Tredje dagen på resande fot

Vissa veckor blir helt galna t ex när det gäller tjänsteresor. Som denna. I måndags var jag i Stockholm på JUC:s nätverksmöte i Familjerätt, med jättebra föreläsare (en advokat och en juridikprofessor), i tisdags var det muntlig förhandling i Migrationsdomstolen i Göteborg och idag, fredag, var den JUC:s nätverksmöte i Ekonomisk kriminalitet med ett justitieråd (domare i HD) som föreläsare. Så givande. Nätverksmötet hade samlat ett 35-tal advokater som tar försvararuppdrag där klienten är misstänkt för att ha begått någon form av ekonomisk brottslighet. Jag har varit med i det här nätverket i två år nu. Det har varit mycket givande och lärorikt, men nästa år ska jag fokusera på nätverket i Familjerätt.

I dag höll vi till på Grand Hotell och det blev en trevlig promenad fram och tillbaka från Stockholm C. Jag passade på att ta lite bilder.

Grand Hotell i Stockholm

Riksdagshuset och slottet

När jag efter nätverksmöte promenerade tillbaka till stationen fick jag se Stockholm ”by the night” - igen. Visst fick även ni en ”-déjà-vu-känsla”? Det fick i vart fall jag. För även i måndags blev det Stockholm ”by the night”

Det är verkligen en vacker huvudstad vi har

Innan jag kom till Stockholm, ja egentligen var det ju redan i går, lyckades jag att göra århundradets fadäs. Kollegan Diana har redan skrivit om det i sin blogg, så ni som läser båda bloggarna vet vad det handlar om.

Efter ett inbrott på kontoret 2015, då åtta datorer stals från oss, har vi tagit för vana, om vi inte tar datorn (lap-topen) med oss hem att låsa in dem i vårt rejäla kassaskåp. Nyckel göms på ett väldig hemligt och klurigt ställe, som bara personalen känner till. I går hade jag ju besök på kontoret och kollegan Jan gav mig nyckeln för att jag skulle lägga den på det hemliga stället när besöket gått. Det gjorde jag inte! Den låg i min kavajficka och där låg den kvar (hade samma kavaj på idag) även i dag när jag var på väg till Stockholm. Jag kände i fickan strax innan Hässleholm och blev helt kall. Ingen nyckel till kassaskåpet = inga dator att jobba med. Jag skrev meddelande och ringde Petra, fick svar från Diana och ställde till allmän oreda ett tag. Diana var redan på kontoret, men hon hade haft sin dator med sig hem, och fick för sig att kolla om vi hade någon extra nyckel. Smart - reservnyckeln hängde i nyckelskåpet, där den inte ska hänga. Kassaskåpet kunde emellertid öppnas och jag kunde andas ut. Nu ska det inte hänga någon reservnyckeln i nyckelskåpet längre.

Fast egentligen var det bara en test från min sida för att testa säkerhetssystemets sårbarhet och kollegornas stresstålighet. Ha ha ha.

Nu sitter jag på tåget och njuter av tågresan. Jag hade tänkt jobba även på vägen hem, men var helt slut efter en intensiv dag. Orkade helt enkelt inte ta fram datorn. Det blev att skriva lite mail på iPaden, kolla FB, spela lite spel, och skriva blogg.

Det är ganska lustigt. För ett par år sedan ifrågasatte jag vad man skulle ha en iPad till när man har en lap-top. I dag kan jag inte leva utan min iPad. Saker och ting ändrar sig snabbt.

På min Stockholmspromenad fångade jag även några av stadens innevånare:

När jag satt och läste i min iPad dock det upp en nyhetslänk. En ny opinionsmätning gjord av Demoskop visar att SD nu är Sveriges största parti och att var fjärde väljare (24 procent) skulle rösta på SD om det var val i dag. Skrämmande utveckling. SD:s och deras lydpartier M och KD har verkligen lyckats med sin skräckpropaganda och att svartmåla vårt älskade fosterland. Visst har vi problem som måste lösas. Men lösningen är inte den som SD förespråkar. Tyvärr bjöds inte SD in till samtalen, vilket så klart har gynnat dem, och M och KD hoppade av från samtalen. Snacka om att vara vuxna i rummet. Nu är det lätt att stå bredvid och skrika att något måste göras.

Tur att det är två år kvar till valet, för nu måste denna trend vändas och den liberala och humanistiska politiken växa sig större.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229