Att säga nej

Ska åter kika in här efter mina tysta dagar här på bloggen. Blir så jädrans trött på mig själv ibland över mitt velande och ältande över saker så motivationen att skriva har inte funnits. Lovade ju mig själv när jag sa upp mig från jobbet att bli bättre på att säga ifrån och säga nej till saker som inte känns rätt. Ja, ja en bra tanke men ack så svårt det är om man som jag alltid är rädd att såra eller göra människor besvikna. I veckan fick jag en förfrågan på ett av jobben som jag direkt kände att det var inget jag ville. Så än en gång stod jag då där och velade och lovade tänka på saken istället för att direkt säga tack men tyvärr känns det inte rätt just nu. Efter funderingar hit och dit så pratade jag med chefen och tackade nej till erbjudandet. Blev det då sura miner och besvikelse, nej inte alls. Förstod mig i mitt beslut och hoppades på att vårt samarbete skulle fortsätta som nu. Visst måste man ibland tänka efter i beslut men när man känner i magen och hjärtat att det inte känns bra då måste jag bli bättre på att lyssna och säga nej hur svårt jag än tycker det är.
Har ju kommit lite snö nu så Roland drog upp skidspår med spårmaskinen i onsdags så vi kunde åka för första gången i år, riktigt härligt och hundarna kunde springa med. På kvällen fick vi äntligen till en bio kväll. Vi har ju verkligen velat se En man som heter Ove men inte riktigt fått tid till det. Var rädd att bli besviken eftersom boken är så bra men den var så bra. Blev både skratt och gråt, väl värd att se.
Igår blev det en tripp in till stan för klippning, veckohandling och ett besök hos en kollega som nu har slutat. Mysigt att få sitta och prata i lugn och ro och äta en god lunch. Då temperaturen ute åter stigit till -20 så fick det bli en värmande köttsoppa till middag.
Nej nu är det dax för lunch så vi hörs senare igen.

Nouw.com/evaeliasson

Gillar