Jag blev bjuden att hälsa på en vän och hennes sambo över nyår.
Allt hade varit bra tills nyår kvällen.
Jag sitter vid tvn och en av killarna frågar vems pommac det är som står på golvet.
Jag säger det är min men han säger att det var min men inte längre.
När han märker att jag inte låter mig provoceras så kräver han att jag ska ge honom min mobil.
Jag ger honom den för jag tänker att jag nog får tillbaka den.
Men han stoppar på sig mobilen.
Han vägrar ge tillbaka den och säger till en annan kille och en tjej att jag inte har skött mig.
Jag ifrågasätter vad jag gjorde fel men får bara till svars att känslan är viktig. Jag blir mera förbannad slänger sönder ett glas.
En kille tar stryptag på mig. Det blir bråk mellan några.
Jag torkar ihop glaset och en kille damsuger och jag går och lägger mig.
En av killarna välter sängen jag sover i.
Där efter börjar två ut av killarna att tortera mig.
De böjer nästan min axel ur led under en lång stund. De turades om.
De brydde sig inte om när jag bad dem att sluta.
Ingen runt omkring försöker stoppa det.
De drar ner mina byxor och kalsonger för se hur stort könsorgan jag har.
Medan de höll fast mig tvingade de mig att säga att jag erkänner att jag kom för att våldta de två tjejerna. Samtidigt som de böjde min axel.
De knuffar mig och slår mig
De spolar ner mig med vatten och tvingar av mig kläderna. De hånar min kropp.
De stänger in mig i skrubben så jag fick stå i mörkret i 20 minuter och fick inte komma ut.
Han säger att jag inte vet något om vad som hänt.

Han vill att jag skulle säga att jag har ramlat i trappan. Han sa de flera gånger.
Vi går ut. Jag, och två killar .
Ute gör jag ett försök att fly från dem men jag fångas in av en a v killarna.
De sätter mig i en bil med en påse på huvudet och kör mig till en person.
På vägen i bilen fortsätter slagen.
En av dem säger saker som att de ska köra ut mig i skogen och binda fast mig och stoppa en boll i munnen och lämna mig.
I bilen påbörjar en av dem ett form av förhör om jag köpt sex, köpt smutsiga trosor, köpt bilder etc.
Han armbågar mig i bröstet upprepande gånger.
De kör mig till en person och säger att jag är ett problem och våldtäktsman.
Han tar fram en stor jakt kniv och en yxa och hotar mig.
De pratar om att döda mig men de ville inte bloda ner lägenheten.
Han frågar om han ska begrava yxan i mitt huvud.
Han tar tag om mitt hår och börjar skära i det med kniven.
Till sist förlorade jag tålamodet och slog ner honom och han tänkte nog döda mig men de två andra tog ifrån honom kniven.
Sen började slagen igen. Den här gången rakt i ansiktet.
Upprepande gånger slår en av dem mig.
De tvingar mig ta ut alla pengar jag har på kontot.
Jag och en av dem går till bankomaten finns övervakningskamera i närheten. De själ bankomatkortet och telefon av mig.
Efter ett tag kör de ut mig i skogen.
I bilen säger en person att jag ska betala om det var 4000 I månaden.
I bilen pratar de om vad dem ska göra med mig.
Ha ihjäl mig, lämna mig bara mig utan mina saker.
De kör mig till skogen lämnar mig mitt ute i ingenstans.
Jag tänker att jag tar mig till närmsta hus.
Under hela tortyren var det dem som bestämde om jag fick prata. om jag skulle gå eller krypa, om jag fick göra det och det.
En bil kommer och en farbror kör mig en butik där jag ringde 112 och ambulans hämtar mig. Sen kom polisen.
Det var en av dem som sa vi vet vart dina föräldrar bor.ju
Och adress och sa du vill väl inte att något ska hända dem.
De behandlade mig som om jag vore deras fånge.
De bestämde över mig, om jag fick prata, om jag fick klä på mig om jag fick komma ut ur skrubben.
De fångade in mig när jag försökte springa därifrån när vi var utomhus.
I bilen så en av dem att jag ska betala dem fyra tusen kronor om det var i månaden.

När jag satt i ambulansen var jag jätte rädd att dem skl komma tbx. Ambulanspersonalen fick lugna mig med att säga att bilen går låsa. Frågade flera gånger när polisen kmr. När dem kom började jag gråta.

Det finns mycket okunskap.
Vi är många som lider ut av diagnoser, psykisk ohälsa och personlighetsstörningar som till exempel Borderline.
Vi är som vilken person som helst. Skillnaden mellan dig och mig är att jag har en extra kamp i vardagen.
Komma ur sängen kan för mig vara en stor utmaning. Du kanske tror att jag är lat. Men så är det inte.
Jag blir lätt ledsen och trött och jag förlorar motivationen för jag inte tror på mig själv nog mycket.

Ibland blir det för mycket.
Jag gillar mina vänner och andra som jag tycker om. Jag träffar gärna mina vänner. Vi umgås och har roligt tillsammans.
Men ibland kan det bli för mycket och jag kan behöva en paus.
Bli inte ledsen eller arg när jag tar en paus. Jag tycker inte illa om dig, men för mig kan det som för dig är liten sak
vara en stor sak för mig. Små förändringar eller vissa ord eller minnen som dyker upp kan skapa kaos i min hjärna.

Vill du hitta på saker med mig?
Hör gärna av dig ett tag innan så jag hinner planera och förbereda mig mentalt.
Jag kan behöva en dag eller tre dagar eller mera.
Va beredd på att jag har mina svängar och ofta pendlar min balans och mående, så bli inte arg om jag plötsligt ändrar mig, för jag lovar, vi tar det när jag känner mig redo och det passar för båda.
Det krävs ingen instruktionsbok för att du ska kunna umgås med mig eller vara min vän. Kärlek och förståelse över att jag är som jag är, är allt som jag begär ut av dig.

Om du inte vill veta fråga mig inte.
Det är möjligt att jag är en person som är väldigt ärlig utav mig.
Om du frågar mig om mitt liv så får du vara beredd på att höra sanningen. Mitt förflutna är inte lika färgglatt som du kanske trott.

Tjata inte på mig. Det finns anledningar till mitt beteende.
Att säga ryck upp dig till en deprimerad person är som att säga bli frisk till en som har cancer.
Jag får ofta höra saker som, ät då, ryck upp dig. De flesta menar väl med de dem säger fast de kan tolkas väldigt
fel och som något taskigt, olämpligt för den som får höra de.
Folk som aldrig vart i samma sits eller som i mitt läge vet inte hur de är att dagligen ha den extra kamp som jag har, många saknar förmågan av att förstå.
Dem flesta jag träffat har okunskap om psykisk ohälsa i allmänhet.
Många pratar inte med mig för dem inte vet vad dem ska säga eller hur dem ska bete sig, eller så pratar dem med
mig men när dem frågar och får veta sanningar om mig som har och göra med min problematik så tar dem
avstånd.
Jag har även ofta fått höra "ryck upp dig va fan" Men hade de vart så lätt hade man gjort de för länge sen, just de dem inte kan förstå.

Du tycker att jag är otacksam som inte tar emot när du bjuder på fika. Jag ser på när du äter men tar inget själv. Vet
du, du frågade aldrig om jag har någon ätstörning eller trauma tankar som gör att jag inte kan äta med andra.

Det är min kamp inte din.
Du ska inte rädda mig, ta inte på dig för mycket av min kamp även om du gör det av omtanke för att du tycker om mig för den jag är, Du bryts själv ner psykiskt. Jag vill ha dig som vän, inte psykolog.

OCD.

ADHD.

Asperger Syndrom.

Borderline.

Ospecificerad impulskontrollstörning.

Hörsel Hallucinationer.

Uppmärksamhetsstörning.

Anorexia.

Vi med psykiska störningar, psykisk ohälsa, diagnoser etc vi har mycket fint att ge om du tar dig tid och vilja att förstå och lära känna oss.

Se mig, när jag ropar på hjälp, hör mig, när jag söker dig med blicken. Våga visa att du bryr dig, för jag lovar, även om det är svårt att se, så är det inte svårt att älska mig!