En av de saker jag vill ändra och som verkligen är en utmaning för mig är mina morgonrutiner. En vanlig arbetsmorgon sätter jag väckarklockan på 06:05 och 06:11 och sen snoozar jag en varierad mängd tid, ibland medvetet men oftast högst omedvetet. När jag väl har kommit upp till ytan greppar jag telefonen, dels som ett led i att faktiskt vakna, dels för att jag vill läsa nyheterna, kolla twitter och instagram och ”uppdatera” mig – men också för att jag på något konstigt sätt intalar mig själv att det är en MÄNSKLIG RÄTTIGHET att ligga och dra sig en stund i sängen innan en kliver upp och att det faktiskt är OMÄNSKLIGT att bara stiga upp, så där genast…

Så jag kliver upp någon gång mellan 06:25 och 06:50 (då har jag verkligen bråttom!) och då ska jag hinna träna en halvtimme (för det gör jag varje morgon, oavsett hur länge jag snoozat), göra min frukost bestående av kaffe med skummad mjölk, smoothie och en macka som jag tar med till jobbet. Lite fix med lunchlådan brukar det också vara innan jag duschar, sminkar och fixar mig, klär på mig och sen rusar till tunnelbanan med andan i halsen för att försöka slippa ta stand-upmötet kvart i nio digitalt på tunnelbanan. Allt som oftast har jag misslyckats och då är mitt andra delmål att i vart fall vara på plats klockan nio, men tyvärr har jag misslyckats även med det, fler gånger än jag har lyckats.

Det funkar inte. Jag vill inte ha det så här, vill inte känna mig jagad varje morgon, eftersvettas på tunnelbanan och komma sent till jobbet (även om jag aldrig är sist). Så, förändring alltså.

Jag har ju använt en app för att hålla koll på mina sömnvanor ett par veckor nu och kan konstatera två saker: den ena är att sex timmar sömn inte är tillräckligt. Den andra är att sex timmars sömn inte är lika mycket som sex timmars sömn, för man har tydligen kvalitet på sin sömn dessutom och om jag sover 00-06 så är kvaliteten generellt sett mycket högre än om jag sover 02-08, och med högre kvalitet så mår jag bättre. Det tredje som jag bara precis har börjat utforska handlar om när man ska vakna, när det är mest optimalt att vakna, sett till din sömnrytm. Jag har under lovet testat att ställa in ett ”väckningsfönster” på appen, så att den väcker mig när det är optimalt för min sömnrytm inom den halvtimme jag satt som ”fönster”. Skulle det inte vara optimalt under detta fönster väcker den mig ändå när fönstertiden är slut. Och om det funkar eller hur det funkar vet jag inte riktigt, men jag kan konstatera att jag lättare ”kommer upp till ytan” om jag blir väckt av appen inom fönstret än jag annars upplever det som. Det beror inte på att jag sovit så mycket under lovet att jag är utsövd – jag har i själva verket sovit alldeles för lite (och med dålig kvalitet).

Men min tanke är nu att jag ska sätta det där fönstret mellan 05:45 och 06:15 på vardagsmorgnarna för att faktiskt vakna till när kroppen har lättast för det, och jag ska dessutom bara stiga upp, utan att dra mig en enda sekund, mänskliga rättigheter or not. Det kan ju betyda att jag ibland kommer att vakna så tidigt som kvart i sex, men då får jag försöka se det som en bonus och ha en extra lugn morgon. Vi får se hur det går – jag hade för mig att det bara tar tre veckor att skapa en ny vana men jag hörde på radion att det tar sextio dagar, vilket ju känns väldigt mycket jobbigare, men absolut värt ett försök. På helgerna ska jag dock utöva min mänskliga rätt att ligga kvar i sängen halva förmiddagen om jag har lust – så det så!

Experimentet har i alla fall börjat bra med uppstigning fem i sex och ett inglidande på jobbet i stilla harmoni kvart över åtta, så heja mig!

Den jacka jag har på mig här har tagit form i min skalle under en ganska lång tid. Jag såg en bild någonstans av ett slags kavaj, men med en linning nedtill (kallas det linning nedtill på en jacka?) och ganska kort, som en blandning mellan kavaj och bomber. Alla vet ju att jag älskar bomberjackor, men ibland stör det mig just att det är mudd, och att viss skjortkragar inte passat under bombern och att manschetten alltid sitter åt på en bomber, som det ju gör för det är ju mudd. Så jag testade att sy Amelia-jackan, men blev inte helt nöjd med den, men insåg vad det var som fattades. Den här jackan är alltså en mashup mellan Amelia och Eloise. Kroppen och ärmarna är mest Eloise, men justerad i halsen för att passa Amelias krage, och i stället för mudden har jag en linning, och en kant med öppning i ärmslutet i stället för ärmmudd.

Jag gillar den! Inte för att jag tror att jag kommer att överge original-Eloise, men nu har hon en utmanare i alla fall! Den stora skillnaden mot Amelia i original är att Eloise är nättare och mer figursydd, den är lite längre än Amelia och ärmen har en bättre passform. Och så har den fickor!

Tyget är Haley black "light woool twill" från Metermeter, i 73% ull, 32% poly och 3% elastan. Ni som kan räkna ser att det fattas ett par procent, men det är så tyget har beskrivits på sidan så jag vet inte mer :)

Den här jackan är tänkt som en toille. Mönstret är Amelia jacket från Sew over it och jag har inte jättebra erfarenheter från dem. Eller jo - Eve dress som jag sydde till Rakel i somras blev ju jättebra, men jag har sytt annat som inte funkat alls, Andersson-blusen och poppy playsuit för att nämna några. Jag har faktiskt några mönstertillverkare som jag undviker, just för att jag inte får passformen att funka till min kropp, Gertie, Tilly och alltså Lisa Comfort tillhör den skaran. Det är säkert inget fel på deras mönster - men vi är inte kompatibla helt enkelt.

Så alltså, när jag såg den här jackan så var jag tveksam, men ändå tillräckligt nyfiken för att vilja testa. Först hade jag tänkt sy en "riktig" toille, i bomullsväv, men så hittade jag den här biten ganska tunn och halvusel ullkvalitet som jag köpt på mig vid nåt tillfälle och så tänkte jag att jag skulle testa att sy på ett nytt sätt.

Vanligen när jag syr så gör jag alla förberedelser helt klara innan jag börjar sy. Jag ritar av mönstret, klipper ut tyget, klipper foder och mellanlägg och stryker fast det där det ska vara. Markerar och ritar och SEN - sen är det bara att sy! Nu tänkte jag att det var dumt att göra så, varför klippa ut foder om jag tycker att passformen är dålig liksom? Så jag började med att klippa ut fram-, bakstycke, ärmar och krage. Sydde ihop det hjälpligt och provade. Blev glatt överraskad över att det såg så pass bra ut så jag fortsatte en bit till, tills jag insåg att det var lika bra att sy den helt färdig. Och jag gillar den!

Nu är det ju dock en toille, och finishen är därefter. Den saknar fickor (!!!) men det beror mer på att mönstret faktiskt saknar fickor. Och som en utvikning här så måste jag säga att jag inte är liks fixerad vid fickors vara eller inte vara som många andra är, på klänningar tycker jag tex ofta att det förstör siluetten, särskilt med fickor i sidsömmen. Men en jacka utan fickor känns lite ofärdig, så nästa kommer garanterat att få fickor. Jag sydde förresten en storlek 8, vilken är den näst minsta, så den passar nog att sy för de som kräver stora storlekar, den är generös på det sättet. Som vanligt förlängde jag ärmen med tre cm, som jag ju alltid gör.

Eftersom jag nu ägnade mig åt inkrementell sömnad så var det vissa saker jag gjorde som jag önskar att jag hade gjort annorlunda och som jag kommer att göra annorlunda på nästa. I original har jackan resår både i ärmsluten och i midjan och jag sydde både manschetten och midjebandet med det i åtanke. Men när jag insåg att bakstycket först skulle rynkas, för att sen rynkas ännu mer i midjebandet (både rynk och resår!) då backade jag och valde att inte göra nåt av det. Jag gjorde veck i bakstycket i stället och lät ärmsluten vara som de är. Det jag saknar är mellanlägg! Jag önskar att jag satt mellanlägg i armens manschett och i midjebandet, det gör jag på nästa. Kanske tar jag bort eller i vart fall minskar vidden i ryggen också, det återstår att se!