Kände i morse när jag vaknade att det kändes inte riktgt 100 i halsen. Har harklat mig hela dagen och småhostar. Till saken hör att jag brukar få sådan hemsk ihållande hosta när jag blir förkyld. Att sova är ju lönlöst, så fort man lägger sig ner så sätter det igång. Det är i dom lägena jag önskar att jag hade en elsäng så man kan sitta och sova. Ju högre man ligger desto bättre. Men en sådan säng har jag ju inte. Brukar träna varja dag 45 min på gymet. Jag har turen att ha tillgång till ett gym på mitt hyresområde. Som bara vi hyresgäster får utnyttja. Rätt bra priser dock. Men imorgon blir det ingen träning. Inte bra när man är lite krasslig. Då ska man ta det lugnt.

Blir att åka ner till byn Gnosjö där jag bor. Tar cirka 2 min med bil ner till lilla centrum. Vilken sträcka va    :)
Ska inhandla diverse så om man skulle bli riktigt hängig så har jag allt hemma. Jag hoppas ju ännu att det ej ska bli värre. Men känns inte som att det blir bättre alla fall. Låg på soffan i em och såg matchen Sverige-Finland. Var riktigt spännande på slutet. Gudskelov att Sverige vann med 3-1. Nu ikväll ska jag se masterchef på TLC. Ett av mina favoritprogram. Man kan ju lära sig något med på köpet. Avslutar med hopp om en piggare dag imorgon.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Ja som mitt alias antyder så har jag växt upp som fosterbarn. Jag vet det är länge sedan nu men att växa upp så präglar hela ens liv. Både postivt och negativt. Jag blev omhändertagen då jag var 2 månader gammal. Jag kom på spädbarnshem och precis dagarna innan min 1års dag kom jag till mitt fosterhem i Västernorrland. Till en änka. Ovanligt att änkor fick ta fosterbarn på den tiden. Hon var inte snäll om man säger så. Hela min barndom och tonårstid präglades av att jag var ingenting värd och skulle aldrig få något värde heller. Jag saknade kärlek så mycket. Att växa upp som barn och aldrig få en kram eller få höra att du är älskad är så fruktansvärt hemskt. Det har påverkat mig hela mitt vuxna liv. Jag var ensam som barn hade ingen att vända mig till. En vuxen alltså. Därför har jag i hela mitt vuxna liv funnits för mina vänner och även dom som jag ej känner. Jag ställer alltid upp i den mån jag kan för människor. Jag ger kärlek till alla. Mina vänner kallar mig för kärleksprofeten. ( hmm kanske ska byta alias till det :)

Jag har tyvärr råkat ut för män som trampat på mig. Då jag så desperat sökt kärlek hos dom att dom kunnat behandla mig hur som helst, bara för att jag ska få en gnutta kärlek. Jag är relativt stark idag. Jag har aldrig tagit till droger. Hur jag klarade min barndom är en gåta. Jag fick ständigt höra att jag aldrig skulle bli något. Att jag var utvecklingsstörd. Jag skulle bli alkoholist mm. Ständigt fick jag höra detta. Samtidigt som jag gick i skolan blev jag mobbad för att jag var mullig. Jag förstår ej hur jag klarade allt detta. Det som var ett stöd för mig var min älskade katt. Hon älskade mig. Hon var min källa till glädje och kärlek. Än idag älskar jag katter mest av allt. Jag är mycket postiv. Märkligt borde vara tvärtom.Däremot har jag lätt att ta emot hårda ord. Blir djupt ledsen. För jag fick alltid höra hårda ord. Då tar man åt sig av det som en svamp. Jag är dessutom mycket social av mig. Har lätt för att prata med alla. Är glad att dom nu har hårdare kontroller av fosterhem. Ingen kollade någonsin hur jag hade det. Inför min fostermamma vågade jag inget säga när och om myndigheterna kom. Ja och hon sa att allt var hur bra som helst. Däremot var jag ju en bråkstake i hennes ögon. Men som sagt jag gjorde ju inget bra enligt henne. Som sagt en del säger det var då. Men sådana minnen kan man aldrig glömma. Det präglar en hela livet Fotot togs på spädbarnshemmet strax innan jag skulle till mitt fosterhem

Likes

Comments

Jahapp nu är det Fredag och helg. Måste erkänna att helgerna är jobbigare utan min särbo. Även om man vänjer sig. Jag har som sagt min särbo i Dalarna. Vi träffades för 2 år sedan och har snart varit ihop i 2 år. Efter år av den ena besvikelsen efter den andra och blivit utsatt för en hel del hemska saker, så har jag som sagt träffat drömprinsen. Han är oerhört snäll och go och givmild. Men jag får lära upp han det där med att ge komplimanger. Det är han inte lika duktig på. Det är något som jag saknar. Alla behöver höra att man är fin och att man är go osv. Eller hur? Vi har båda gjort GBP och det var så vi kom i kontakt med varandra. Jag fick tips om en dejtingsida för oss som gjort GBP på facebook. Hade inte en aning om att sådana sidor fanns. Men det finns 2 st, eller fanns alla fall.

Han sökte en kvinna från Dalarna, men jag bor ju i Småland så inte Dalarna direkt :) Men vi blev vänner och inom en vecka kom han till mig första gången. Sedan har de rullat på sen dess. Vi trivs bra ihop och gillar båda att gå på second hand. Planerna är att flytta ihop en dag, men dröjer ännu. Jag vill även gifta mig en dag med honom. Då jag äntligen har funnit min soulmate.

Likes

Comments

Kunde ej somna inatt. Tänkte på att jag skulle upp tidigt. Så istället för att se på paddan i sängen som jag brukar, så försökte jag istället sova. 45 min senare insåg jag att det var lönlöst och startade paddan då och såg på Teen mom og. Blev till slut trött men klockan var nog närmare 01:30 då och jag som skulle upp 05:50. I alla fall kom jag idag upp i tid. Kom iväg till sjukhuset i Värnamo och var framme i tid till röntgen 07:40 . Så nu är den gjord och bara vänta på vad läkaren skriver sen om detta. Ni som eventuellt läser detta och som ej vet, så lyckades jag med att bryta handleden i Oktober. Närmare bestämt den 10/10 lätt datum att komma ihåg.Jag var ut med en vän i skogen en dag och letade trattkantareller. Premiär för mig och jag blev biten av detta. Tycker det är så kul, aldrig förstått dom som gjort det innan. Men nu förstår jag. Spänningen i att se dom där rackarna sticka upp ur jorden. Det gäller att hålla utkik. Det kan vara svårt att finna dom.

Alla fall efter jag var ut med henne så ville jag ju försöka själv. Sagt och gjort jag var ute i skogen då för att leta svamp. Gick precis och tänkte på en annan vän som några veckor innan hade ramlat i skogen och brutit benet. Han var också ute och plockade svamp. Jag tänkte för mig själv. Bäst att vara försiktig så jag inte också bryter något. Gick nerför en slänt och sen gick det som det gick. Jag halkade på våta löv och eventuell mossa. Tog emot mig med vänster hand som man gör när man faller. Tur det var vänster dock. Jag hörde hur det knakade till och jag visste på smärtan att den var bruten. Min särbo som jag berättade detta för hans kommentar var. Det finns svamp på ICA  :)
Vilken lustigkurre. Klart det finns men kostar skjortan och halva nöjet är ju att leta svampen. I alla fall så är dock handleden ej bra än. Fortfarande svullen och gör ont med vissa rörelser. Så nu får man se om det syns något på röntgen när man får svar från läkaren om detta

Likes

Comments

Idag på alla hjärtans dag skulle jag vara på sjukhuset i Värnamo kl 8 på morgonen.
Jag ställde kl klockan i natt på väckning 5:50. Vaknade klev upp, tog en dusch efter jag satt på kaffebryggaren. Stog sedan i käket och gjorde i ordning en smörgås. Vänder mig om och ser köksklockan står på kl 7!!!!

Tänkte måste vara fel så gick till datorn och kollade tiden där. Jo mycket riktigt var den 7 och jag som skulle åka senast 7:15. Där står jag med frukost i handen och badhanduk på mig. Kände paniken komma, kl 8 skulle jag ju finnas på plats. Det är en hel grupp som ska vara med på genomgång inför överflödsop. Tror jag aldrig ätit så fort. Hela smörgåsen hann jag ej med. Tog kaffet i farten. På med kläder och skor i all hast. Alla papper som skulle med och ut till parkeringen. Klockan i bilen var på 07:17 .

Jag kom fram i tid helt otroligt. Trafiken flöt på bra så gick bra.
Genomgången tog cirka 40 min. Hört den 1 gång tidigare förra året. Min GBP gjorde jag den 27 Maj 2015. Medicin som jag äter gör att jag ej går ner dom sista kilona som behövs. Hoppas dock på ett underverk att jag får min op. Min läkare har skrivit och intygat om detta hinder. Läkaren idag fotade mitt överflöd och skulle återigen kontakta Linköpings sjukus för svar. Så nu får man vänta på det.

Kom hem och inväntade posten. Jag har ju en särbo som bor i Dalarna och jag hade väl en förhoppning att få något litet i posten. Ett kort, trisslott eller något litet. Men ingenting fick jag. Har påpekat för honom flera gr att jag har något litet här hemma till honom som han ska få i påsk när han kommer. Så nu är min förhoppning att jag får något litet då. För då har jag även fyllt år. Jag kräver inte mycket. Är ingen tjej som kräver guld och safirer utan jag är nöjd med det lilla. Så nu får jag hoppas att jag får något sedan då i stället. Imorgon blir det åter en tur till Värnamo sjukhus. Denna gång röntgen av min ej helt läkta brutna handled. Återkommer imorgon om detta.

Likes

Comments

Idag åkte jag med min granne till Värnamo. Vi brukar göra våra turer så gott som varje vecka. Hon är ensam utan familj i Sverige, då hon själv kommer från Polen. Vi åkte på second hand och sedan lite handel på Citygross .Kan vara påfrestande ibland att ha henne med, då hon tar evigheter på sig ibland att välja saker. Men samtidigt är det trevligt sällskap. Så jag tar gärna detta omak . Iibland kan jag skratta åt hennes obeslutsamhet. Tror vi alla hamnar i sådana situationer emellanåt. Även om man kanske inte alltid visar det utåt sett. Jag är glad att ha henne som vän. Hon är jättesnäll och har bott många år i Sverige. Brukar hjälpa henne så ofta jag kan.

Det var kul att komma ut och försöka släppa tankarna på morgondagen. Imorgon ska jag på information ang överflödsoperation. Jag gjorde GBP den 27 April 2o15. Jag dras fortfarande med övervikt, men samtidigt äter jag medicin som gör det svårt att gå ner det som krävs. Man tycker det borde finnas ett undantag då det trots allt inte är mitt fel att jag ej går ner dessa kilon. Skulle så gäna vilja operera det jag har som hänger. Jag har rätt mycket. Jag skulle må bättre och känna mig mer attraktiv.

Jag ska vara på sjukhsuet i Värnamo imorgon kl 8 på kirurgen. Sedan träffa läkaren efteråt för att få besked.
Jag tror att jag får ett negativt besked. Jag intalar mig det. Vill ej ha för mycket förhoppningar. Även fast jag innerst inne hoppas på positivt besked. Jag får hoppas jag har en ängel vid min soda som gör att det går min väg. Men det är väl för mycket begärt kanske.

Likes

Comments