Det tunga beskedet...

Hej igen.

Min värld har skakats om ordentligt och jag hamnade lite uppochner.

Jag väcktes alltså tidigt på fredagsmorgonen. De sedvanliga kontrollerna gjordes och man skulle sätta en nål. Narkosen kunde inte komma, så de fick försöka själva. Efter sammanlagt 6 stick så satt en PVK på vänster knoge nästan. Absolut inte det skönaste stället. Men den var iaf på plats.

Så rullades jag ner till röntgen i sängen.
Fick stesolid intravenöst och sattes fast på britsen med huvudet i någon läskig ställning.
Sen startade den 40 minuter långa MR undersökningen.

Vid 10.15 kom läkaren in och sa att det inte är MS och heller inte någon inflammation i synnerven men man hade hittat en hjärntumör.
Mer än så hann hon inte säga fören jag kördes vidare till ögonläkaren vid 10.30. Jag satt i väntrummet en stund i en rullstol och väntade på min tid.
Det sprang runt ett barn där och en familj kutade runt efter henne medan jag satt helt tom mitt på golvet och grät. Hjärntumör?
Jag kände mig så ensam, liten, förtvivlad och rädd.

Läkaren gjorde massvis med undersökningar under ca 45 minuters tid. Allt mellan himmel och jord och dom var så otroligt jobbiga att gå igenom då ögat protesterade hejvilt.

När jag kom tillbaka till avdelningen kom två läkare och berättade lite mer ingående om fyndet.
Tumören är 2,2x2,2cm stor och sitter högt upp, långt bak på höger sida av huvudet. Den är godartad.
Det är typ det jag vet.
Om den får växa fritt och börja trycka på hjärnan så är symtomen förlamning i den del hjärnan styr.
Det finns även en sällsynt, men viss risk att den blir elakartad om den får växa fritt.
Det mins jag också att dom sa.

Världen slocknade för mig och jag mins knappt dessa timmar.

Jag fick behålla min sängplats under helgen men fick åka hem på permis om jag ville, vilket jag valde.
P har sovit här hos mig och åkte hem för en stund sen.
I morgon ska jag in igen. Antingen skrivs jag ut eller så läggs jag in igen. Det vet jag inte.
Men neurokirurgen på NKS ska ta över mig som patient. Man ska följa upp tumören med MR-hjärna med jämna mellanrum för att se hur snabbt den växer osv.

Smärtan i huvudet och ögat har idag varit outhärdlig. Igår var den under full kontroll men inte idag. Visserligen är jag sämst på att ta smärtstillande, blir så långa mellanrum mellan intagen så jag hinner ju få såna smärtgenombrott.

Allt känns bara uppgivet, tungt och ledsamt.
Jag har alltid fasat för orden ”vi har hittat någonting”
Och nu kom dom. ”Vi har hittat en hjärntumör.



Ikväll kom älskade Molly hit med en present som hon hade köpt med egna pengar.
Älskade älskade unge. ❤️❤️❤️ Det värmde mitt förvirrade och uppgivna hjärta.
Jag fick en tröja med FRIENDS texten på. Så fin. Hon vet att jag älskar serien vänner.

/Annette

  • Nära Veckovägen , Järfälla

Gillar

Kommentarer

Grislingen
,
Älskade vännen... Tusen kramar!
generalen
generalen,
Så svårt att ta in. Men håller tummarna för dig idag att du får bra information och vägledning om Vad som ska hända nu. Och gud så fint av Molly, älsklingen lilla❤️
nouw.com/generalen
E
,
❤️
Therese
,
Hur mkt ska din stackars kropp gå Igenom. Krya ❤️
Malin
,
Vilket jobbigt besked. Krya ❤