Yoga igen
Idag yogade jag för första gången på ett år. Har som sagt yogat till och från sen jag var 13 år så det är ganska många år. Min kropp har alltid varit bra på det. Jag har inte behövt vara perfekt smal för min kropp är väldigt rörlig (överrörlig) så det krävs ofta bara några få gånger innan jag kan gå in bra i det, behöver bara sträcka ut lårens baksida lite.
Sist fungerade yoga inte alls. Då tänkte jag att jag aldrig kan bli en sån som det står om i tidningar som förändrar sitt liv efter en livskris med yoga. Förra året kunde jag inte göra den nästan lugnaste formen Yin Yoga utan att min kropp gjorde extremt ont i många dagar efter och inte bara normal träningsvärk.
Tänk om det faktiskt fungerar nu. Det hade varit så bra. Då skulle jag få aktivera mina axlar på ett annat sätt. Jag måste ta det försiktigt. Inte pressa över gränsen. Inte skada mig. Kroppen kan nog inte vara full med stresshormoner under tiden, då fungerar ingenting.
Träningsvärk kommer jag säkert att få. Men det är någonting konstigt med min vänstra axel/nacke. Muskeln låser sig gång på gång i vissa rörelser och jag vet inte vad jag ska göra åt det riktigt.
Jag är glad att få varva ner. Vara nästan fri från smärta. Tänk att det tog en vecka för det att gå över. En hel vecka. Men nu håller vi oss kvar i nuet. April är positivt. Officiellt en vår månad. Som jag har längtat. Underbart.