Ur Limas perspektiv

Men Tjeeeeena! Nu var det sjukt längesen mina hovar fick vara med här och bestämma lite innehåll. Tycker matte har prioriterat helt galet faktiskt när hon inte låtit mig ge utlopp för mina innersta känslor och tankar.
Jag har fått semester, riktigt lång semester verkar det som . Matte har blivit jättetjock och säger att hon är rädd om min rygg och mina ben, blaha säger jag bara åt det , jag har haft tyngre ryttare än så på mig men visst är det skönt att vara ledig och vila upp sig lite men nu börjar det väl ändå bli lite väl långtråkigt.
Jo just ja, det har jag ju glömt berätta. Jag har ju fått en kompis. "kompis" inom snuffar måste jag väl ändå säga , hon är mest nån som bara finns där och håller mig sällskap ute. Matte och lillhusse tycker att hon är såååååå söööööt . Blaah säger jag söt? Ja det kan hända att hon är söt men jag då jag är ju tammetusan en riktig tvättäkta skönhet från öra till bakre hovspets. Allt på mig är perfekt, medans den där är tjock,hårig och helt ärligt så ser jag inte alltid skillnad på henne och nån av dom där två andra små fyrbenta sakerna som alltid är med matte. Hon är liksom en tvärhand hög men äter lika mycket som mig, om jag låter henne vill säga men det gör jag ju såklart inte.Jag menar det är trots allt jag som bestämmer i hagen.
Dessutom så tycker jag att det är lite kränkande att hon helt plötsligt bara går ut ur den här inhängnaden vi går i, snabb som attan är hon och sen står den dumma fan bara där på andra sidan å hånflinar åt mig. Dom dagarna så hatar jag henne , hon går liksom in till mina , MINA grabbar och står där å åmar sig. Det värsta är ju att dom verkar tycka om henne tillbaka. Killar säger jag bara.
Inte nog med det , att hon liksom traskat omkring här som det har behagat henne själv och myst med mina grabbar , hon berättade att hon brukar dra en repa på byn alldeles själv dessutom och hälsa på hästarna som står en bit ifrån oss. Halåå dom har inte ens jag fått hälsa på. Jävla skrytapa.
Trots att hon gör så där och matte säger en massa konstiga ord med arg röst så står hon ändå där å gullar med henne på kvällen, pratar nån jävla bebisröst och gulligullar mitt framför ögonen på mig, och sen undar hon varför jag ser sur ut. Tycker ni att det är konstigt att man blir sur va? Nä tacka vet jag som det var förr, då var mattes pussar bara för mig.
Söt .....söööööt......söööööööööt in my vita röv.
När inte matte ser så brukar jag tjuvnypa lite på henne och kalla henne för kossa . Hah in your face liksom.
Matte är ju liksom min matte , bara min och jag tror jag längtar lika mycket som hon tills hon har blivit av med den där konstiga saken i magen så att allt kan bli som förut igen. Då ska jag visa henne mina absolut finaste konster , det tror jag hon kommer gilla.
Nä hörrni , hovarna glöder ju nästan av tangentbordet så nu är det dags att tugga i mig lite käk igen innan den där fläckiga kossan får för sig att äta ännu mer.
På återläsande /Lima

Gillar

Kommentarer