Släpp mig varsomhelst Jag tror jag hittar hem

De senaste dagarna har jag funderat en massa på hyckleri och trovärdighet. För de allra flesta av oss är det här inte något större problem, om vi blir avslöjade som hycklare så är det ofta i en liten krets av vänner och bekanta, där det inte gör någon större skada. Dessutom är vi nog lite småhycklande allihopa, det är svårt att leva sina ideal fullt ut.


Om du däremot är politiker så sitter ju hela din ”affärsidé” i att du är trovärdig, att det du står för är sant. Och om du då är en politiker på vänsterkanten, som vurmar för solidaritet och jämställdhet så bör du se till att ha koll på dina värderingar och handlingar i alla led, alltså även hemma. Du kan faktiskt inte stå och argumentera för att det är kul att betala skatt och sen ha svarta hantverkare hemma – det går inte! Högerpolitiker å andra sidan kanske ska passa sig för att begära bidrag och sjukpenning om det inte VERKLIGEN har rätt till det - de brukar ju vara de första att hojta om bidragsfusk?

Om du är influerare så tycker jag att det funkar på samma sätt, när Blondinbella gjorde reklam för Friskis & Svettis eller när hon talar o Ellos fantastiska tröjor så är det helt enkelt inte trovärdigt – alla vet ju att hon hellre skulle gnaga av sig armen än att vara med på ett jympa-pass på Friskis? och jag fattar inte de företag som inte aktivt jobbar med sina produktplaceringar hos influencers, du vill väl synas hos någon som på allvar gillar din produkt, eller på ett trovärdigt sätt kan tänkas göra det? Alla inluencers som säljer de saker de fått och gjort reklam för på Blocket så fort inläggen kallnat - det är väl inte bra reklam?

Jag har en granne som verkar tycka att solidaritet och gemenskap byggs endast ”i det stora”, hon är aktiv på alla möjliga sätt när det gäller rasism och papperslösa, jämställdhet och feminism. Men hon smiter från föreningens städdagar utan att säga till och hon låter sin 91-åriga (!) pappa köra henne hem för att han sen ska borra och spika eller lägga balkonggolv hemma hos henne. Vad är det? Vad ÄR det? Hyckleri? Dubbelmoral? All of the above?

Jag minns på den tiden jag var gift och kanske berättade för mamma att jag skulle byta däck på bilen eller rensa avlopp. Hon brukade förvånat fråga ”Men var är Peter då?” som om det var obegripligt att jag skulle behöva göra såna där saker – jag var ju gift! Jag brukade förklara att det så att säga är jämställdhetens baksida – det går inte att vara jämställd och bara kräva att männen ska dela de sysslor som ansetts som kvinnors, man måste dela även de trista sakerna. Om männen ska städa, laga mat och tvätta, så måste vi rensa avlopp, byta glödlampor och borra, för mig är det helt självklart. Sen behöver man inte vara millimeterrättvis och naturligtvis kan man dela upp sysslor – men se till att du kan göra alla saker om det kniper, för kniper kan det göra förr än an anar. På samma sätt kan du ju inte heller som kvinna vurma för jämställdhet och inte vara beredd att dela föräldraledigheten lika, om din man vill ha det så. Jag undrar hur jag hade reagerat på det? Mina barns far var hemma tre månader med vardera barn - det ansågs jättemycket då, men vad hade jag sagt om han velat ha hälften?

The Boxbox från Merchant & Mills har jag ju redan sytt en vit, kortärmad version av. Nu har jag även en svart, med långa ärmar och manschett. Om jag tänkte fel även här och inte räknade med att axelsömmen går ner en bit, så att ärmen börjar en bit ner? Så att ärmen blev väldigt mycket för lång precis som på den svarta factory-skjortan?? Jajamensan! Varför göra ett misstag EN gång när man kan göra det TVÅ? Nu är dock båda mönstren justerade, så det ska f-n inte bli någon tredje gång! Alltså inte någon tredje gång jag syr fel - min tredje boxbox-topp är redan på gång.

Tyget är såklart från Söders tyger, vad annars?

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229