Vänner - man kan om man vill

​Det här med vänner har alltid varit ett flytande koncept för mig. Sen jag var liten och gick i lågstadiet fram till nu har jag inte haft en "grupp" med vänner som alltid var med varandra, jag var mer den tjejen som alltid hoppade emellan de grupperna som fanns. Verkligen klassens kameleont vilket jag även fick på de där skyltarna man fick på studentdagen (dock av annan anledning). Jag har alltid då hoppat mellan vängrupper, aldrig varit fast vid ett gäng liksom, sen var det ju så att man klickade med de olika grupperna för olika anledningar, man hade en viss sak gemensamt med den ena och en annan med den andra osv. 

Då har jag ju också aldrig haft den där säkra gruppen som jag alltid kunde lita på eller alltid höra av mig till och vi alla umgicks. Det har nu på senare år blivit en liten sämre erfarenhet. Man drömmer ju lite om det där sällskapet på 10 tjejer som alla tycker om att umgås med varandra och delar till stor del samma intressen. Man möts och fikar ihop eller är hemma med en mysig middag och filmkväll. Jag saknar det där kollektiva lite för än idag har jag bara enstaka vänner som jag alltid umgås med två och två. Detta är dock inget jag inte tycker om, jag älskar att umgås med en person och verkligen lära känna den ordentligt, så man känner varandra verkligen ut och in. Jag har en sån vän. 

En annan utmaning jag har haft när det kommer till vänskapliga relationer (romantiska är en annan sak) är att jag värderar mina vänner väldigt högt, jag behandlar de som om de var en familjemedlem som jag har villkorslös kärlek för. Jag är väldigt investerad i mina vänner och jag ställer alltid upp och jag vill alltid deras bästa. Av erfarenhet har jag märkt att de vänner jag har haft inte tänker likadant. Det har istället varit en väldigt ensidig vänskap, och ansträngningen kommer mest från min sida. Detta är inte okej, i någon form av relation. En relation är ömsesidig, en relation innebär respekt. Får du inte den respekten du förtjänar, är den relationen inte värd din tid. Detta har jag insett de senaste åren att oavsett hur snäll den här vännen är emellanåt så är det inte värt din tid om du behöver sträcka dig så långt för att möta den här vännen på deras sida och inte halvvägs. Oavsett hur glad den här personen gör dig när ni väl lyckas göra planer eller liknande, så har du kanske ansträngt dig i veckor eller månader för att göra de här planerna och så svårt ska det inte vara att vara vän med någon. Det ska inte vara på bara den enas villkor utan man ska kompromissa och respektera varandra. 

Nu när jag har börjat på universitetet sen några år tillbaka har det varit en stor utmaning att skapa nya vänskaper. Jag menar inte att jag inte har någon vän här i Linköping alls, jag har vänner både privat och i min klass. Men jag har inte direkt någon jag umgås med privat på det där sättet att man sitter i soffan och pratar non-stop i flera timmar (har dock hittat en sån vän nu, underbart är det!) utan det är mest att man ses på en fika då och då, eller att man umgås när man sitter och pluggar, mestadels platoniskt och ytligt. Det är absolut inget fel på det, alla vänskaper är olika men jag tycker om att ha väldigt nära vänner som man kan gå på djupet med. 
Efter jag nu har bott i Linköping i e​tt och ett halvt år, pluggat fristående kurser som har varit väldigt självständiga kurser bestämde jag mig för att jag ska försöka hitta nya vänner, både studenter och icke-studenter. Jag skulle vilja säga att jag är framåt när det kommer till människor, men det är alltid det där första steget som tar emot. Tänk om ingen hör av sig? Tänk om jag misslyckas? Men jag var envis och sträckte ut en hand i en facebookgrupp faktiskt som jag kände att här finns det härliga tjejer/kvinnor, jag skrev ett inlägg i gruppen och frågade om det fanns tjejer i Linköping som ville träffa nya människor. Jag fick svar! Från flera tjejer! Och en av dom är jag så glad att jag har träffat, vi klickar jättebra enligt mig. 

För att knyta ihop säcken angående vänner kommer här en liten lista med tips som jag själv har lärt mig och fortfarande lär mig av:

1. Känner du att du vill ha nya vänner, ge dig ut och fixa det på det sätt som funkar för dig!
2. Känner du att du inte får något tillbaka av en vänskap, du bara ger och ger, "break up"! Jag tror på att vänner finns för en anledning; "a reason, a season or a lifetime"
3. Kommunikation är A och O, berätta om något känns mindre bra och om din vän är en riktig vän, är den redo att lösa det och anstränga sig med dig. 
4. Tänk efter vad du vill ha ut av en vänskap (eller vilken relation som helst), ställ krav, stå på dig​​ men ta hänsyn till din vän också, lär av varandra.
5. ​Ta hand om varandra! 


  • Livet

Gillar

Kommentarer

corneliakarlsson
corneliakarlsson,
Åhh vad fint skrivet! Ska bli kul att träffa dig <3
nouw.com/corneliakarlsson
fridamartinaa
fridamartinaa,
Åh tack så mycket!! Ja tycker detsamma!🧡
nouw.com/fridamartinaa