37 år!

Så. Hur var min födelsedag då?
Bra!
Jag hade verkligen som ett delmål i min resa att få fira min födelsedag.
Liksom inte så stort att fylla år som vuxen, men jag var bara så jäkla säker på att jag inte skulle leva denna födelsedag. Så det var kanske mer att få fira livet osv.
Och så fanns det familjemedlemmar jag inte hade träffat sen operationen som jag så gärna ville träffa.

Vi började med att mamma och Stina kom vid 12. Hon hade med sig barnen och C, Jamie ville så gärna överräcka presenterna. Söta unge. Ville bara krama om dom båda och gosa och leka. Men jag klarar verkligen inte av ev kommande plötsliga ljud från barn nu. Så dom höll till ute i lekparken medan jag, mamma och stina satt hos mig.
Det var ju typ 200 grader ute så vi satt inne. Jag är välsignad med en sval lägenhet.

Jag fick sååå fina presenter och vi åt lite marängsviss sen gav sig dom av efter ca 30 min och jag fick vila några timmar innan Malin kom. Då var det svalare så vi kunde sitta på balkongen.
Vi hann börja fika och öppna paket sen kom Matthias.
Jag fick så jäkla mycket presenter av honom så allt tog en bra stund att öppna. Hehe.
Sååååå fina saker av dom båda. Av alla. Hela dagen.
Men Matthias gick som banans gällande mina presenter. Jisses. Galen karl. 😍😅

Sen vart det bara några minuters vila innan Annika kom med Molly och Emil. Fick mer presenter och mer fika.

Sen var jag totalt slut. Hjärnan började stänga av redan när Annika var här trots att alla höll sig till omkring halvtimmen hos mig. Den liksom slocknar när det blir för mycket. Jag blir skakig och allt mörknar och fokus blir en liten prick långt bort. Typ så känns det. Tyst och svart liksom. Rullgardinen som dras ner. Som dom beskriver det som.
Panikångesten byggs upp och kommer på köpet då, så det blev lugnande och extra smärtstillande, djupandning och vila så återkom jag till någorlunda vettighet efter någon timme.

Det var i hästlängder mer besök och mer intensivt på intryck än jag utsatts för sen operationen och säkerligen inte helt rekommenderat.
Men jag ville. Ville fira och ville träffa familjen. (Delar av dom vart det.)
Och jag var så nöjd. Och så tacksam när jag somnade som en stock utan minsta piller för sömnen.

Jag fick ibland annat väldigt mycket pyssel. Mkt bra för handen att pilla med. Och hjärnan med. Den har alltid hamnat i vila när jag pysslar.
Jag orkar ju inte särskilt länge. Men en stund ibland.
Underbart. 💖

Oliver fick också present av M. 💖

Skulle ta kort på allt. Och på alla som kom. Glömde det vid alla besök. Hehe. Blev dock en på mamma och Oliver. Han var så otippat social. 🥰

Mitt öga är surt. Vagel på g i guess. Bland det värsta jag vet.

/Annette

Gillar