Ingen superfeminist precis....men ändå...

Idag har jag tillbringat större delen av arbetsdagen på migrationsverket på en utredning, inget konstigt med det, det är en del av arbetsvardagen, men jag har haft flera speciella av mig kallade " Romeo och Julia"-ärenden. Det handlar om unga människor som tvingas fly sina länder för att de helt enkelt är kära i varandra och själv vill välja vem de vill gifta sig med. i de flesta fall är det inte ens föräldrarna som sätter sig emot ungdomarnas önskan utan andra män. Män med makt som anser att de kan bestämma vilken kvinna de vill ha och sedan tvinga föräldrarna att acceptera att gifta bort sin dotter till dem, och om så inte sker väntar misshandel och ev död. Jag har träffat ungdomar där inte bara de utan även deras familjer tvingats fly pga detta.

Trots att jag hört det flera gånger har jag sååå svårt att förstå hur en man kan ta sig rätten att anse att han har rätt att gifta sig med en viss kvinna även om alla, inklusive kvinnan själv, är absolut emot det. Samtidigt har jag fått se hur förälskade män har gjort allt, inklusive att riskera sina egna liv, för att få gifta sig med den han älskar och som älskar honom....risker och prövningar som sällan inträffar i vår, trots allt, trygga del av världen. Jag kan inte annat än att känna tacksamhet för att jag och min familj bor här, att vi kunnat uppfostra vår dotter till självständighet och lärt henne att hon har rätt att best��mma själv, allt ifrån vad hon vill ha på sig till vem hon vill leva tillsammans med (nåja nästan :-)....jag anser mig nog ha rätt att ge mina åsikter lite grann i alla fall) och samma sak gäller sonen.


Efter utredningen var det dags att ta sig hem, maken bad mig smita in och köpa klädnypor och jag tänkte - inga problem, det går ju snabbt.....och det hade det ju gjort om nu butiksinnehavaren hade haft samma logik som jag när varorna placeras...Det var väl ett riktigt elände att hitta dem, jag tänkte att kanske i kök- och hem avdelningen, men nej, bland torkstativen då? nej, vid tvättmedlet? nähä inte det heller.....hittade dem slutligen i städavdelningen, helt ologiskt enligt mig men väldigt logiskt enligt sonen när jag beklagade mig här hemma....Jag måste erkänna att jag inte alltid kan sätta mig in i hur butiksinredarna tänker.

Nåväl, inköpet genomfördes och jag begav mig hemåt och möttes av nyhängd tvätt, nyklippt gräsmatta, sonen vid grillen och maken vid spisen....kändes väldigt bra...

speciellt bra känns det eftersom det, sorgligt nog, inte är så mycket jag själv orkar med efter en arbetsdag just nu när jag har så mycket smärta och stress i kroppen. Möjligtvis att äta lite och sedan blir det rätt till sängen för en stunds vila.. Dock tog jag mig samman efter vilan idag och lagade ett gäng köttbullar till morgondagens middag, nu är ju inte det så avancerat men ändå....

Vi hörs...ha det bra så länge

Gillar

Kommentarer