Tankar om ryggproblem

För några dagar sen skrev jag ju om hur jag tänkte angående galopp på lång tygel med Lima men då jag fått lite frågor och funderingar i hur jag menade så gissar jag att ni tyckte att jag var lite otydlig. Jag menar ju naturligtvis inte att hästen ska tokgaloppera på långa tyglar i flera kilometer det gör nog inte så mycket nytta .

Jag ska försöka förklara hur jag menar och hur jag tänker och framförallt som jag fått lära mig om hur ryggen fungerar .

Om vi börjar i rätt ända den här gången så kan vi väl alla komma överens om att ryggproblem hos hästen många gånger skapas av oss människor i form av felaktig ridning eller utrustning som ligger dåligt. Men ryggproblem kan också avhjälpas med rätt ridning och bra utrustning . Självklart så ska en veterinär och equiterapeut gå igenom en häst som visar att den har ont i ryggen. Där måste man börja för att kunna utesluta att det finns andra bakomliggande faktorer än just våran ridning eller utrustning.

Vissa hästar kan vara så kallade tygelhalta . Det finns ingen riktig fysisk smärta hos hästen som orsakar hältan förutom våran ridning helt enkelt. Man kan se det vid longering då hältan flyttar sig och allra oftast blir det det i er bakbenet som visar hältan.

Hästen kan också böja sig utåt, och titta åt utsidan, i stället för att låta kroppen följa voltspåret.
Under ryttare brukar symtomen förvärras. Ibland syns de inte alls när hästen går i sitt svaga varv, men blir klart värre i det starka varvet. Hästen är ofta stel och uppvisar problem med kontakten. Den kan också uppfattas som antingen lat eller springig.
Det naturliga rörelseschemat i gångarterna är inte liksidigt och rytmiskt, vilket brukar synas tydligast i skritt. En del hästar protesterar, ibland går det så långt att de börjar resa sig.
Kroppsliga kännetecken kan vara dålig eller felaktig muskelansättning och fysiska spänningar. Ryggmusklerna brukar vara ömma och är ibland ojämnt utvecklade och spända och Ofta är den övre halsmuskeln dåligt utvecklad, den undre kan vara stor och ge underhals. I övergången mellan hals och manke kan det gå ner som en grop, i stället för en mjuk övergång. Svansen hålls ofta högt och spänt, ibland även snett.

Att jag skriver om tygelhälta i det här inlägget beror på att Lima uppvisar en del av dom symptomen , hon är dock inte oren på något vis utan det är övriga problem hon har med sin kropp som stämmer så väl in här.

En tygelhalt häst saknar nämligen horisontell balans, den har därför inte en chans att arbeta på ett sätt som minskar dess naturliga snedhet. Alltså den snedhet som alla hästar har, på samma sätt som vi människor är höger- eller vänsterhänta.
De tre första punkterna på utbildningsskalan; rytm (takt), lösgjordhet och kontakt (stöd) är alla sådant som behövs för att uppnå balans. I lösgjordheten ingår den svingande ryggen, där hästen arbetar genom sin rygg på ett korrekt sätt. Om den går med sänkt rygg eller med överböjd, spänd rygg (à la rollkur) har hästen inte uppnått lösgjordhet.

Ni som följt mig och Lima vet att hon saknar alla dom där tre grundstenarna och det är dom jag jobbat väldigt hårt med att placera i min ombyggnation av Lima. Det är ett stort problem när hästen är så otroligt felriden ifrån allra första början och man måste korrigera och bygga om.

Ett vanligt misstag som många gör är att förväxla framåtbjudning med fart. Om du hela tiden trycker hästen framåt, ur dess komfortabla tempo, hur ska den då kunna bli lösgjord? Du behöver ”sitta på stället”, landa i sadeln, känna hästens rygg och känna hur den svingar. När du utan drivning bara sitter avspänt och följer hästen i dess rörelse på ett harmoniskt sätt, då kan du driva. Men inte innan! Och se till att din drivning är i takt med hästens rörelse. Du ska gunga, inte trycka, den framåt.

En annan sak som vi ryttare gärna gör är att vi blir dragande i innertygeln i det stela varvet, vilket får motsatt effekt och bara ökar den naturliga snedheten.
Lösningen är att sträva efter att få kontakt på båda tyglarna. Har du kontakt på yttertygeln kan du ge av den, i stället för att dra i den inre och därigenom få hästen att ställa inåt. Man kan inte dra för att bli av med spänning, man måste ge för att skapa avslappning.


Det är nu min kära galoppövning kommer in i bilden. Eftersom Lima har otroligt mycket spänningar i sin kropp och hon själv är väldigt elektrisk av sig så kan det vara svårt att få henne att jobba rätt med sin rygg . Hon blir ju gärna kort i halsen, trippig i steget och spänd i sin rygg vilket inte gynnar någon av oss. Dessutom kommer alla hennes protester när hon känner minsta lilla som tar emot.

Målet med den här övningen är att du ska kunna galoppera din häst på helt lång tygel och att den själv håller ett jämnt tempo. När den sänker huvudet och bara galopperar på kan du samla upp den och sakta av till skritt. Normalt räcker 10 till 15 minuters galopparbete för att hästen ska komma upp med ryggen.

Så det är alltså inte fulla makaroner som gäller ;) men från början så brukar tempot bli ganska högt beroende på vad du har för typ av häst, har du en häst med en hel del spänningar så kan det vara bra att ha en halsrem att hålla i sig i då det är lätt hänt att hästen bockar en del för att få ur sig spänningarna.

Men man ska alltså ha ett ganska så högt tempo där hästen ska ta långa språng. Ju längre språng hästen tar desto mer stretchar den sin rumpa och rygg.

En annan sak jag arbetar med varenda dag i princip är sidvärtsarbete. Varför?

Jo , för att Sidvärtsarbete i alla dess olika former är lösgörande, eftersom det skapar rörelse i bäckenet.
Men det kräver att ditt säte är mjukt och följsamt.
Om du rider med spänning, och tvingar fram rörelsen, blir hästen i stället stel och spänd. Ju stelare hästen är, desto långsammare tempo måste du rida i för att rörelsen ska bli lösgörande.

Du märker när hästen börjar tugga, då är du på rätt spår.

Mina absoluta favoriter är Skänkelvikning , öppna och sluta. Dom går att rida såväl efter grusvägar som i ridhus. I skänkelvikning så ska ryggraden vara rak, vilket är lämpligt för en stel häst medans I öppnan måste ryggraden rotera en aning, vilket endast är möjligt om hästen har en mjuk och avspänd ryggmuskulatur.

Öppna är samlande eftersom rörelsen kräver att hästen böjer sig och kommer in under sig med det inre bakbenet. Den inre höften sjunker ner en aning, och det kan bara åstadkommas med en svingande rygg.
Om din Häst inte är redo för öppna på grund av en spänd ryggmuskulatur så håll dig till skänkelvikning till att börja med.

Inled i skritt, räkna med att det till en början tar cirka 30-40 minuters skrittarbete för att få hästen att komma upp med ryggen och börja arbeta korrekt. Rid på en stor volt och be hästen flytta undan från din inre skänkel. Varje steg ska vara litet och långsamt, utan tvång.
Du ska be hästen, inte tvinga den, ditt säte ska vara mjukt. Bli inte klämmande med skänkeln, din hjälp ska vara kort och lätt.

Om hästen inte lyssnar, ge en tydlig och stark skänkelhjälp, men utan att bli hår eller aggressiv. När hästen tuggar betyder det att spänningarna i ryggmuskulaturen släpper.
Bry dig inte om var hästen har sitt huvud, det kommer att bli rätt när ryggen arbetar korrekt. Håll din hand i samma höjd som hästens huvud och ha en lätt kontakt. Dra aldrig ner huvudet. Tyglarna är till för att tala om för hästen att inte springa iväg, utan att den ska stanna hos ditt säte. En självständig hand, och kommunikation genom sätet, gör att hästen kommer upp med ryggen.

Den här övningen har samma lyftande effekt på ryggen som galoppövningen, även om den tar längre tid.
För att uppnå mjukhet är den här övningen nödvändig.
När den fungerar i skritt kan du jobba på liknande sätt i trav och så småningom i galopp.
Var noga med tempot, rid långsamt! Ha som motto att aldrig rida fortare än att du kan sitta bekvämt. För sitter du inte bekvämt kommer du att spänna dig och då kommer ditt säte att vara obekvämt för hästen. Vilket omöjliggör för den att bli avspänd i ryggen.

Sen min tredje övning som jag gör är att longera över bommar eller små hinder. När man hela tiden aktiverar hästens rygg och framförallt som i mitt fall måste bygga om hästen så kommer den att bli öm i muskulaturen . Det är viktigt att lyssna på sin häst och känna igenom den varje dag. Gör helst inte samma "pass" flera dagar på rad utan variera hela tiden.

Så jag använder mig gärna av longering eller tömkörning . En väldigt bra övning är att Ställa tre till fyra kavalettisar med sex meters mellanrum på volten, och låt hästen galoppera över dem.
Ryggens rörelse i galoppen, och de låga hoppen, kommer att ha en lösgörande effekt på rygg och bakdel. Dessutom kommer ryggen upp och börjar arbeta korrekt.
Börja med bara en kavaletti, och kanske i trav, beroende på hur van din häst är. På sikt kan du variera övningen genom att till exempel ha sex meter, tre meter, sex meter, tre meter mellan dina kavalettibockar – och senare tre meter mellan varje.

Förstår ni mer mitt tänk nu?

Har man en het häst så måste man nästan uteslutande tänka i sirapstermer. Långsamt arbete där man aldrig får trycka på hästen för mycket. Den måste lära sig att arbeta korrekt istället för att springa ifrån arbetet.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229