Halloj!
Min lilla gosse gör det inte så lätt för mig. Idag har han knappt velat sova överhuvudtaget , bara korta stunder och helst i min famn. Lyckades bara få till 45 minuters sömn där i morse så jag är väldigt trött. Tur det har varit superfint väder idag för då får man lite mer energi.
Han är ju väldigt glad min lilla gosse å tur är väl det, en grinig bebis och en mamma med få timmars sömn brukar sällan vara en bra kombo men en glad bebis ger lite extra energi.

Enda gången han blir förbannad är när han måste ligga på magen. Han försöker krypa istället för att lyfta nacken. 

Lyckades mocka och putsa 4 träns innan jag hörde att han började sträcka på sig i gungan så då skyndade jag mig hem . Nu somnade han om så jag hann duscha men alltså babyvakten är min bästa vän för tillfället. Guuud vilken större frihet den ger. För er som nu får panik över att jag lämnar honom och går ut ur huset så kan jag trösta er med att jag har 40 meter till stallet, det tar mig mindre än 1 minut att gå hem och han sover i en gunga som han inte kan ta sig ur.
Kände att jag måste få det skrivet så ingen behöver fundera mer på det. 
Vi for sen å hämtade storprinsen på skolan och for å köpte mineraler och sen en sväng på dollar. Behövde lite tvättmedel och diverse tråkiga saker. Snacka om att tvättmaskinen går varm här hemma. Med en bebis som kräks en hel del både på mig och på sig själv och en stor gosse som älskar att skita ner sig så tvättas det mycket . Jag som hatar att tvätta. 
Hästarna är nattade och ompysslade och nu väntar skämstv innan jag ska krypa ner bredvid minsta gossen. Imorgon är det dags för veterinärcheck och jag är fan nervös över det. Vet inte varför men ni vet den där magkänslan säger att det är nånting som stör. Vi får väl se vad veterinären säger och om han kan hitta nånting eller om jag bara är nojig. Oavsett vad så ska en ET få komma ut å gå igenom henne oxå innan hon sätts igång ordentligt.
Jag vet inte varför jag nojar. Hon ser kalasfin ut när hon springer i hagen och när hon har skrittat på så har hon kännts jättefin , stora steg och rörlig rygg men .... Det finns ett men och det är det där lilla när Hovis skodde henne att hon reagerar när vänster bak lyftes. Motsatt ben som hon har sitt fula ärr på. Nog om det , vi får se vad Gunnar säger imorgon.

Att ha förebilder i livet tycker jag är viktigt , superviktigt . Det är ju en stor del i ens personliga utveckling att ha någon eller gärna flera som man ser upp till, personer som lyckats med det du vill uppnå . Vill man lyckas i tex ridsporten som är min gren så är det ganska givet att jag har förebilder inom ridningen . Såna som har lyckats med det jag vill uppnå , såna som har den kunskapen jag vill ha och som ligger på den nivån jag vill nå upp till. Men lika viktigt som deras kunskap är så lägger jag mycket vikt vid att dom har samma värderingar som mig. Bara för att dom tävlar på absoluta toppen behöver inte i min värld betyda att dom är en förebild, det ska ganska mycket mer till för det. Man kan ju även ha förebilder som bara uppfyller vissa delar , som min stora förebild vad det gäller personlighet är helt klart min mamma . Hon var en fantastisk människa på¨väldigt många sätt och vis. Hon hade ett hjärta som rymde väldigt många människor och hennes måtto var att kan man hjälpa så ska man hjälpa oavsett vad hon själv tjänade på det. Hon var en stark människa som bar sitt huvud högt genom alla livets prövningar , hon gav aldrig upp på det hon trodde på .Modig till tusen och har alltid stått upp för sig själv, oss ungar och alla som behövt någon som stöttat. Hon fostrade inte bara sina egna barn utan tusentals barn har hon lagt sin prägel på genom alla år hon jobbat på förskolan. Hundratals kvinnor som levt i skräck från sina män har hon hjälpt via kvinnojouren, funnits för, gett av både sig själv och sina surt förvärvade slantar.Ja min mamma är min största förebild när det kommer till det personliga planet , om jag blir hälften så bra förälder som hon varit åt mig så kommer jag skatta mig lycklig .

När det kommer till förebild inom min sport så är det solklart Peder Fredricson. Han är en riktig artist där uppe på hästryggen och allt han tar i förvandlas till guld mer eller mindre. Han har en otrolig känsla och han bryr sig om sina hästar och är otroligt mån om att sätta deras välmående i första hand. Jag har faktiskt träffat Peder en gång för väldigt många år sen, på den tiden då han red fälttävlan. Jag var väl en sisådär 10-12 år skulle jag tippa på . Men Peder är min stora förebild inom ridningen just för att han är fantastiskt duktig på att rida och förvalta hästarna han sitter på väldigt väl men oxå för att han är en otroligt sympatisk människa som är minst lika mån om sina hästar som han är om att träna och tävla.

Bild från Hippson En annan förebild är Rolf Göran Bengtsson . Han är en gudabenådad ryttare som även han är otroligt mån om sina hästar och värderar dom högre än pengar. I dressyren så finns det en ryttare som jag aldrig ledsnar på att se , Charlotte Dujardin. Hon kan verkligen dansa med sina hästar . En helt otroligt duktig ryttare och verkar vara en väldigt sympatisk människa.

Charlotte och hennes Valegro Här hemma i sverige har vi såklart enormt många duktiga ryttare men en som jag har fastnat för och som jag är väldigt säker på att vi kommer få se i dom största klasserna så småningom är Jenny Magnusson . Den glädjen och den kärleken hon känner dör sin häst den lyser igenom varenda gång man ser dom . Hon rider otroligt mjukt och det syns att hästarna trivs med henne på ryggen. Hon har en sund inställning och är en av få ryttare som fått mig att verkligen inspireras av dressyren . Vad har ni för förebilder? Vad tycker ni är bra kriterier för att vara en bra förebild?

Hansbo har kommit med lite höstiga nyheter även dom och här kommer några av nykomlingarna. Min favorit är helt klart det bruna fleecetäcket med krage.