Just nu känns livet faktiskt bra, eller helt okej om ni frågar mig.
Ibland kommer tankarna som trycker ner hela mig. Så pass mycket att jag till slut har svårt att andas.

Men jag börjar lära mig att hantera det. Det börjar bli okej. Jag kämpar varje gång det kommer. Ibland exploderar jag. Ibland håller jag emot.

Men har kommit igång med träningen och tror att det kan hjälp mig väldigt mycket. För träningen brukar fixa det mesta. Har även börjar pilla lite i stallet igen. Och det är super mysigt att vara tillbaka igen.
Även att jag känner att jag absolut inte vill ha en egen häst. Är det skönt att komma ut och rida andras ibland.


Förövrigt händer inte så mycket i mitt liv, helt seriöst de händer typ ingenting...
men ändå känns det som att det händer så mycket...
Skevt de där... mycket skevt...

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Just nu vet jag vad jag behöver.

Just nu kanske det hade räckt med en kram. Det kanske hade räckt med en klapp på axeln.
Just nu kanske jag bara hade behövt något här.
Just nu kanske jag hade behövt att någon torka mina tårar.
Just nu kanske jag bara hade behövt...

Men just nu vet jag inte om det hade räckt, för om en liten stund är det borta. Borta som blåsten.
Bara i väg, det kanske kommer tillbaka, det kanske inte gör det.

Men just nu vill jag inte vara stark, just nu vill jag inte ha ansvar, just nu kanske jag bara vill vara liten.

Folk säger att allt var lättare när dom var mindre, att det blir svårare med åren.
Jag önskar jag kom ihåg, kom ihåg när man var liten. Men det är borta, bara svart. Ingenting finns där. Vilket är synd, för ibland vill jag komma ihåg.

Jag kommer dock ihåg andra saker, saker jag inte vill minnas. Som den där känslan när man är ovanför molnen. Den där känslan när alla problem inte finns. När man inte kan prata med någon för man bara skrattar. Man är på sin lycko plats.
Den platsen den känslan. Man kan inte förklara det för någon som inte varit där.
Men tyvärr har jag det, många gånger.
Det var längre sen jag var där, flera år.
För jag kan säga nej emot det. Jag har sett vad det gör med folk. Så nej tack.
Jag valde livet i stället. Det är jag stolt över!

Men ibland sköljer det över mig.
Alla känslor som jag burit på så länge, alla dom där orden som jag kommer ihåg.
Känslorna och känslan som gnagar i mig varje dag. För den försvinner inte. Inte något.
Den blir lite bättre, men ändå så långt ändå.
Men det var mitt beslut. Inte ditt, för du har redan gjort det. Så många gånger.
Men jag sa nej även till det. Jag valde livet igen.

Jag valde att leva mitt liv.

Men just nu, kanske jag hade behövt en kram, klapp på axeln, någon som torkar mina tårar eller bara någon som var här.

Men jag har valt livet så många gånger. För jag vill leva. Jag kommer fortsätta att göra det.
För mitt liv, det är mitt.

Likes

Comments

Det känns som jag äntligen är på banan igen.
Jag kan även nu säga att jag känner mig lugn och glad i både kropp och själ.
Vilket jag inte kunnat säga på jätte länge.
Känns som det är min tur att må bra igen.
Ä N T L I G E N
🌟
Ett par bilder sen dagarna som har gått
💕

Likes

Comments

Ibland är det bara skönt att släppa tankarna fria och låta dom sticka i väg lite vart som•

Likes

Comments

Just nu har den dumma förkylningen hittat hit med, känns som att det finns otroliga mängder snor i min näsa som vill ut. Ja där fick ni den intressanta informationen. 😂

Men trotts min förkylning går huvudet i 100km/h
Helt otroligt aldrig kan den lilla hjärnan vila...

Men men, jag känner mig på gång. Har massor med planer, saker jag vill göra/uppnå.
Men det räcker ju inte med att tänka det eller ”känna det i kroppen” man måste ju göra något av det med.
Så idag börjar det! Varför vänta?
Sen ska bara den jäklans förkylningen försvinna oxå.
Kanske bra att jag har den; annars brukar jag vilja göra alla mina idéer med en gång. Och det brukar inte gå så bra... så kanske bäst att ta lite åt gången.

Så 2018 nu kör vi!!!

Likes

Comments

Nu kommer en bildbomb från 2017.
Jag kan inget annat än tacka detta året för att du faktiskt har gett mig, en ny bästis, en systerdotter, många fina minnen, och framför allt att jag har hittat mig själv igen.
Så tack 2017 för allt, och 2018 nu kör vi!

Likes

Comments

Hur kunde något så vackert och lätt, bli så fullt och tungt? 🖤

Likes

Comments

Vilka dagar det har varit, flera av dom tack 💕


Igår drog jag o min fina kille upp till Linköping och Ikea. Mötte upp syster och systerdotter och strosa omkring på ikano och Ikea. Alltid lika mysigt
💕💕

Senare på kvällen när jag kom hem, åkte jag o lämna den där killen o pussa han lite extra. Sen drog jag o hämta bästis, vidare till morsan M o lämna lite grejer.
Väl när jag o bästis kom hem hjälpte hon mig o montera en bokhylla jag köpt.
Sen satt vi o kolla idol och bara käkade massor med gottigheter.
Sen stannade hon o vi pratade massor om allt mellan himmel och jord.


Idag har jag bara tagit det lugnt, hjälpte pappa o flyttade lite saker.

Kan även berätta att jag snart ska få hoppa upp på hästryggen igen. Som jag längtar ibland och ba vill upp o i väg igen. Och äntligen får jag göra det igen. Dags att leta stall saker med andra ord, kanske inte ska göra mig av med allt hela tiden
🙄

Likes

Comments

Vilken toppen dag det vart även att det piss-regnar utanför fönstret.

Jag gick ju av mitt jobbpass imorse efter att ha jobbat natten med morsan M, sov som en stock tills halv två.
Satt då och pratade med min finaste storasyster i telefon, och efter en stund
läs en timme. Så ringde det på dörren och den där fina killen står utanför, helt otroligt att han bara kommer och plingar på dörren.
Så pussade på honom ordentligt och gjorde mig i ordning för att sticka på julbord med jobbet.

Lite halvt besviken är jag på det men ändå helt okej. Samtidigt satt min fina kille hemma hos mig tillsammans med Nemo.

På vägen hem så var jag ju tvungen att kika in i bokhandelsfönster. Vet inte vad det är med mig o böcker men kan verkligen läsa så ögonen vill ploppa ur skallen. O älskar doften av böcker, ja då är man boktönt på riktigt.
Resten av kvällen har jag bara myst och pussat på min pojkvän.

Nu ligger jag o nemosen i soffan, jag med en bok i handen så klart.
Den fina killen ligger redan o sover för han ska upp och jobba imorgon bitti.

Det måste ju vara det sämsta, jag som jobbar natt och han som jobbar dag. Sen går ju våra scheman omvarandra med... men men det är bara att pussla ihop allt för tiden ihop är det bästa
❤️


Pratade även med min fina bästis i telefon, Åhh vad jag saknar henne. Även att vi pratar/smsar varje dag. Ses typ 3 gånger i veckan så saknar jag henne så jävla mycket! Sista tiden har vi bara stressat omkring, inte hunnit prata eller bara suttit ner och varit. Helt sjuk att även att man träffar en person så saknar man det med. Men ändring ska det bli på det snart!

Meeeen nu ska jag fortsätta och läsa!
Hoppas ni andra har haft en bra dag!
🙃

Likes

Comments