Att vara eller inte vara - advokat

Titeln advokat är en skyddad titel. Ingen som inte är ledamot av Sveriges advokatsamfund får kalla sig advokat. För många jurister är det ett mål att erövra titeln advokat, att bli antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund.

För att bli advokat måste man dels ha arbetat med juridisk arbete i form av att tillhandahålla kvalificerad juridisk rådgivning till allmänheten, t ex genom att jobba på en advokatbyrå. Dels ska man klara en advokatexamen och slutligen ska man styrka sin lämplighet.

Innan man börjar jobba på en advokatbyrå måste man ta en juristexamen. Det tar 4,5 år att ta en juristexamen, dvs 270 högskolepoäng. Sedan ska man som sagt jobba som biträdande jurist i 3 år, eller att driva en egen juridisk byrå. Under tiden går man tre delkurser i advokatsamfundets regi. Kurser som ska göra en redo att bli advokat. Delkurs tre innehåller även en tentamen i konstitutionell rätt. Det är en inte helt oknepig tentamen och det är många som inte klarar den förrän efter flera försök.

När alla delkurserna är klara är det dags för en muntlig examination. Den handlar framförallt om advokatetik. Man avlägger sin examination inför två examinatorer och får redogöra för diverse advokatetiska problem och spörsmål. Även detta är ett nålsöga där cirka 10-15 procent blir underkända.

När advokatexamen är avlagt är man behörig att söka in som ledamot i advokatsamfundet. I ansökningsförfarandet nagelfars du på olika sätt bl a får du redogöra för din privatekonomi. Det gäller också att ha tillräckligt många referenser, dvs framför allt advokater som du har haft kontakt med i din yrkesverksamhet som jurist. Dessa ska sedan yttra sig till advokatsamfundet och uttala sig om de anser att du är lämplig eller inte. Får du negativa omdömen riskerar du att inte anses lämplig.

Det knepiga i detta är att advokater som du haft som motpartsombud ska uttala sig om du skött dig eller inte. Lite konstig ordning kan man tycka. Kanske en hämmande faktor för de biträdande juristerna, eftersom man har blickarna på sig från de äldre och luttrade advokaterna som sedan ska yttra sig över vederbörandes lämplighet.

Inom advokatsamfundet finns det olika avdelningar. Vi i Skåne och Blekinge tillhör den Södra avdelningen. Där finns en styrelse bestående av åtta advokater som är ordinarie ledamöter och fem som är suppleanter. Innan en ansökan tas upp i Advokatsamfundets styrelse ska den gå på remiss till respektive avdelningen, som ska tillstyrka eller avstyrka den. Även om det är en lokal avdelning så är det inte säkert att advokaterna som ingår i styrelsen har någon personlig kännedom om de som söker. Eller så har man det och anser av olika skäl att ansökan ska avstyrkas.

Det finns alltså många steg att gå innan man kan beviljas inträde i Advokatsamfundet och få kalla sig Advokat. Det finns många hinder på vägen dit och många möjligheter att snubbla på vägen. Om du misshagar någon advokat riskerar du att få ett dåligt omdöme. Om du gjort något misstag riskerar du detsamma. Så den som antas som ledamot av Sveriges Advokatsamfund har gått en lång väg för att nå dit.



I går sammanträdde Advokatsamfundets styrelse och valde in 71 nya ledamöter, som nu får kalla sig advokater. En av dem var vår biträdande jurist Anders Mrdja. Han har gått en lång väg för att få denna titel. Han har haft egen juristbyrå och jobbat hos fler advokater. Till oss kom Anders 2016, dvs för snart 3 år sedan. Under sin tid hos oss har han gått alla delkurserna och tagit advokatexamen och nu har han bedömts vara lämplig att bli advokat.

I dag firade vi som var i tjänst (vissa har fortfarande semester) Anders. Företaget förärade honom en vacker penna som var graverad ”Advokat Anders Mrdja”. Vi gladdes alla tillsammans med Anders åt hans nyvunna titel och att han nu kan gå ett steg vidare i sin juristkarriär.

Det blev både räkbomb och passionsfruktstårta och alkoholfritt bubbel för att fira Advokat Anders Mrdja.

Så nu är vi fyra advokater på Advokatbyrån Limhamnsjuristen. Dessutom har vi fler på gång förhoppningsvis. Det känns riktigt bra och hoppfullt inför framtiden. Snart kan jag kanske börja trappa ner mitt arbete och kanske bara ta den typ av ärenden som jag brinner för till 100 %. Missförstå mig inte - Jag älskar mitt jobb, känner mig inte pensionsmässig och engagerar mig i alla mina ärenden. Men det finns ju vissa ärendetyper som är favoriter och ska man trappa ner så ska man ju plocka russinen ur kakan, eller hur?

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229