Jag slutade blogga i höstas i och med att jag sa upp mig från mitt jobb. Jag kunde inte tåla tanken av att folk skulle läsa om min vardag, när jag kände mig så misslyckad. Liksom den största bedriften för min dag kunde vara att jag tog mig till gymmet, eller extra plus om jag handlade och lagade middag. Försökte sakta men säkert må bättre igen efter jag slutat på det jobb som gav mig ångest. Varje dag behövde jag tvinga mig dit, och tillslut resulterades det i ångestattacker från ingenstans, då bestämde jag mig att jag inte länge kunde vara kvar. Men så läste jag bloggar om hur perfekta deras liv var. Kunde hantera jobb, socialt liv, relationer, lägga upp fina bilder på insta och ja, bara vara perfekt. Det gav mig ännu mer ångest.

Jag gick tillbaka till dom tankarna jag haft för många år sedan. Jag gick från en bekymmerslös person, som alltid ville träffa människor, skratta, åt vad jag ville, tränade endast för att må bra, till en person jag var i högstadiet. Jag ville vara smal som alla influencers, allas åsikter om mig gick rakt in i tankarna och stannade där, dom enda jag ville vara med var mina tryggheter (Mamma, Pappa och Alex), jag kände mig duktig när jag var hungrig och inte åt något, jag tränade endast för kroppshets och resultat. Det kunde gå så långt att jag var nära att svimma på löpbandet, då jag inte ätit något på hela dagen. Jag gjorde dumma saker mot min kropp och handleder som jag för många år sedan svor jag aldrig skulle göra om. Men när ångesten kom och känslan av misslyckande kunde inget längre stoppa mig.

Alla dessa negativa händelser och tankar kom från ångesten. Den kontrollerade mitt liv nu. Kunde inte göra något utan att den fick bestämma. Var hela tiden illamående, vad jag än gjorde blev ett ångestmoment, jag kunde inte kontrollera mig eller bestämma vad som var bäst för mig utan lät mina tryggheter göra det för mig. Jag kunde aldrig vara ensam, men heller inte kring folk, kunde sällan sova en hel natt, huvudet gick i varv konstant och kunde aldrig kontrollera mig. Allt var bara kaos. Har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv.

Och sen kom det att jag skulle resa iväg. Min ångest (som redan var så pass illa) blev hysterisk. Jag fick ångest och panikattackar nästan varje dag, jag övertänkte ALLT och blev så rädd. Den bestämde åt mig och sa att jag inte skulle fara, jag bara grät och grät och skrek att jag inte tänker åka. För vad skulle hända där? intalade den mig. Du ska åka till andra sidan jorden, med vänner som inte är dina tryggheter, och vad skulle hända om du får ångestattacker där? Ni fattar, såna överdrivna tankar gick i full fart.

Morgonen vi skulle åka ville jag inte. Jag hade bestämt mig. Jag klarar inte detta. Men så fick Rebecka mig att ändra, och den vinnarskallen jag har i mig tänkte inte låta ångesten vinna. Så jag for, fastän hela min kropp sa nej. Bara jag klarar av första flyget, tänkte jag. Bara jag tar mig dit. Och så fick jag tänka hela tiden. Men det hjälpte tyvärr inte, utan jag grät resan dit och när vi var där. När folk skrev till mig och sa hur avundsjuka de var på mig kunde jag inte förstå. Avundsjuk på vad?? För mig var detta något plågsamt och en helvetesresa. Kunde inte se något positivt utan ville bara hem.

Efter 3 dagar bokade vi en dyr jävla biljett hem. Och då kunde jag äntligen slappna av lite. Det är lugnt, du kommer få åka hem snart, ta vara på tiden du har här nu. Det gick bra för det mesta. Men jag var så sönderstressad att jag knappt kunde äta, fick finnar och utslag över hela kroppen av stress, kände alltid oro och var rädd ofta. Fick ångest bara några gånger i veckan (i jämförelse med innan då det var några gånger per dag) men det kunde jag leva med. Nu skulle jag hem.

Och när jag kommer hem tänker jag söka hjälp. Så här kan det inte vara längre. Mått dåligt i 6 månader och sedan November har det varit katastrofalt. Och att jag inte kan kontrollera den är det värsta. Jag kan känna hur den är påväg, jag försöker att intala mig att allt ska bli bra. Men sen kommer andningssvårigheterna, känslan av ren panik och känslan av att jag ska dö från ingenstans. Hittar inte längre någon anledning till ångesten och varför den kommer. Och det är därför jag nu sökt hjälp.

Och varför jag skriver detta är inte för att söka sympati eller uppmärksamhet. Det är det aldrig och något jag måste lära mig. Har alltid intalat mig själv att aldrig prata om hur jag egentligen mår, för då är man bara en attentionseeker. Men nu är det slut med det. Utan jag vill vara ärlig, skriva hur det egentligen är, och aldrig någonsin mer låtsas som allt är perfekt.

Jag och Ekatarina snackade mycket under resan, och så började jag lyssna på Livet på Läktaren (en ärlig podd) och så fick det mig tänka så himla mycket om denna hets influencers gör. Dom påverkar oss med en hets kring att allt ska vara perfekt, skriva sällan om att det är dåligt och då får dom en att tro att allt är bra. Och jag tänker inte vara så längre. Vi alla som bloggar (även när jag läser bloggar från Umeå kan jag få ångest) har ett ansvar, även om den är stor eller liten. Det är alltid någon som läser och kan ta till sig. Och börjar jag blogga igen tänker jag inte låtsas som allt är bra, jag tänker skriva så ärligt och rent om min ångest.

Tack till dig som orkade läsa hit, tror det blev få haha. Men nu vet du hur det ligger till med mig och vart jag tänker gå härnäst. <3

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Kunde inte hålla mig.. När den kom ut på H&M's hemsida köpte jag den direkt utan att tänka efter ens, den skulle bara bli min! Och vilken tur att jag inte tvekade, för dagen efter var den slutsåld igen. Man känner verkligen sig som en blandning mellan en pimp och Cruella de Vil i den haha! Och tung är den också, som om det vore en riktigt päls. Men är helt kär i den!!

Idag är det söndag och jag har inte gjort något vettigt. Har läst en massa, av Katarina von bredow, Minns ni hennes böcker? Var typ det enda jag läste i mellan- och högstadiet. Syskonkärlek var min favorit och nu när jag läste den igen insåg jag bara så otroligt konstigt handlingen det är haha, men på något sätt verkade det som något helt naturligt för mig när jag gick i 6an.

Nu ska jag ta mig till gymmet och sedan vänta på Alle. Han har varit i Hemavan och åkt skidor och har verkligen saknat ihjäl mig. 5 dagar utan honom var lite för mycket.. Ser framemot dagen när vi ska vara ifrån varann i 2 månader:))

Likes

Comments

En bok med alla vogues covers som jag läänge velat ha. Cdon hade ju så himla bra rea. Saknar den tiden innan netflix, hbo och viaplay då vi alltid beställde hem filmer, nu görs de ju aldrig. Men ni ska se alla lådor fulla med blurays här hemma haha. Lite smink och rengöringskrubb från Bareminerals klickade jag hem, då jag var i behpv av det. Sen lite byxor på de. Det fick bli min shopping för denna black friday. Jag kan ju aldrig handla på fullpris (får typ ont i hjärtat av det haha löjligt) så rea är det enda jag handlar på, så då blir black friday en helig dag för mig lol.

(Klicka på bilderna för att komma till sakerna)

Likes

Comments

Match-tittande hos Alle

Mysmorgon<33 Älskar att vara ledig och ta det lugnt framför tvn med ljus.

Bakade morotskaka och bjöd hem Ingrid på en bit.

Firade Julia som fyllt 20! Hon hade gjort det så himla fint med temat. Om man ändå hade den orken att planera och göra varje liten detalj av lägenhet så fin. All heder till henne haha! Hade det skoj med massa lekar med nya människor. Men att ligga och spy hela dagen efter var väl inte det härligaste haha. När ska jag lära mig att jag inte klarar av shots?? Aja, nu ser jag framemot helger som inte inkluderar alkohol.

Igår efter jobbet skyndande jag mig ner till stan för fika med sötisarna. Vill bara till asien nuuuuuuu.

Hej! Idag är jag ledig som jag längtat efter. Ska inte göra något aaaalls idag och ikväll mysa med Alle. Hur härligt är det inte med snön?? Allt blir som ljusare och mysigare ute haha.

Likes

Comments

Varit ledig i helgen vilket var skönt. I lördags gjordes det inte många knop och i lördags lunchade jag på stan med Alle först. Min cravings denna mens är avokado så äter det lite för mycket. Men har precis upptäckt the wonder of it haha. På eftermiddagen gick jag till Åsa där några kollegor var, det var riktigt skoj!! Vi tog sedan taxi ut till travet på Röbäck där vi skulle på jobbets Julfest! Även andra butiker var där så det blev en hel drös av människor. Jag hade så roligt att jag helt glömde ta bilder, de visar väl bara hur bra det var, antar jag haha. Det sjöng, dansade, drack och skrattades. Bilderna är från vägen hem! Festen fortsatte egentligen på Olles men tänkte inte utmana ödet hehe.

Men idag mår jag sämre och faaaack vad jag ogillar att vara bakis. Förstör ju en hel dag:( Och att börja 07 imorgonbitti en måndag känns ännu mer jobbigt:(

Likes

Comments

Halloween fest nr 1 var jag inte utklädd:(( Men hade det ändå skojj!

Fikat en massor

Halloween fest nr 2 var jag utklädd men hade däremot inte den roligaste kvällen. Var härligt att träffa alla ens vänner och skratta som förr!! Men jag var utklädd till Forrest Gump men dom flesta tyckte jag såg ut som Donald Trump?? Så ja, världens buzzkill och var sur hela natten haha.

en fika med Alle och Rebbe.

Tagit selfies

Myst

Varit ledig i en hel vecka så har verkligen tagit vara på morgonstunderna. Min rutin har varit = Väckning kl 08, gå till gymmet kl 9, komma hem 10, duscha och sedan äta frukost framför The Office och sedan bara myst i soffan hela dagen. ALLTSÅ LIFE.

Igår planerade vi lite till Asien, är så tagg!! Beställde hem en baddräkter och bikinis så nu känns det som vi far snart! Vilket det är, bara 79 dagar kvar:))

Likes

Comments

Såg denna i H&M när jag var i Stockholm och det var kärlek i första ögonkastet. Meen hade precis köpt min leopard fusk-päls så tyckte att det var väl lite onödigt med två, samt när ska jag kunna använda denna?? Men looord så fin den är och ju mer jag ser den på sociala medier desto mer önskar jag att jag köpt den haha. För den är slutsåld överallt.

Att man aldrig lär sig att det man blir förälskad i på första sekunden ska man köpaaa:(

Likes

Comments

Ätit på Garaget för att fira mammisen som snart fyller 50.
Haft tacokväll med Inga och Åsa från jobbet.
Hängt med Rebbe, Isak och Alle en eftermiddag.
Och idag har jag varit med Johanna! Det har varit förlängesedan sen vi sågs sist. Studenten och en gång i somras. Har verkligen saknat henne och som tur var så har inget förändrats. Det känns som att vi ska ses i skolan imorgon typ haha. Meen det ska vi ju inte, fastän jag vill. Vill att allting ska vara som förut. Man träffar alla sina vänner dagligen, får höra the latest drama eller bara dela med sig av sina tankar med någon. Saknar det så. Men ett löfte jag har till mig själv är att jag ska ta mig i kragen och höra av mig till folk, även fastän jag tycker är det jobbigaste som finns för jag känner mig så jobbig. Men jag saknar ju alla? Hur mycket som helst.

Det var bra att vi äntligen sågs, jag och Johannis. För nu mår jag bra igen med mindre ångest kring framtiden och livet just nu, för nu vet jag att jag inte är den enda.

Likes

Comments