Rädsla och tankar

Usch, det är såna blandade känslor just nu.
På onsdag, 1 april börjar jag jobba igen.
In i coronakaoset efter att ha varit i väldig karantän och lyckats bevaras frisk.
Rena aprilskämtet.
Och mamma börjar jobba idag efter en längre ledighet. Och på hennes jobb finns det boende som HAR coronaviruset.

P är sjuk och har blivit sämre och sämre, är inne på sin andra vecka nu. Troligtvis är det Corona.

Jag känner mig så blockerad. Jag vet att mina lungor och mitt allmäntillstånd inte skulle klara av att brottas med detta virus. Det skulle med högsta sannolikhet bli rätt illa.
Och mamma är i riskgrupp även hon. Och vi bor ihop. Blir en sjuk blir båda sjuka.

Men vad ska man göra? Arbetsstrejka? Bli av med jobbet? Gå vecka efter vecka utan betalt? Hur länge ska man behöva stanna hemma för att skydda sig? När är detta över? Kommer det ens gå över? Ska vi alla behöva bli drabbade och immuna. Eller döda?

Jag fattar allvaret. Jag hör vad nyheterna säger. Men det är alldeles för läskigt och stort för att ta in hela vägen. Jag tycker det känns som en ny serie som går på tv som hela världen tittar på och som är nya snackisen.
Men det är ju inte det. Det är en pandemi som skördar så väldigt många människoliv.

Ibland slår det mig, lever alla min familj efter sommaren? Lever jag då?
Har någon av oss blivit smittade?
Men nästa sekund måste jag slå bort det för det är för stort och för overkligt.

Hade det varit en film hade jag suttit och varit så irriterad på denna högriskgruppsmänniska som prompt ska tillbaka till jobbet. Ska in på ett av de sjukhus som vårdar mest coronasmittade.
Skyll dig själv pucko. Skulle jag tänka.
Men så är det liksom på riktigt och det är jag.
Men hur stannar man hemma och skyddar sig om man inte är sjuk och inte har en sjukskrivning?

Absurt är det. Så jävla absurt.

/Annette

Gillar

Kommentarer

generalen
generalen,
Usch de är verkligen obehagligt och overkligt, vill bara veta att alla klarar sig och det ska va som vanligt igen 😟
nouw.com/generalen
Grislingen
,
Älskade vännen min, varför får du ingen sjukersättning? borde ju inte vara några problem i ditt fall i ditt fall tycker jag. kram!!!