Bebis2020, Graviditet

Att plussa på stickan och berätta för familj och vänner

Det hela började på allvar den 2:e juli, två vardagar efter min sista arbetsdag på SÄS (ödets ironi), då jag tyckte mig känna en annorlunda känsla i kroppen. Jag kunde först inte sätta fingret på exakt vad det var som fångat min uppmärksamhet den här dagen men någonting var förändrat. Jag och Jonas skulle fira starten på min "nya karriärinriktning" genom en mysig utflykt till ett av mina favoritställen i Göteborg; Botaniska trädgården.

Vi beslutade oss för att cykla dit eftersom det var så vackert väder... men det blev inte en lika härlig cykeltur som vanligt. Jag kände mig ovanligt trött i kroppen och matt i benen. Uppförsbackarna var tunga och jag blev snabbt flåsig i andningen. Jag tänkte för mig själv att såhär dålig kondition har jag bara inte och jag är ju egentligen van vid att cykla.. jag funderade på om jag höll på att bli sjuk eller vad sjutton det var med mig?

Väl i Botaniska strosade vi omkring. Vi myste runt bland blomsterarrangemang och vackra rabatter. Jonas mobil ringde och han gick iväg för att svara; Jag stod då kvar för mig själv och blickade ut över gräset, filosoferade om framtiden, såg äldre par som fikade på caféet och barnfamiljer som lekte på olika träfigurer som stod intill.


- Plötsligt slog det mig, eller det bara kom till mig egentligen, en instinktiv stark inre känsla av närvaro, att jag nog var gravid... Jag berättade för Jonas där och då om min känsla, att jag fått för mig att jag var gravid, och vi kanske inte var övertygade där och då men på något sätt visste jag bara. Vi beslutade oss för att ta ett graviditetstest redan nästa morgon.

På morgonen den 3:e juli 2019 levererades det tydliga beskedet från den digitala stickan. Gravid 1-2. Veckoindikatorn innebär tiden från befruktning mätt på nivåerna av hCG-hormon. I Sverige räknas graviditetsveckor från sista mensens första dag, vilket sker ca 2 veckor innan befruktning, alltså var jag ungefär i graviditetsvecka 3-4 här.

Samma kväll gick jag och Jonas, smått chockade men glada, på Timbuktu som spelade på Lisebergs-scenen. Han sjöng:

Det kommer ordna sej
det gör det alltid
jo det löser sej
så brukar allt bli
det kommer fixa sej tillslut


Mamma var den första som visste. Jag berättade det för henne redan på fredagen (två dagar efter testet) och hon blev också överlycklig för beskedet även om det var väldigt tidigt! Fina mamma som alltid finns där.

En vecka senare testade jag mig faktiskt igen med en ny sticka för att se så att graviditeten verkligen fäst sig och utvecklades så som den skulle. Veckoindikatorn visade nu 2-3 (ger = graviditetsvecka 4-5) vilket innebär en fortsatt stegring av hCG-hormon, precis som det ska vara. Detta fick mig också att inse att jag nog förra veckan var i vecka 4 och nu var i vecka 5. Ännu syntes ingenting på min kropp men det kändes desto mer med diverse symptom. Inlägg om detta kommer också. De tidiga veckorna var "värst" för mig gällande symptomen.

Jag bestämde mig här och nu att tro på graviditeten och att det skulle bli en bebis. Mycket kan ju hända så tidigt, det var jag medveten om, men jag resonerade som så att jag skulle bli ledsen oavsett. Jag kan lika gärna vara glad så länge som möjligt.

Nu i slutet på vecka 5 köpte jag det första klädesplagget till bebis, en liten body den borde kunna ha vid ca 1 månad (köpte ej minsta storlek för kan ju få en stor bebis också haha) Så gullig, smäller av på tanken av min mini.

Den 9:e juli satt jag och pappa i bilen upp mot Uppsala för att spendera de sista dagarna tillsammans med min syster Lisa innan hon skulle flytta till Nya Zeeland. Ungefär halvvägs upp bestämde jag mig för att berätta för pappa. Vi hade då stannat till vid en rastplats som låg vackert belägen vid en sjö. Vi sträckte på benen och vandrade omkring i gräset, och där valde jag att delge honom nyheten att han förhoppningsvis ska bli morfar till våren. Pappa tjoade hela vägen till Uppsala sen ;)

Samma kväll vi kom fram till Uppsala berättade jag även för min lillasyster, kunde ju inte hålla det längre, det hade redan gått en vecka sedan jag plussat. Jag sa att jag var ungefär i vecka 5 och att det var super-super-super hemligt eftersom allt kan hända. Men det var SÅ skönt att kunna prata med familjen om alla överväldigande känslor jag kände och vi fick riktigt fina dagar ihop.


Gillar

Kommentarer

artist
artist,
Grattis!!!💞nouw.com/artist
Fitnessjulia
Fitnessjulia,
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229