Vilken bra dag det har varit, jag vet inte om det är ljuset ute som gör det men jag känner mig lite piggare faktiskt.
Inte för att jag har gjort så mycket men jag har simmat i alla fall, på onsdag tänkte jag att jag börja simma lite längre - jag simmar i 30 minuter men tänker utöka till 45 min på onsdagar till och börja med, jag trivs så bra med detta, å jobbigt är det när man kör på, idag känns det att jag har simmat kan jag lugnt säga.

Planen var att bara stanna hemma ikväll - kanske träffa någon kompis, men jag fick ett ryck och skickade ett sms till pappa att vi kanske kunde fara in till OKQ8 och tvätta bilen å göra den besiktningsklar. Sagt och gjort så stack vi dit, det är trevligt och umgås med bara pappa ibland, å eftersom han och jag har ett gemensamt intresse - bilarna då så blir det alltid lika trevligt å fara dit. Han fick dock köra bilen in till tvätthallen, jag är för feg för å köra upp på ramperna till bilhissen haha. Vi stannade väl där i en timme ca, när jag kör ut snöar det...givetvis.

Så det var denna dagen, jag ska kolla igenom posten vi fick idag (reklam) och sen blir det sova, ikväll är jag riktigt trött. 

Hörshej!​

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

OBS! Varnar redan i förväg om "läskiga" bilder, så är ni känsliga, scrolla bara vidare.
Creepypasta är alltså spökhistorier som kan innehålla teorier, hemska händelser, hemsökta spel m.m

Jag tänkte skriva om 4 paranormala figurer som har uppkommit i creepypastas.

Black eyed children

Barnen, för det är alltid barn, beskrivs ofta som mellan sex och sexton år gamla med ljus hy och västerländskt utseende. De här barnen är påtagligt närvarande och verkar, om man får tro berättelserna om dem, ofta återkomma i par om en pojke och en flicka. Det enda som avviker från de vanliga normala människor som vi har runtomkring oss varje dag är barnens ögon som beskrivs som kolsvarta, helt utan ögonvitor.

Berättelserna vittnar om att de ofta syns lifta längs vägkanterna eller dyker upp utanför dörren hemma hos människor sent om kvällarna. Barnen är ofta modernt klädda och med tidstypiska frisyrer. När de dyker upp på förstukvisten eller om du stannar din bil längs vägkanten för dem verkar berättelserna ofta gå ut på att barnen har ett behov av att bli inbjudna i antingen bilen eller huset, ofta med skäl om att de kommit ifrån sina föräldrar på något sätt eller att de har gått vilse. Detta behov att bli insläppt återkommer inte sällan i äldre berättelser om exempelvis vampyrer. Det är samma budskap som förmedlas, att vampyren inte kan träda in i din kammare om denne inte blir personligt inbjuden.

Människor som berättar om sina möten med Black-Eyed Children beskriver ofta en känsla av olust som ibland övergår i en obeskrivlig känsla av att någonting är ”fel”. Oklart vad, men känslan finns där.

Vad händer då om man släpper in barnen i bilen eller i huset? Ja, här går berättelserna isär men utfallet brukar blir att barnen efterlämnar någon form av förbannelse eller dålig aura som bjuder in till sjukdom, olycka och tragedi.
Givetvis har det spekulerats mycket om de här barnens ursprung, utifall att de nu existerar. Teorier som har rört sig om allt från demoner till att barnen skulle ha en koppling till de i UFO-kretsar vanligt förekommande Men in Black har nämnts, eller att det är vampyrer.

Getmannen

Historier om möten med en märklig gestalt ute i på campingplatser och i skogar, en gestalt som omgavs av en stark doft av järn och som väckte ångest och fruktan. Getmannen kallades han, och hans mest skrämmande egenskap var att han kunde byta skepnad.

I historia efter historia som dök upp och då kidnappades människor, drogs omärkligt från sina sällskap, och kom tillbaka igen förändrade. Stela, tycktes försöka lära sig prata och gå. Folk märkte att det var något fel, men kunde inte sätta fingret på det. I vissa fall försvann många, i andra fall kom deras följeslagare hem med andan i halsen medan den som förändrats försvann eller blev mindre social.

Slenderman

Slenderman är en mytisk varelse ofta avbildad som en lång, tunn figur i svart kostym och ett tomt ansikte. Enligt legenden, kan han sträcka ut eller korta av armarna som han vill och har tentakellika appendag som går ut från ryggen. Beroende på hur man tolkar myten, kan varelsen orsaka minnesförlust, insomnia, paranoia, hostattacker, fotografiska/video störningar och kan teleportera om han får lust.
Hans huvudsakliga syfte verkar vara att kidnappa barn, som när han ses i närheten av dem i fotografier, de brukar försvinna kort därefter. Om han absorberar, dödar, eller helt tar sina offer till en hemlig plats eller dimensionen är också okänt eftersom det finns aldrig några organ eller bevis som lämnats kvar i hans kölvatten för att härleda en definitiv slutsats.

Den leende mannen

Den leende mannen är mer av en berättelse. Den är ganska lång, så för er som ens orkar läsa, varsågod.

"För kring fem år sedan bodde jag i en större amerikansk stad. Jag har alltid varit en nattmänniska, så ofta när min rumskamrat hade somnat blev jag uttråkad och gick ut för att promenera och fundera för mig själv. Det var en onsdag, någon gång mellan ett och två på morgonen, och jag promenerade i närheten av en park, ganska långt från min lägenhet. Det var en lugn kväll, tyst och stilla även för att vara en vardag, med väldigt lite trafik och nästan inga andra fotgängare. Parken var, som den brukade, nästan helt tom.

Jag hade precis vänt ner för en kort sidogata, för att gå en annan väg hem än den jag kommit, när jag såg honom. På andra ändan av gatan, på samma trottoar som jag, såg jag silhuetten av en man som dansade. Dansen var märklig, inte helt olik en vals, men han avslutade varje danssteg med att på ett konstigt sätt skrida framåt. Jag antar att man skulle kunna säga att han dans-gick – rakt mot mig. Ju närmare han kom, desto mer insåg jag med vilken grace han rörde sig. Han var väldigt lång och gänglig, och hade på sig en gammal kostym. Efter att han dansat närmare och närmare började jag kunna urskilja hans ansikte.

Hans ögon var vidöppna, och han hade huvudet lätt böjt bakåt och stirrade vilt upp mot himlen. Hans mun var förvriden i ett smärtsamt brett leende som såg ut som något ur en serietidning. Efter att ha sett hans blick och leende bestämde jag mig för att gå över gatan innan han kom närmre.

Jag tittade iväg från honom och riktade in mig på att gå över gatan. När jag hade kommit över till andra sidan blickade jag tillbaka… och tvärstannade. Mannen hade slutat dansa och stod med ena foten i gatan, andra på trottoaren, med kroppen vänd rakt mot mig. Hans huvud var fortfarande böjt bakåt, med blicken mot skyn, och han hade samma leende.

Detta gjorde mig mycket illa berörd. Jag började gå igen, men höll ögonen på mannen, som inte rörde sig. Efter att ha tillryggalagt ungefär ett halv kvarter vände jag mig framåt en kort stund för att kolla trottoaren framför mig. Gatan var helt tom. En kort sekund kände jag mig lättad, tills jag märkte honom igen. Han hade tagit sig över över gatan och var nu lätt hukad, böjd nedåt. Och så började han röra sig mot mig igen. Han tog enorma, överdrivna steg på tårna, som om han var en seriefigur som smög sig upp på någon. Men han rörde sig också mycket, mycket snabbt. Jag bara stod där, helt paralyserad medan mannen kröp sig fram mot mig. Och så stannade han igen, typ fem meter från mig. Med samma leende, med samma blick riktad mot himlen.

När jag till slut fick kontroll över min röst vräkte jag ur mig det första som dök upp i mitt huvud. Jag hade menat att säga ”Vad fan vill du?!” med en arg, befallande ton. Det som kom ut var ett kvidande ”Vad faaaa…?” Oavsett om människor kan känna lukten av rädsla eller ej, så kan de definitivt höra den. Men han reagerade inte alls, utan bara stod där och log sådär.

Och så, efter en stund som kändes utdragen i evighet, vände han sig mycket långsamt om, och började dans-gå iväg. Bara sådär. Jag ville inte vända honom ryggen, utan bara betraktade honom gå iväg tills han nästan var utom synhåll. Då jag insåg något. Han rörde sig inte längre bortåt, och han dansade inte längre. Jag såg med fasa hur hans avlägsna skugga blev större och större. Han kom tillbaka. Och den här gången rusade han.

Jag rusade också.

Jag rusade tills jag kom iväg från den lilla sidogatan och in på en större, bättre belyst gata, med lite trafik. När jag tittade bakom mig såg jag honom inte. Resten av vägen hem slängde jag blickar bakom mina axlar, hela tiden med förväntan att se hans dumma flin, men han var aldrig där. Jag bodde i den där staden i ytterligare sex månader efter den natten, och gick aldrig mer ut på en nattlig promenad. Något i hans ansikte har alltid jagat mig. Han såg varken full eller hög ut. Han såg ut att vara fullständigt och totalt från vettet. Och det är en väldigt, väldigt läskig sak att se.”


Jag hoppas ni gillade detta, länkar till texterna kommer här nedanför.
http://www.dystopia.nu/far-vi-komma-in-black-eyed-children-verklighet-eller-internetfenomen
http://http://www.creepypasta.se/creepypasta/darfor-fruktar-tusentals-denna-pratande-katt/
http://www.slenderman.se/
http://blackcatowo.tumblr.com/post/111362145612/slenderman
http://www.creepypasta.se/creepypasta/den-leende-mannen/

Likes

Comments

När jag vaknade idag så kände jag att det skulle bli en bra dag, så jag klev upp, fräschaste till mig och åt frunch! Jag fastnade på youtube ett tag också och kollade på spökjägare, jag tycker det är så intressant, där är något jag kan fastna på en hel dag typ.

På eftermiddagen så åkte jag med pappa och Camilla till Mio möbler.

Där var det väldigt mycket folk idag, och dom har ju så otroligt fina grejer, får ju en massa inspiration och dom har inrett så fint på vissa ställen i butiken.

Pappa skulle prova sängar...

Då var det lika bra och sätta sig ner, man vet aldrig hur långt tid det kommer att ta när man är med pappa på affären hahaha

Men jag hittade något i alla fall! Ett doftljus som luktade så gott så kunde inte låta bli, jag ska städa i ordning i mitt rum och tända ljuset därefter. Kommer att lukta så fräscht.

Efter att vi hade kommit hem så blev det vila för mig fram tills att det var middag. Vi åt flygande jakob, det är verkligen jättegott. Jag gjorde ett besök nere hos farmor ikväll också, var så längesedan jag träffade henne så de var på tiden. Nu är det dags för mig och gå och sova.

Hörshej! Imorgon kommer jag att publicera ett inlägg om Creepypasta

Likes

Comments

Ikväll kör jag såhär, är bara dippan som fattas. Idag har det inte hänt något särskilt, jag tänkte simma efter jobbet idag, men jag orkade inte då jag fick sån värk i kroppen. Så då åkte jag och handlade med mamma istället, imorgon ska jag hem till pappa igen. Trevlig helg på er!

Likes

Comments

Har varit en bra dag med lite lyxigare middag och snacks, som avslutning ringde vi till syrran i Frankrike, saknar henne så mycket! Bilder från kvällen.

Snart ere helg igen, ska bli skönt.
Hörshej!

Likes

Comments

Vilken dag, det hade snöat till å från hela dagen igår tills idag, eftersom jag börjar senare på dagen på tisdagar så tog jag mig tid och skotta runt bilen för å komma ut ut mammas parkering, (dom hade givetvis inte varit och skottat något där på förmiddagen) när jag ska sätta mig och starta bilen så startar den inte, jag höll på i en kvart tills jag gav upp, å det började närma sig för mig och börja jobba också, strömlös var den inte, men det gick som inte riktigt runt.

Jag bröt ihop, just för att jag var stressad, sen till jobbet och hade inte en aning om vad det var för fel på bilen då den har gått helt felfritt sen i somras, men pappa fick slutligen komma och hämta upp mig och köra mig på jobbet. Så jag har varit heelt slut på när jag kom till jobbet, jobbade så gott jag kunde utan och tänka på bilen, men det gick förstås inte, försökte komma på lösningar, eller alla problem som kunde va på bilen å vad det skulle kosta mig.
Väl hemma igen från jobbet så fyllde vi i bensin i bilen och den startade - då vill jag tillägga att det fanns gott om bensin i bilen då den inte gick å starta, så vi tror att det var en ispropp helt enkelt, det har varit så knepigt väder nu på slutet.
Jag och mamma stack iväg och handlade senare för å kunna förbereda för middagen imorgon, myys!

Så nu är jag lugn igen, men det har varit en jobbig dag i övrigt, så det blir en film nu och sen sova.

Hörshej!

Likes

Comments

Det är ”Alla hjärtans dag” på onsdag och ärligt talat, jag mår illa av allt som är på sociala medier under denna tiden, ”glöm inte din älskling på alla hjärtans dag” ”vad ska du hitta på till din partner på alla hjärtans dag” alltså det är så jävla hypat kring alla hjärtans dag, det är sjukt. Majoriteten av mina vänner som är i förhållanden tycker också det är löjligt, men det är klart, jag har aldrig varit i ett förhållande när det varit alla hjärtans dag, så det är väl kanske därför jag inte riktigt förstår eller alls gillar denna dagen, och jag vet inte heller hur jag hade känt om jag varit i ett förhållande.
Och det är framför allt under denna tiden som jag får sån ångest över att jag inte är tillsammans med någon, för man blir påmind exakt överallt på sociala medier, jag funderar på att logga ut från instagram och Facebook några dagar för å slippa och läsa om allt kring detta. Det är jobbigt och bli såhär pass påverkad också.

Så jag ska umgås med min mamma på onsdag, vi ska äta något gott och dricka bubbel, och fira att vi är starka tjejer haha. Jag kommer att ladda upp bilder från våran kväll här på bloggen.

Likes

Comments

Blir hos mamma nu i några dagar, och då får jag sova i hennes lilla krypin. Tycker det är så mysigt rum.
Det var då inget intressant på tvn ikväll så det blir Netflix på datorn istället, kanske blir det att jag spelar The sims också! Haha gud vad ointressant..

Likes

Comments

Om det är något jag kan lyssna på i timtal så är det poddar!

Här finns lite tips för er som också lyssnar på poddar.

Jag kan starkt rekommendera P3 serie, dom har mycket intressanta avsnitt, framförallt avsnitten Darknet.

Vill man skratta kan man lyssna på Skäringer och Mannheimer, dom är så jäkla roliga ibland.

Jag älskar och lyssna på dokumentärer, å där finns det ju många poddar och välja på, men eftersom jag lyssnat på så många avsnitt så sitter man nu bara och väntar på att något nytt ska komma upp.

Dom första jag började lyssna på var Alex och Sigges podcast, och dom lyssnar jag på än idag, dom är intressanta och lyssna på, roliga.

Jag har ju intresse för det andliga, så då är creepypodden, paranormalia och rekommendera! Många avsnitt är lite läskiga och spännande och lyssna på. Podden Spöktimmen är en av mina favoriter, dom pratar om mysterier, ouppklarade mord, hemsökta platser m.m


Har ni tips på poddar som inte jag lyssnar på? Lämna gärna en kommentar!

Likes

Comments

Så igår hade vi födelsedagsfirande här hemma. Pappa fyllde år. Jag hade köpt 6 Volbeat ölburkar åt honom, han blev jätteglad! Jag som alltid har så svårt för å komma på vad man ska köpa till folk, men detta var ju helt perfekt, det är så bra när man kommer på något och köpa som känns så bra.

Senare på kvällen så åkte vi till Il Romanos och åt middag, det var så gott och trevligt.

Nu sitter jag med myskläderna här hemma och kollar på youtube, får se om det blir något gjort idag haha

Hörshej!

Likes

Comments