Veterinären

Usch vilken dag det varit. Jag har haft sån extrem hög stress hela dagen pga detta veterinärbesök.
Jag gick ut och sprayade bilen med feliway en halvtimme innan vi skulle åka. Sprayade även kattburen.

Tiara har aldrig åkt bur, hon går så snällt i sele och sitter fint i bilen. Men jag vågade inte det nu när jag var ensam. Och nu när hon mår som hon mår.
Så jag försökte få in henne i buren och blev rejält biten på köpet.

Väl i buren var hon helt lugn och tyst. Vi fick sitta i 30mln och vänta på vår tur och det var både hundar och katter där men hon sa inte ett ljud. Så duktig.

När vi kom in i undersökningsrummet så varnade jag veterinären att det är en arg kisse så hon gick och hämtade tratt och en handduk. Men när Tiara kom ut ur buren betedde hon sig som en ängel. Veterinären fick undersöka och känna och klämma hur mycket hon ville. Det var som att Tiara hade fått lugnande. Jag var helt paff.
Tänderna var riktigt fina. Inte en antydan till forl eller något annat. Helt galet efter 15 år utan tandborstning.
Buken kändes fin. Hon reagerade när vet. klämde över njurarna. Men inte så det var något alarmerande. Hjärta och lungor lät fint.

Så var det dags för blodprov......
Vet. gick och hämtade en kollega så dom kunde vara två. De satte på tratten och lindade in henne i en handduk. Då gjorde hon rejält motstånd så jag fick komma fram och lugna henne och klappa och prata med henne. Då lugnade hon sig och dom kunde sticka. Dom tog många rör blod som skickades för analys. De skickade iväg dom för att få mer grundliga svar, tydligare svar än dom kan få om dom ananlyseras på plats.
I morgon ska hon ringa om svaren.

Det hon misstänkte var sköldkörteln. Att den var knas med. Giftstruma?

Om det inte visar sig vara något fel där så trodde hon att Tiara börjar bli dement. Eller ÄR dement. Det är vanligt på katter i den här åldern och dom blir aggressiva då. Och förvirrade. Som Tiara är.

Hon sa att det isåfall är upp till mig hur länge jag orkar med det. För katten förlorar sin livskvalitet vid demens.
Till viss mån måste jag ju hålla med om att hon gjort det, hon är ju till 99% arg och stressad.
Men jag kan ju inte låta bli att tänka att det har med Oliver att göra.
Hon var beteendeförändrad innan han kom också men det vart ju 7 resor värre efter att han kom.
Det kan ju vara en övergående fas.

Jag tycker absolut att hon fortfarande njuter av livet tillräckligt för att leva.
Men visar proverna något mer eller värre så skulle vi höras vidare om hur vi går till väga.
Jag kan bara inte se att jag tar beslutet att låta henne somna in.
Men som sagt- skulle hon lida, så ska hon få ro.


Vi får se vad dom säger i morgon helt enkelt.

Men hon var så duktig och jag är så enormt stolt!
Mitt stora lilla hjärta! 💖💖💖

Det där bandaget irriterar henne massor men jag fååår verkligen inte ta bort det. Hon blir tokig om jag ens närmar mig benet. :/

/Annette

  • Nära Veckovägen , Järfälla

Gillar