Header

...har haft lite funderingar ikväll...
Visserligen finns funderingarna varje dag, varje timme, minut och sekund.
Men efter jobb, snabbhandling på affärn med 3 duracell-ungar som skulle prata och berätta allt samtidigt så tog energin slut.
Den lilla sparlågan man gått på sista dagarna slocknade.
Vart "off" på något sätt...
Hemma är det lite trippa på tåna, oro och frustration.
Man går fortfarande i ovetandet.,
Men man hoppas på det bästa.
Tänker hela tiden --"det blir nog bra"
Men oavsett allt, så försöker jag bita ihop.
Försöker ta hand om hemmet...
Ler utåt...
Tänker positivt...
Men alla dippar ju i humöret nån gång...
Ingen är perfekt...
För om man finular lite...
Vad är perfekt?
Hur man är?
Ser ut?
Pratar?
Storlek på kläder?
Hår?
Man kan fortsätta i evigheter med alla frågetecken...
Finns ju ingen som vet.
Kanske tron i att veta...
Men alla har ju sin defenition av att tro...
Vad jag oavsett alla frågetecken vet, är att det förflutna format en del av en.
Hur jag växt upp...
Alla vägar man valt...
Alla stigar jag promenerat på
Vissa har inte vart mina egna val, men valet att välja har inte alltid funnits där...
Vissa stigar har stjälpt mer än hjälp.
Ibland har mörkret omslutit en med en hemsk kyla som gett kalla kårar längs ryggraden.
Och ibland har solen värmande smekt min kind...
Har nog 1000 blandade känslor från liten till stor...
Och med ett finger knäpp, typ som om någon slagit på en strömbrytare, är mitt liv fullt av så mycket.
Både glädje, stress, sorg, lycka, äventyr mm
Så mycket av allt...
🐸
Försöker se till att fylla mitt liv med så mycket saker som det bara får plats.
Kärlek, lycka, kramar...
Tiden kan vi ju inte göra någonting åt, vi har ju bara 24 timmar på ett dygn.
Men jag tror att man däremot kan påverka vår energi att göra någonting av den tid vi har.
Uppskatta och se saker ur ett nytt perspektiv.
💕
Tänk att det jag uppskattar nu, det sket jag högaktningsfullt i som yngre.
Det som sårade, det sopade man under mattan.
Helt sjukt hur man tänkte.
Och fortfarande gör tyvärr...
Men man försöker och sträcker på sig.
Varje dag är en prövning...
Ibland känner man hur man får luft under sina vingar...
Munnen ler så det gör ont av den underbara känslan...hoppet spritter i magen...
Då med en smäll kommer mitt förflutna in i bilden.
Det slår aldrig fel att det händer varje, varje, varje gång det börjar flyta på och gå bra.
Då kommer tvivlet, min dåliga självkänsla som säger att jag inte kan något, inte duger till något, att jag kommer misslyckas...
Så istället för att bli den där ”lyckliga” på heltid hur mycket jag än arbetar och anstränger mig, så blir jag liten, inåtvänd deprimerad och ledsen.
Allt detta har med mitt förflutna och min uppväxt att göra.
Hur jag uppfattas.
Oron att inte göra något bra.
Tankarna fanns då
Tankarna finns nu
Min uppväxt och jag är en historia för sig.
En historia som satt djupa spår.
Jag vet att man inte tjänar på att ”diskutera sitt förflutna” eftersom det ändå inte kan ge mig någonting nytt.
Så beslutet att stänga den dörren svider.
Men jag är äldre nu...
Vågar mer.
Hela min själ är ärrad.
Men det är ärren som fått mig att förstå.
Ärren som lärt mig.
Och fortfarande lär mig.
Som en påminnelse...
...att vårda och älska...att få ha en egen familj att bry mig om och älska till månen och tillbaka är nog för mig.

Mitt eget

Jag får vara med och hjälpa att upptäcka världen.
För någonstans längs min grusväg med alla vägskyltar och hål så har jag hittat hem...
💕💞

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

  • 20 Readers

Likes

Comments

...tänk att en suck kan ha så många betydelser.
Positivt
Negativt
Bekymmersamt eller bara tröttsamt.
Men oavsett sammanhang så är det typ skönt att sucka...
Har tyvärr haft lite blandade känslor sista tiden...
*suck*
Lite smått kaos i själen kanske man kan kalla det.
😶
Kan ju börja med det braiga och arbeta mej neråt...
...jobb...😊
Har fått möjligheten att jobba fasta tider med världens bästa människor.
Jordnära, varma och fina personer 🍀
Är så galet glad för det....
Det andra braiga, eller kanske liiiite bättre är att alla "utredningar" bör förhoppningsvis närma sig sitt slut.
Jag ska kanske inte hoppa jämnfota än då.
Men tanken är mer positiv nu än förr...
Så jag håller fortfarande en tumme med massor av hopp....
Sedan finns det ju massor av andra bra saker...
Sol, barnen, kärlek, isglass, kramar...💕
Finns massor...
Men även en del tråkiga grejor...
Dels inkluderar det barn, sjukhus, polis, släkt och "sk ex"
Men försöker att ha det där lilla hoppet och försöka lite i taget.
Efter allt tråk som vart och är så försöker man göra eller tänka på det braiga.
Försöker....
Det är inte alltid så lätt...
Vissa gånger vill man inte ens kliva upp ur sängen...
Man vill bara dra täcket över huvudet och vara osynlig...
Men egentligen så är ju det ganska dumt.
Varför ska man låta någon annan förstöra dagen man vaknat upp till ???
Varför låta den där någon stjäla ens tårar ??
Varför låta någon ta ens tankar ??
Neee...
Den här sommaren har visserligen vart full av tråkigheter, bråk och främmande känslor.
Men jag har även lärt mig av det.
Lärt mig ta nya steg.
Insett att lite grus i skorna bara gör en lite mer tålig.
Kanske inte mycket.
Men lite, och det där "lite" kan göra väldigt mycket....
😶
Sedan att hela sommaren har bestått av regn och kyla är en annan grej.
Har positivt sett fått använda mina fluffiga tofflor flitigt...negativt sett känner man sig som lilla spöket Laban.
Och det är en tolkningsfråga.
😜
Men trots den typiska svenska sommaren som vart, är ju solen här nu.
Sträcker på sig och lyser med sin närvaro.
En närvaro som får en att le när man är påväg till jobbet, eller när man kikar ut genom fönstret, kanske när man tar sig hemmåt eller bara rent allmänt ☀️☺️
Tänk vad lite solstrålar kan göra för mungiporna.
Kunde jag så skulle jag faktiskt tjuva några strålar och bara ha dom för mig själv när vintern kommer...
Vara tok egoistisk !
Då kunde hösten få komma...
Snön falla...
💦❄️☀️
Och på tal om inget så har jag släppt ut lite av min konstnärliga sida i dagarna tillbaka...
Målat lite möbler till storebrors rum.
Fick sedan för mig möblera om och dona i lillebrors rum.
Vart super bra förutom att min tumme fick stryk av hammaren.
Sedan när min tanke vandrade till att snickra ett cykelställ med bilder i huvudet på olika chabloner och kollijox så vart det bara så fel.
Bilden i huvudet vart tok mycket bättre än det i verkligheten.
Förstår inte varför...
Och tummen fick tillbaka huvudvärken efter senaste misshandeln...
Tänk att något så rätt kan bli så fel...
Men visionen var bra...
Resultatet sämre...
Men vad är en fjärt i havet liksom.
Bara att få pyssla med något...
Att ha något att göra.
Att få aktivera Hjärnkontoret, och arbeta med händerna...
*lovely*
😊
Och från det ena till det andra har ju skolorna dragit igång nu...
Storebröderna verkar trivas...lillebror med.
Men tårarna har kommit och magen pirrat galet mycket för mitt lilla hjärta.
Man önskar man kunde trolla bort det...
Men det blir nog bättre
🍀
Så nu ska alla tankar samlas...
Kaffet ska drickas upp...och lilleman ska till skolan...

  • 17 Readers

Likes

Comments

...börjar helgen med en sovmorgon...
Kunde jag så skulle jag garanterat kunna sova bort hela helgen... 😁
Utan problem.
Men nu är man uppe med en kopp kaffe.
Strax börja på nr 2
Sedan blir det en lördag fullt med "bara vara"
Veckan som vart, har bestått av jobb.
Har fått fylla i veckan som "extra"pga vissa omständigheter.
Känns skönt på ett sätt att känna sig behövd.
Men tankarna rullar för fullt.
Positivt och negativt.
Vissa dagar har jag tyvärr känt mig negativ men lyckats skuffa det åt sidan.
Försökt se det positiva runt omkring mej.
Har lyckats ganska bra, enligt mig själv och jag tror inte min omgivning har reflekterat något.
Men tyvärr, precis som med allt annat man kniper tyst om, så kommer det ut förr eller senare.
Ryggsäcken blir för tung.
Men med handen på hjärtat så är det inte bara massa negativt.
Visserligen har hela sommaren gått med en riktig sjögång.
Mer vågor än stilla vatten.
Och allt regnande har inte gjort saken bättre.
Men alla har ju en slags flytväst.
Något som håller en flytande.
Man har kunnat stanna upp då och då...
Reflekterat lite över tiden som gått och sedan har det liksom bara gått framåt.
Har inte riktigt hunnit med.
Men helgen som är nu, ska få komma som den är...
Dax att rensa igenom allt.
Ta bort det "dåliga"
Prata
Grubbla
Finula
Vara
Sedan blir det nog bra.
Jag intalar mej själv det ialla fall.
Problemet är dock att man vill vara där för alla som behöver.
Önskar att man kunde dela sig på 2 eller varför inte 5...
På så vis slipper man känna att man sviker någon.
Men att ha 5 fior dampandes omkring är nog ingen höjdare.
Skulle garanterat reta gallfeber på någon.
Bra eller dåligt ?
Lämnar den funderingen där...
😁
Ska iaf finula fram någon bra häxblandning idag.
Varför ?
Jo bananer !
Hade i veckan dom gula liggandes framme på bänken.
Vart för snabbt övermogna och några "banan" flugor flyttade in.
Små ettriga, äckliga bruna feta små fän.
Hur mycket jag än tvättar, torkar och putsar så är dom kvar.
Har smackat bra många sista dagarna.
Tyvärr på köksfönstret också.
Så det är nog dax att tvaga rutan.
Det är "ett" ska göra idag på min lista över inget.
Så spännande....
Hi hi hi...
Men oavsett fönster, flugor, tankar och sådant så börjar man sakta hitta tillbaka till vardagen.
Visserligen finns det fortfarande folk och fä man önskar till en plats där solen inte skiner.
Och det hymlar jag inte med.
Men hur mycket man än önskar och vill så stannar det nog bara vid det.
Och det är kanske lika bäst det.
För på något sätt så tror jag att jag kommit över den där känslan som kallas hat !
Visst kan man hata mycket.
Men det som vart, sagts och mer därtill har vi här hemma bearbetat ganska ok.
Visst finns det viss kluvenhet till vissa grejor.
Men what to do liksom ?!
Det är som det är och det är inget vi kan göra något åt.
En dag i taget.
Precis som nu.
Ska kanske börja med att försöka utrota banan flugorna...dra en utrotnings sväng hemma med en häxblandning av dess like.
Bra start på dagen...





  • 15 Readers

Likes

Comments