Godkväll på er!
Gah! Just nu vill jag bara ställa mig och vråla rätt ut. Detta ÄR för mycket men vem tar hänsyn till det?
Ingen!
Bacillerna står tydligen i kö till att få äntra våran fantastiska familj och Gud nåde oss om vi ens börjar leka med tanken om att vi faktiskt tycks vara på banan igen med hyfsat friska barn.
Den här hösten och vintern har slagit alla tänkbara rekord i sjuka barn!
Jag har aldrig varit med om nåt liknande och nånstans tackar jag min lyckliga stjärna över att jag inte hunnit börja jobba än, för jag kan lova er att det inte hade blivit speciellt många timmar jag hade kunnat vara på jobbet per vecka.
Jag hade nog tagit nån form av pris i vabning.
Katastrofalt är det!!
Jag är såå urbota trött på febertoppar, snoriga näsor, matvägrande små hjärtan och diverse andra åkommor såsom exem, onda magar, utslag o allt tänkbart skit som finns!
Ikväll satt jag i godan ro och slog in dom sista presenterna till Michelle vid köksbordet när jag hör Stephanie på övervåningen.
Ralph tar henne och går upp, 30 sek senare kommer Kewin ner med andan i halsen:
-Kom mamma! Fort! Hon har spytt ner hela mitt golv!!
-Näe Kewin?! Du skämtar??
Synen som möter mig på övervåningen är allt annat än trevlig, -spyor i stort sett överallt och mitt i allt står Ralph med Stephanies böjd över toalettstolen och hennes hår i ena näven och tröjan uppdragen över näsan & munnen med andra.
-Gå ner Ralph!
Jag hjälper Stephanie tills hon är klar, hjälper henne av med pyjamasen och ställer henne i duschen.
Samtidigt som hon sitter i badkaret passar jag på att sanera toaletten, badrumsgolvet och Kewins golv, -tack & lov missade hon mattorna!
Kewin vädrar för den där speciella magsjukelukten spred sig genom rummen på en millisekund.
Efter lite tröst, kramar och en ny pyjamas lyckades jag få Stephanie i säng igen trots ond mage och en stor rädsla för att kräkas igen.
Min tappra, lilla tjej!
-Mamma, Michelle får äta tårta själv imorgon för jag kommer kräkas massor imorgon.
Usch så synd jag tycker om Stephanie, hon hade verkligen sett fram emot att både äta och hjälpa till att göra sin lillasysters födelsedagstårta men nu blir det inget av det för hennes del.
Jag hoppas att morgondagens presenter även kan liva upp Stephanie lite och att dagen blir så bra den bara kan bli för Michelles skull så vi inte har flera små prinsessor som ligger magsjuka tills dess.
⭐️💕⭐️
Jag inser att vi inte har något annat val än att ”tugga oss igenom” även detta men efter detta KRÄVER jag fasen att vi kan få vara och förbli friska!
Det räcker nu!!