Orolig..

Jag vaknade i morse av att Tiara betedde sig lite konstigt. Svårt att sätta fingret på exakt vad, men jag kände inte igen henne riktigt. Skrikig och lite orolig.

Så var jag till Stina och Jamie en sväng under dagen och nu när jag kom hem tycker jag att hon är lika konstigt.
Igår bet hon mig i handen, det brukar hon ju verkligen inte göra och när jag klappar under jakan så försöker hon bita igen nu. Någonting måste ju göra ont tänker jag då.
Hon ser också låg och ledsen ut.
Blir så orolig. Hon är ju ändå 15 år.

Tänkte avvakta och se hur natten och morgondagen blir. Annars får jag söka veterinärvård.
Att åka till en veterinär är dock som ett stort skämt när det gäller den här damen. Hon skulle typ dö på kuppen.
Inte så överdrivet social katt det här.
Och hemskt skeptisk till att andra människor tar i henne. Och hon har väldigt dålig erfarenhet av veterinärer då dom stämplade fast agraffer i hennes mage när hon var vaken. För många år sen. (Metallstygn, men mer som med en häftapparat)

Men måste vi åka in så måste vi.
Men jag hoppas innerligt att det är något tillfälligt som ger med sig.

Mitt lilla hjärta.
Obeskrivligt vad jag älskar detta lilla liv. 💖

/Annette

Gillar