Det har varit en mysig helg med kanske lite för mycket choklad, men om man nu bara lever en gång så får det vara så. Te och choklad är en fantastisk kombination som jag upptäckte på semestern i England för några år sedan.

Har varit ledig i tre dagar nu. Varit avkopplad. Stickat. Ordnat med stickmönster, ritat upp stickmönster som var väldigt populära när jag improviserade att sticka ett par vantar som jag sedan la upp en bild på en Facebook grupp. Så nu finns de snart tillgängliga någonstans. Förenklade från en väldigt dåligt upplöst bild från pinterest (har inte kunnat spåra den vidare än så).

Har hittat urgulliga mönster på stickade katter. Tänker att de bör stickas i något mjukt garn som alpacka eller merinoull om de skulle gå till ett barn (får ej vara stickas då, vara bra mot huden). Frågan är bara vart man kan hitta ögon att sy in. Tänker att någon hobbybutik som Slöjddetaljer eller Panduro borde ha.

Har blivit en del 90 Day Fiance och Youtube. Lite poddar att lyssna på. Kände direkt när eftermiddagen började närma sig sitt slut idag att ångesten och muskelspänningarna kom. Känner gråten inom mig. Försöker dela upp dagarna i tankarna. 2 hela dagar, sedan en halv. Ledigt och resten tar vi sen efter det.

Läste igenom lite om yoga och meditationsövningar. Vågar fortfarande inte prova yoga med tanke på senaste gången. I så fall väldigt lugn och meditativ. Smärtan som jag får annars är inte som vanlig träningsvärk utan som den jag får av muskelspänningar, mjölksyra, som att kroppen är full av blåmärken. Men lugna andningsövningar och att förändra tankarna.

En ny mycket fin ledig dag. Fint väder och frisk kyla. Känner ändå att jag mår lite bättre nu än vad jag gjorde i januari. Men januari har ju varit tungt två år i rad så många minnen dyker upp. Veckan har faktiskt varit ganska lugn utan allt för mycket stress. Att jobba kväll är ändå bättre fastän man vet inte riktigt vart man ska ta vägen för det är faktiskt mycket personal just nu sen är man ju bara upplärd på en viss del.

Har blockat lite stickade vantar. Har beställt plattor på nätet och särskilda nålar samt skapat mig en hörna på en rullvagn i ett rum nere i källaren. Känner att jag nog behöver köpa cederträ då det ska hålla malar borta från kläderna som jag misstänker skulle kunna komma in i huset. Alltså från ullen. Där nere kan jag i alla fall stänga dörren från katterna.

Har köpt en bok om växtfärgning. Så vintage. Men det kunde vara kul att testa när våren kommer och snön har smällt bort att se vad som finns i naturen att använda. Tydligen ska lökskal ge fina färger. Jag vill ha naturliga färger också. Alltså ganska naturnära. Färgpulver kan ge ganska intensiva färger, vilket inte riktigt är min grej.

Att bo i hus ger lite mer möjligheter att kunna göra vissa saker. Utrymme finns och man behöver inte oroa sig utan kan sätta upp hur mycket som helst på väggarna (min kompis fick inte ens sätta upp saker på väggarna i sin första lägenhet).

Nu sitter jag och katterna vid Youtube med en cider och en stickning. Tar det lugnt helt enkelt.

En sak som jag kan rekommendera som i alla fall hjälper mig att lindra jobb ångesten på morgonen är att lyssna på en podd eller ljudbok. För mig hat verkligen radion i bilen gett mig mer ångest, tankarna har flygit iväg. Men att lyssna på någonting intressant gör att man fokuserar på det istället.

Hälsocentralen ringde som sagt inte upp mig satt utanför avdelningen och väntade då det inte finns teckning på jobbet och ämnet är känsligt. Satt och väntade, frös, kroppen var spänd av nervositet.

Om Corona inte hade funnits hade jag kunnat gå på yoga eller något liknande. Bokat spa eller något. Försöker att vara mer uppmärksam på stressen och ångesten. Påminna mig själv om att en förändring tar tid. Jag är absolut en sådan människa som vill göra förändringar här och nu på direkten men livet fungerar inte så.

Om en månad öppnar ansökan i alla fall. Jag ska fundera på hur jag ska söka, vilken ordning jag ska söka. Vill gärna ha plan A, B, C. Om jag säger upp mig så vill jag att det ska vara på ett fredligt sätt där jag verkligen förklarar varför jag måste testa. Ifall jag skulle ångra mig och komma tillbaka.

Fick syn på en kurs i stickning som går på distans på Folkhögskola. Hade varit kul. 50%. Det som gör mig lite tveksam är att det är några träffar. 8 st, men kursen varar i ett år. Skolan är 5 timmar bort. Jag har dock bil och är van att köra långa sträckor. Det hade kunnat vara intressant om jag skulle plugga bibliotekarie 50%.

Vi får se. Jag skulle vilja våga. Ta tillvara på livet liksom. Det hade varit så intressant att verkligen få lära sig för allt som jag har lärt mig om stickning har jag lärt mig själv förrutom räta maskor, aviga maskor och att lägga upp maskor för det har mormor lärt mig. Att konstruera mönster. Hade det varit helt på distans så hade jag absolut gjort det. Söka kan man alltid. Sen går det att tacka nej ifall det inte skulle fungera.

Men stickning är verkligen mitt liv och har varit det i 7 år nu. Det var inte musiken som fanns där som jag trodde när livet blev som mörkast utan att få sticka. Gå in i något typ av meditativt lugn. Få någonting att fokusera på. Nu senaste åren har det varit en trend men det var det inte när jag började. Så kände jag mig som garn butikens yngsta kund. En 19 årig tjej bland alla äldre damer. Så ja, stickning har absolut hjälpt mig. Varit min ultimata avkoppling förrutom att gosa med katten.