Min Oliver

Goderafton.

Jag har lite funderingar kring Oliver.
När han var liten så busade han gärna mycket. Inte alls likt en ”normal” kattunge utan precis som en ragdoll. Lite sävligare men ändå bus.
Han var alltid efter mig, vart jag än gick. Vi hade liksom ett bra starkt band.

Men sen Max kom hit så har jag förlorat Oliver lite känns det som.
Han ligger väldigt sällan i soffan, älskar att ligga och vräka sig på soffbordet eller raklång på rygg på golvet.
Detta är ju också extremt rastypiskt. Men jag tror ändå att han var lite mer närhetssökande förut.

När vi leker så kommer han knappt fram. Eller jo, han kommer och sätter sig och tittar men eftersom Max är så extremt aktiv och snabb i sitt bus så har inte den lite mer sävliga Oliver en chans att hinna med i buset.

Och så fort jag ens säger Olivers namn här hemma så kommer Max som ett spjut. Hur djupt Max än sover så kommer han direkt om jag och Oliver har en mysstund och borstar pälsen eller så. Då måste han vara med och då går Oliver från mig. Eller om jag lyfter upp Oliver och håller i honom så kommer Max direkt och piper och vill oxå bli buren.

Jag skulle vilja vara ensam med Oliver någon dag eller några timmar så vi får vara bara vi. Busa och kela utan att bli avbrutna. För jag tror att Oliver känner att Max är liten och behöver mer uppmärksamhet. Och då backar han.
Men han ska ju inte backa hela tiden, varje dag. Känns inte rätt.

Jag tycker bara att han söker sig till mig när han vill ha mat. Annars känns jag som luft typ.

Max och Oliver ÄLSKAR ju varandra, de busar ju runt i 120 här och ligger ju även och myser och tvättar varandra. Dock vill inte Oliver ligga kvar och sova med Max, utan går därifrån när han tvättat klart lillebror.

Så min tanke är väl att Oliver helt enkelt börjar bli stor och inte är lika busig längre. Och att han är en katt med stor integritet.
Tidigare var ju Tiara här och han var ju lite smårädd för henne även om han älskade henne. Men stämningen var ju en helt annan då det ständigt var lite krig i luften från Tiaras sida. Så då kanske det var mer naturligt att Oliver sökte trygghet hos mig.

Och som sagt, han är en ragdoll ut i fingerspetsarna, lugn, lat, matintresserad.
Det finns ju inte så mkt annat i deras liv :)

Dock så har vi en jätte mysig relation när vi är ute i skogen. Då blir han som när han var bebis. Söker sig efter mig och verkar så lycklig.
Här hemma får jag känslan av att han inte är lika lycklig.
Jag borde gå ut mera.... men det är ju så kallt!

Får så dåligt samvete iaf att jag känner så här. Jag vet att dom mår bra och dom får allt en katt kan önska. Men jag känner mig ändå otillräcklig på något vis.

Aja. Det är en sån kväll ikväll. Lite ångest och för mycket tankar.
Behövde få ner dom...

/Annette

  • Nära Veckovägen , Järfälla

Gillar

Kommentarer

generalen
generalen,
Han verkar Så fin, men lite ensamtid med honom skulle han säkert uppskatta. Han har ju päls som heter duga så han lär ju inte frysa ute. Men annars verkar Han ju verklgien tagit fullt ansvar Att va storebror. Kanske blir lite jämnare sen när Max blir lite större:)
nouw.com/generalen
Explicit
Explicit,
Ja, han är ju så underbar. Men jag tror att han är lite tonåring nu och vill inte hänga med mamma helt tiden. Hehe. Men jag vet ju att han innerst inne ändå kanske saknar lite ensamtid. Max kanske får vara hos mamma några timmar nån dag eller så, så får han lite mer uppmärksamhet
nouw.com/explicit