Författare: John Boyne

Utgivningsår: 2006

Antal sidor: 173

Bokens första mening: En eftermiddag när Bruno kom hem från skolan fann han till sin förvåning att Maria, familjens husa - som alltid brukade hålla huvudet nerböjt och aldrig lyfte blicken från golvet - stod i hans rum och drog ut alla hans ägodelar ur garderoben och packade ner dem i fyra stora trälårar, till och med de saker han hade gömt längst in och som tillhörde honom och som ingen annan hade något med att göra.

Pojken i randig pyjamas börjar i Berlin 1942. Den nioårige Bruno kommer hem en dag och upptäcker att alla hans saker håller på att packas i lådor. Hans pappa har blivit befordrad och hela familjen måste flytta till ett annat hus långt, långt, borta där det inte finns någon att leka med och inget att göra. Ett staket sträcker sig så långt ögat kan nå och på långt håll kan han se de märkliga människorna som staketet skiljer honom från. Bruno, som drömmer om att bli upptäckare, bestämmer sig för att ta reda på mer om sin omgivning. På sin vandring träffar han en pojke vars liv och situation är helt olika hans egna och deras växande vänskap får förödande följder.

Pojken i randig pyjamas är ju en sådan där bok som typ alla fått läsa i skolan. Jag fick aldrig läsa den i skolan så när jag hade läst ut Tatueraren i Auschwitz så tänkte jag att jag skulle ta tag i att läsa denna också. Jag fick se filmen när jag gick i skolan och kommer ihåg att jag blev väldigt berörd av den och det blev jag även av boken. Det är absolut en viktig bok som alla borde läsa. Det kändes bra att läsa denna efter Tatueraren också för att även få ett annat perspektiv. Boken är i korta drag en riktigt sorglig berättelse om vänskapen mellan två barn som ännu inte har influerats av vuxna människors ondska mot varandra enbart baserad på människors olika bakgrund. Pojken i randig pyjamas är en bok som kommer stanna med mig för alltid.

Betyg: 4,5/5

Författare: Heather Morris

Utgivningsår: 2018

Antal sidor: 265

Bokens första mening: Lale försöker att inte lyfta blicken.

✰

Lale Sokolov kommer till Auschwitz-Birkenau 1942. Han beordras att tatuera de medfångar som väljs ut för att de ska få "leva", det vill säga arbeta sig till döds i stället för att gasas ihjäl. Lale stålsätter sig och utför sin uppgift med mekanisk effektivitet, men en dag står en ung kvinna framför honom. Han blir blixtförälskad och bestämmer sig för att inte bara överleva lägret själv, utan se till att den unga kvinna han just ska tatuera också gör det. Hennes namn är Gita.

Lale inser tidigt vilket öde han och de andra i lägret är på väg att möta, men han bestämmer sig ändå för att leva livet fullt ut och bevara sin värdighet. Den gnistan tänder han även hos Gita och en oförglömlig kärlekshistoria som övervinner koncentrationslägrets omänskliga förhållanden tar sin början.

✰

Tatueraren i Auschwitz är en bok som kommer vara med mig länge. Den är extremt stark och hemsk och man får verkligen en insikt i hur hemsk det var i Auschwitz och Birkenau. Jag har länge haft en fascination över andra världskriget och har läst en hel del böcker och sett många filmer, men denna bok är den första som har fastnat på riktigt. Att den är skriven utifrån intervjuer med huvudpersonen i boken gör den verklighetstrogen på ett helt annat sätt än många andra böcker. Det var riktigt svårt att lägga boken ifrån sig när man väl börjat läsa. Den är skriven på ett riktigt bra sätt och man vill bara veta hur det ska gå för Lale och Gita.

Betyg: 4,5/5