22 juli 2018

sjukt länge sedan jag skrev här. Men har inte direkt haft något att skriva om. vet inte ens om jag har det nu heller för den delen

Om 3 månader flyttar jag.. ajjemen, tjejen som aldrig skulle flytta ifrån åtorp som inte har något under kontroll. hon ska flytta.
jag ska flytta till råda, jag ska flytta tillsammans med min underbara pojkvän och Liam. Vi ska bli en egen liten familjen annorlunda

samtidigt som det här känns så rätt, så är jag ändå nervös. nervös. för jag har aldrig innan tänkt den här tanken att flytta ifrån åtorp, flytta från min familj, pappa och mormors grav och min trygghets zon.
Men jag måste, jag måste försöka att bygga upp mig, hitta mig och vad jag vill och sluta vara så förbannat rädd hela tiden. jag vill inte missa livet för att jag har Aspergers.

Jag och Tony har snart varit tillsammans i ett halvår, och jag har hunnit gjort och levt livet mer än vad jag hunnit gjort på 25år.
jag måste tro att även jag kan och ska klara det här.

under den här tiden fick även min livskamrat, bästa vän somna in. våran älskade vovve som jag älskar så otroligt mycket blev plötsligt jätte sjuk och vi fick välja att hon inte skulle lida mer. min pojkvän följde med för jag klarade det inte. så jag var hemma med Liam och han åkte med. han var med henne in i hennes sista andetag. och det kan jag inte tack honom nog för. man tror att man inte kan älska en person mer än vad man gör. Men när sånt här händer och man får se andra sidor av personen man älskar så älskar man den personen mer även om man trodde att det aldrig skulle vara möjligt. ♡

Gillar

Kommentarer