Halvdagstur runt ön Sal

I dag fick vi stiga upp tidigt för vi skulle åka med Ving/Tui på en ötur. Ja det hör ju inte till vanligheterna att vi åker på den här typen av utfärder, men för en gångs skull så... Vi har ju lite fördomar mot utfärder ledda av reseledare och anordnade av resebyråerna.

Det började ”bra” med att vi fick åka med en liten skruttig buss, typ en sådan som vi åker till mellan hotellet och stranden. Jag fick sitta över ett av hjulhusen med knäna i hakan. Lyckades sitta rät med mitt ”onda” knä och det andra böjt.

Öturen var emellertid intressant och givande. Vår guide hette Johanne och var från Norge och hon var väl påläst.




Första stoppet blev i semesterbyn Murderia. Inte för att det är en semesterby, men för att man därifrån ser öns mest fotograferade klippa, Lejonklippan eller Monte Leão. Vid stranden kan man också se ett Grand Canyon i miniatyr. På stranden brukar sköldpaddorna komma och lägga sina ägg, men man vill inte ha dem där så man gräver upp äggen och flyttar dem till en annan strand. Tanken är att få sköldpaddorna att lägga sina ägg någon annanstans, men sköldpaddor återvänder alltid till den strand där de föddes, så ”flyttprojektet” tar tid, eftersom sköldpaddor blir gamla.

Färden gick vidare till öns huvudstad (men inte Kap Verdes) Espargos. Vi började med att köra upp på högsta höjden och utsiktsplatsen. Där hade man en storslagen utsikt över både staden och slumområdet utanför. Där uppe kunde man också köpa sådana souvenirer som är typiska för Kap Verde.

Sedan åkte vi ner i staden och fick lite tid på egen hand där. Precis som på alla andra ställen på Sal var många av husen färgglada och dekorerade.

Vi fortsatte till den lilla fiskebyn Palmeira. Där kommer alla varor in som importeras till Sal, vilket är 95 % av vad som förbrukas. Sal är den kargaste ön av de 10 Kap Verde öarna. Det är inte mycket som odlas i ökenlandskapet, utan nästan all måste importeras. Det som kommer från utlandet skeppas till de andra öarna, lastas om och skeppas vidare till Sal.

Vi fick se när fiskarna kom in med fisk i sina små båtar. Ofta är fisken redan beställd av och såld till restauranger och affärer.

Även i Palmeira var husen färgglada. Bl a fanns det i Palmeira ett hus med alla 10 öarna målade på väggen. I Fontenarion kunde människorna i byn gå och fylla på sina vattendunkar.

Efter Palmeira bar det ut i öknen på riktigt. Först besökte vi Buracona och ”Det blå ögat”, ett naturfenomen som visar sig i engrotta och The Natural Pool som bildats av vågornas kraft.

Sedan åkte vi ut i öknen och fick se Fata Morgana, dvs hägringar som ser ut som vattensamlingar i öknen, men som egentligen är sandkornen som speglar sig i himlen.

Nu var vi tillbaka i Espargos igen och körde igenom slumområdet utanför staden. Vi fick höra en del om landets sociala situation, om utbildningsväsendet, om militärtjänstgöringen, om landets alliansfrihet mm.

Ute i öknen låg också öns fängelse. Kriminaliteten är inte särskilt hög, speciellt inte vad gäller våldsbrott. De flesta brott som begås är egendomsbrott såsom stöld och snatteri. Högsta straffet är 23 års fängelse och dödsstraff finns inte.

Sista stoppet för dagen var Salinas i Pedra de Lume, dvs saltgruvan när all salt till ön utvinns. Där kan man bada i saltbassängen och det sägs att man blir 10 år yngre om man badar där. Vi avstod. Kan inte säga att de i resesällskapet som badade såg mycket yngre ut än tidigare.
Vid 14-tiden var vi tillbaka på hotellet och åt lunch. Sedan blev det ett par timmars avkoppling vid poolen. Vi orkar inte göra annat på kvällen än att köpa varsin pizza och äta hemma på rummet. En intressant dag är till ända.

Gillar

Kommentarer

fibrolivet
fibrolivet,
Alltid spännande att få veta lite mer om stället man besöker... fina bilder... verkar vara ett ställe jag borde besöka, inte någon möjlighet att stressa och fara runt 😀nouw.com/fibrolivet
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229