Systerskapet.

Att vara ung tjej har mycket handlat om att ge plats. Att ge plats för killarna, det de ville säga, det de ville göra. Att låta dem avbryta och överrösta en. Att inte våga säga ifrån och låta dem komma undan med det mesta. Att tänka att killar är ju som de är. Att ursäkta killar och deras beteende. Att sitta tyst medan killar skrek svaret på frågor under lektionen rätt ut istället för att räcka upp handen. Att låta killar dra en i stringen och behå-banden och skratta fastän man inte tyckte det var kul. Att låta killar alltid välja varandra när det skulle spelas fotboll och alltid bli vald sist (för att tjejer "inte är bra på fotboll"). Att bli förminskad med kommentarer eller meningar som "amen ni är tjejer, ni kan/vet inte sånt där". Att ständigt få sina gränser förbisedda, sin kropp antingen kommenterad eller tafsad på. Att säga nej men inte bli tagen på allvar.

Efter många års tid har att vara kvinna, och tjej med för den delen, äntligen börjat handla mer om att TA plats. Att ta vår rättfulla plats, använda vår röst, säga det vi vill säga och framförallt ; Att uppmärksamma alla de sätt vi inte behandlas likvärdigt på. Att höja våra röster och äntligen ta tillbaka våra rättigheter. Att bli respekterade. Vi kräver respekt (det är alltså något så enkelt som feminister kräver ; Respekt. Ändå ses vi på som överdrivna manshatare utav vissa.)

Jag ska berätta en sak om kvinnor. Kvinnor har det inte lätt. Vi blir ständigt motarbetade och nedtystade utav patriarkala strukturer som systematiskt förtrycker oss. Patriarkala strukturer som är så djupt rotade att vissa inte ens lägger märke till dem, fastän att de är jättetydliga.

Bara pga av att du är kvinna, så antar samhället att du inte är lika mycket värd som en man. Din röst är inte lika mycket värd som en mans, dina rättigheter är inte lika viktiga som en mans, din kropp blir objektifierad och din rätt till den tas inte på allvar (utav alla de män som sexuellt trakasserar, tafsar, våldtar etc) aka din kropp är inte lika viktig som en mans, du får sämre betalt än en man, du får sämre sjukvård än en man, du ifrågasätts, åsidosätts, överröstas, kränks (oftast utav män). För att nämna några (gjorde en betydligt längre och mer ingående lista för prick ett år sedan).

Detta är varför kvinnor är så jävla starka. Vi går igenom detta, 24/7, året runt. Vi lever i en värld som från dag ett velat hålla oss på "våran plats", vilken ska vara underordnad männen. Den ska vara "åt sidan" och för att "ge plats", åt männen. Men vet ni vad? I aint buying that shit, and neither should you. Jag, och alla andra kvinnor i världen, förtjänar minst lika mycket (om inte mer) plats. Det hade liksom varit skillnad om männen gjort något bra med sin plats och sin inflytelse (män i maktpositioner). Men det vi vet är att 98 % utav alla våldsbrott begås utav män, att var fjärde kvinna blivit eller kommer att bli slagen av en man, att i princip varannan kvinna varit med om sexuella övergrepp (utav en man), att män säljer och köper kvinnor och barn i prostitution, att män startar krig. Nu tänker jag skriva något som förmodligen kommer få mej att låta som en manshatare ändå, fastän att det bara är verkligheten och ren fakta, men : Män står för majoriteten utav allt dåligt som händer i världen. Våldtäkter, krig, övergrepp, människohandel m.m. Så är det bara. Och jag vet att flera män som läser det här kommer vilja bli sura på mej nu, Men nepp - det är inte MITT fel som kvinna, sorry (not sorry). Jag tänker liksom inte ansvara för varken mäns beteende eller mäns känslor då jag pratar/skriver om mäns beteende längre, tyvärr. Jag ansvarar för mitt, ni ansvarar för erat. Jag säger inte heller att du är världens sämsta människa jag säger bara att du tillhör den strukturen som man, oavsett om du bidrar eller inte. Börjar låta lite som en skiva som fastnat men ; Så länge du inte pratar om det och belyser det, så upprätthåller du könsmaktsordningen och problemen de bidrar till. Simple as that. (Detta är btw varför fler män obviously borde engagera sej mer i feminismen, men vissa är väl helt enkelt bara för lata, vad vet jag?).

Så det du som man kan göra idag är inte att säga grattis på internationella kvinnodagen. Nej, det är att joina kampen mot jämställdhet (cause it's never to late my friend). Börja utbilda dej, läsa på, uppmärksamma hur det ser ut runt omkring dej, ta snacket med dina vänner/kollegor, lyssna på kvinnor och deras erfarenheter, vad de varit med om, säg till män som inte beter sej att bete sej. Gör skillnad. Ju fler som tänker att de kan göra skillnad desto större skillnad kommer vi att uppnå.

8 mars, internationella kvinnodagen. Denna dag är för alla kvinnor där ute. För de kvinnor som fortfarande krigar för sina rättigheter. För de kvinnors vars liv tagits ifrån dem utav misogyna män. För de kvinnor som överlevt. Som blivit sålda som krigsslavar. Som blir trakasserade för de är trans eller lesbiska. Som är svarta, vita och allt däremellan. För alla kvinnor. Idag hyllar vi oss, vårt fantastiska väsen och hur starka vi är. Idag hyllar vi den otroligt fina gemenskapen vi har och den som ingen någonsin kommer att kunna varken tysta eller att ta ifrån oss ; Systerskapet.

#8mars

Gillar

Kommentarer