Vår rätt till yttrandefrihet

Denna blogg hade jag tänkt ägna åt en lite djupare betraktelse över rätten att uttrycka sina åsikter och när man gör det bli beskylld för att inte acceptera andras.

I vårt samhälle, i olika media t ex på sociala medier bl a Facebook, har alla rätt att uttrycka sina åsikter och komma med synpunkter på olika inlägg, eller kommentera det som skrivs och sägs i media. Det är inte alla som accepterar det, utan bemöter meningsmotståndare med allehanda kränkande tillmälen. Nu är jag inte en sådan person som tar åt sig och påverkas av sådant. Då beskylls man för att inte acceptera andras åsikter.

Vad innebär det att inte acceptera andras åsikter? För mig innebär det att man vill förhindra någon att uttrycka sina åsikter, att försöka förminska den andre med kränkande uttryck, att ägna sig åt rena personangrepp, att hota osv. Aldrig har jag gjort detta. Jag försöker i debatten att vara korrekt, inte uttrycka synpunkter på en debattör som innebär synpunkter på dennes person, inte säga att vederbörande har fel (men så klart säger jag emot) osv. Trots detta är det flera som tycker att jag inte tillåter andra åsikter än mina egna. Hur kan det bli så?

Ovanstående bild delades av en FB-vän till mig. Jag påpekade i ett PM att vederbörande inte riktigt levde som vederbörande lärde. Då fick jag mig till livs att jag inte accepterar andras åsikter eller andra åsikter än mina egna. Jag fick också veta att jag har synpunkter på det mesta. Vederbörande menade också att han/hon ”följer verkligheten från ett bredare perspektiv” och att det inte orkades diskutera med mig.

Jag vet att den här personen har jobbat på en och samma statliga myndighet i en väldig massa år. Jag vill inte skryta med min erfarenhet men att tala om ett brett (bredare än mitt) perspektiv känns lite så där med tanke på vad jag har gjort i mitt yrkesliv.

Jag har erfarenhet från 30 år i statens tjänst på fyra olika myndigheter och 13 år i privat verksamhet med allt från brottmål till vårdnadsärende och affärsjuridik. Jag accepterar att andra har andra åsikter än jag, men mitt samhälls- och politiska engagemang gör att jag använder min yttrandefrihet. Jag är oerhört tacksam att få leva i ett land där man får uttrycka sina åsikter utan att straffas av staten. Att privatpersoner ger sig på mig och uttrycker sig kränkande (tur att man inte är lättkränkt) är något man får räkna med, men inte något som ger några effekter.

Jag har engagerat mig politiskt så här på ”gamla dagar”. Fast ålder är ju bara en siffra och jag känner att det är nu som jag är mogen för ett sådant engagemang. Det är så spännande att komma in i nya sammanhang och att lära om nya organisationer och strukturer.

Ja, jag har synpunkter på mycket. Jag torgför mina synpunkter och mina åsikter. Jag argumenterar och diskuterar. Detta har jag, eftersom jag lever i ett demokratisk land - i Sverige - rätt att göra. Och vet ni vad? Det tänker jag fortsätta att göra!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229