämnade för 12 dagars träningsläger. Vi som inte varit ifrån varann på flera månader. Samtidigt blev Nova super duper sjuk å jag är nojjig för att hon fått influensan å ska iväg å vaccinera mig imorgon då jag är i riskzon som gravid. Hatar sprutor.

Ska försöka hålla mig frisk å ta hand om världens finaste dotter. Avskyr när hon är sjuk. 💗

Äntligen kan vi berätta för världen vad våra planer är, hur vi tänker och hur vi känner.

När jag var 17 år gammal så träffade jag mannen i mitt liv. Då blev vi kära i varann på Helsingborgsfestivalen och efter några dagar av dejtande och lååååånga telefonsamtal genom nätterna så fick jag reda på att han spelade för fotbollsklubben Helsingborgs IF. Vi hade pratat om att han spelade fotboll men det gjorde ju de flesta killar så jag frågade inte vidare mer om det. Jag var inte alls intresserad av fotboll men ibland smet jag och tjejkompisarna till Olympia för att kolla in killar och träffa kompisar. Jag kommer ihåg att jag stack dit på Andreas nästa match och stod på Södra stå, där var supermycket folk och det var en varm sommarkväll. Vi hejade med i klacken och A spelade från start och var så himla duktig. Då såg jag vad han verkligen brann för och jag trivdes vid sidan av, hejandes på honom. Jag glömmer aldrig känslan jag fick den dagen på Olympia, hur stolt jag var över hur duktig A var och att han var kär i mig. Där och då började vårt äventyr, vårt liv tillsammans.

Efter ett och ett halvt år blev A utlånad till Wigan i England. Jag hade gått ut skolan och jobbade som butiksbiträde på Intersport och trivdes superbra. Vi kämpade i England i ett och ett halvt år. Det var svårt för både vårt förhållande och för A att anpassa sig till det "riktiga" fotbollslivet utan familj och vänner nära och ett hårdare och proffsigare klimat. Vi blev utlånade hem till HIF några månader efter England och blev sen sålda till FC Groningen i Holland. Där bestämde vi oss verkligen för att det var "vi" och skaffade hus och hund och hade det SÅ himla bra i 3 år och skaffade fina vänner och många minnen. Italien kom efter Holland, där åt vi massor med mat och levde gott, där blev även Nova till, hon föddes strax efter vi hade skrivit på kontraktet i Ryssland. Och som de flesta vet så har vi nu varit i Ryssland i snart 5 år och hemlängtan har funnits där sen vi skaffade barn.

Här är en bild på mig och A i England när jag fyllde 21:

Så hur tänkte vi här då?

Sista året har vi verkligen längtat hem. Nova är mer medveten om att vi är ifrån hennes mor och far föräldrar länge och vi märker hur mkt de saknar varandra. Vi saknar våra föräldrar och syskon. Vi saknar våra vänner, vårt hus och att ha ett "normalt" liv. En liten bebis ligger och växer till sig i min mage och jag drömmer om en förlossning hemma i Sverige, kunna gå på alla BVC möten, mammagrupper (!) och att hänga massor med familj och vänner under denna underbara tid. Jag vill att Nova ska kunna träffa släkt och vänner när hon vill och börja på svenskt dagis inför skolstart om nåt år. Jag vill handla på Ica och kunna läsa innehållsförteckningen på varor utan att använda google translate. Jag vill spendera tid med de i släkten som är äldre och inte missa massor för att man bor utomlands. Det finns så många saker, stora som små, som vi längtar hem till, listan kan göras lång.

Men en sak vet jag att A längtar till, Superettan eller Allsvenskan spelar mindre roll. Men han längtar efter att få dra på sig den där röda tröjan, springa ut på fotbollsplanen där hans karriär tog fart på riktigt, och spela och kämpa för ett lag som ligger oss båda varmt om hjärtat, HIF <3

Just nu är det det enda som spelar någon roll för oss, vad vi vill och känner för. Vad vi brinner för och vill satsa på. Vad som är bäst för just oss och vår familj. Och för oss är Olympia hemma, det är här vi vill vara.

FINALLY så kommer vi HEM!

När det typ var Julia som ville kolla in lite affärer blev det jag & Nova som shoppade mest. Hittade snygga skor på Valentino & lite roligt på Forever 21 till både mig & Nova. Nu ligger vi i sängen å har endast två dagar kvar här i Abu, sen drar vi hem på Lördag. Man ska inte klaga här alltså men man saknar ju sin säng lite där hemma, och familj & vänner såklart! Helgen är redan fullspäckad så det blir nog bra!

Ha en fin Onsdagskväll!