Jag har stått stilla på min mammas gata
Jag är på resa just nu, en solsemester på Kap Verde, och jag funderar över det här med att resa. Att det skammas mycket kring resor och att det har bidragit till att vi svenskar reser mindre. Och hur det slår mot de ekonomier som byggts upp med turismen som grundval. Hur vidrigt det är att vi i så många fall fortfarande på något sätt kolonialiserar en massa länder, för att de har gjorts beroende av våra turistpengar.



Samtidigt vill jag ju inte sluta resa helt, även om jag har dragit ner på det en hel del, men jag tänker igenom resmålen så att jag inte gör ”skada” med mina pengar. Jag vill inte stödja diktaturer eller länder som har riktigt dåliga förhållanden för sitt folk eller på annat sätt sunkiga värderingar.



En annan sak man kan fundera över när man reser är ju HUR man reser. Om man åker charter och bor all-inclusive så kommer väldigt lite av dina pengar landets folk till del. Om du bor Airbnb och handlar i butiker och äter på lokala restauranger är det en helt annan sak, då hamnar inte dina pengar i de utländska resejättarnas fickor.


Men du kanske inte orkar bry dig Eller inte har tänk på det, och min avsikt är verkligen inte att skamma. Jag tänker på det en hel del, jag bryr mig och jag gör så gott jag kan.
Så gott jag kan har jag också gjort med den här blandningen av Camber dress och Factory dress, båda från Merchant & Mills. Jag sydde i ett ruskigt billigt tyg som nog mest är polyester (för att testa) och satte först helt enkelt fast nederdelen på camber på överdelen av factory. Det blev inte bra.

Det jag inte gillar med factory är väl just det att den är avskuren mitt på magen, och det blev inte bättre av att det var en camber som satt nedanför sömmen. Tack och lov hade jag mycket tyg kvar så jag kunde klippa ut en ny nederdel, strax under bystinsnittet, och det gjorde hela grejen tycker jag. Ärmen på factory har jag ju förlängt förut så det var ingen grej, och så fodrade jag bara kjoldelen, det räckte.
Förresten är jag (som vanligt så här års) supertrött på att se mig själv på bild, det här trötta och glåmiga vinterjaget som är jag. Lite bättre blir det kanske framöver med lite Kap Verdisk sol på näsan och en smula dagsljus därhemma.