Bokrecension: Den franska fotografen

Titel: Den franska fotografen

Författare: Natasha Lester

Serie: X

Betyg: 5/5

Mina ord: Till en början hade jag svårt att komma in i boken och var lite skeptisk. Dök på boken på Akademibokhandeln hösten 2020 när den var frontade som kampanjbok med deras "vänpriser". Köpte den på ren impuls. Efter ett tag när jag kommit in i boken var jag helt fast. De sista 100 sidorna ungefär sträckläste jag och när jag kom till slutet kunde jag inte hålla tillbaka mina tårar. Sällan böcker gör mig så berörda som denna har gjort. Jag gillar verkligen Natashas sätt att skriva, speciellt hennes detaljrika beskrivningar som gör det lätt att skapa sig en bild.

Handling:

Boken utspelar sig både i dåtid och i nutid. Genom bokens handling får vi följa Jessica May som arbetar som modell i USA. Hon gör stora plåtningar för Vogue och brukar pryda deras omslag. Samtidigt på andra sidan Atlanten pågår Andra Världskriget för fullt. Jessica bestämmer sig då för att bli krigskorrespondent och åker över till Europa för att rapportera om händelserna för Vogue. Väl i Europa händer det mycket, och Jessica förstår att det inte är lätt att komma in som kvinna i 40-talets stridande Europa. Under hennes tid träffar hon människor som kommer att betyda mycket för henne, bland annat kapten Dan Hallworth och en föräldrarlös flicka som kommer ge henne styrka samtidigt som de vänder upp och ner på hennes värld.

Samtidigt följer vi D'arcy som utgör handlingen i nutid (2004). Hon jobbar med konst och får i uppdrag att resa till ett slott i Frankrike där hon ska kurera fotografiska verk, fotograferade av en duktig men nu mer bortglömd fotograf, som skall tas till en utställning i Australien.

Under handlingens gång följer vi både Jessica och D'arcy när de tar sig fram i livet. I slutet av boken korsas vägar som vi aldrig trodde skulle komma att korsas. Om boken inte var en bladvändare innan så blev den definitivt det nu. När jag läste slutet var det som att jag levde mig in i handlingen, och när jag stängde igen boken efter sista sidan rann tårarna och det kändes som om jag hade sagt hej då till två vänner. Karaktären Jessica May är baserad på den verkliga personen Lee Miller som var krigskorrespondent för Vogue under andra världskriget, som jag har läst lite om nu efter att jag läst boken. Helt klart läsvärd om man gillar romaner!

Gillar