Känner nej nej nej

För cirka 40 minuter sedan kom jag in till en rykande kopp kaffe efter våran härliga morgonpromenad. Vincent fick leka i sitt babygym en stund efter att han intagit sin medicin.

Jag la honom precis för hans första lilla sovstund och påtal om när han ska sova. Det är så otroligt roligt att följa hans utveckling då han lär sig så himla my let just nu, en sak som han har lärt sig som jag känner lite nej nej nej för men samtidigt är jag ju så otroligt stolt över honom som utvecklas och lär sig nya saker! Han har nämligen börjat att dra upp snutten, täcket , filten ja vad han nu har i händerna över ansiktet när han är trött och vill sova. Det gör ju att jag springer in hela tiden för att kolla till honom, vilket stör honom och han blir arg på sin mamma för han vill ju bara sova.

Har ni sett detta fantastiskt fina trädet? Det står på grusvägen som man passerar innan man kommer till vårat hus🤍

Kram E.

Gillar