Resan till Lund och glasburen

Hej på dig

Jag hade ställt klockan på en timme tidigare än vad jag brukar, för att vi skulle vara i skolan klockan 7.30. Vi skulle åka ifrån skolan till Lund klockan 8.00. Några skulle åka personbil och några skulle åka Bosses buss. Det är en buss som skolan har tillgång till när man ska ut på äventyr. Varför den kallas för Bosses buss är för att det är Bosse på habiliteringen som kör den i vanliga fall.

Assistenterna som skulle följa med på resan, hjälpte oss in i bilen eller bussen. Det var vi som hade jobbat och drivit fram insamlings idèn som fick åka med ner till Lund.

Jag skulle åka med två andra elever och två personal i Bosses buss. Vi hade jätteroligt, vi spelade hög musik i bussen och sjöng med till låtarna på Radion. Vi alla var jätte taggade och förväntansfulla. Vi allihopa stannade till vid max för att käka. Sedan fortsatte vi vår resa ner till Lund.

När vi kom fram till Lund, blev det ännu mer påtagligt vad man faktiskt skulle göra där. Innan var det lite svårt och fatta faktiskt men ännu tydligare blev det när vi fick komma in i glasburen. Vi fick lite bråttom när vi hade kommit fram. Vi skulle vara i glasburen klockan 13.00 och vi det här laget, var hon 12.20. Det var en bit i från parkeringen till Stortoget där musikhjälpen skulle vara. Så vi fick skynda på, det snöade för fullt också men vad gör man inte för allas rätt och funka olika.

På plats fick vi varsitt “dags pass” för att intyga att det var vi som kom i från Riksgymnasiet i Göteborg. Vi fick gå in backstage alltså bakom buren. Där alla som ska medverka och jobbar samt kändisar håller till tror jag. Jag såg Peg Parnevik, när hon skulle hämta kaffe eller nåt. Så sjukt, varje gång jag ser någon kändis så måste jag titta flera gånger innan jag förstår att det är den personen som jag tror. Är du också så? Det är overkligt att se dem på riktigt, ibland känns det som dem bara är med på tv och inte finns på riktigt om du förstår vad jag menar?

När vi kom in bakom buren upptäcker vi att tiden är framflyttad till 13.30. Vilket gör att vi kan pusta ut och ta det lugnt en stund. Tog av oss alla ytterkläder som var blöta, kammade till frisyrerna och tog lite saft medans vi väntade på våran tur. Vid den här tidpunkten började jag bli mer nervös och säkert dem andra också men gud så taggade vi var allihopa.

Det kom fram någon i från Sveriges Radio och pratade med mig och en annan elev. Hon var jättetrevlig. Hon frågade lite frågor, sen tog hon en bild på en annan elev som också var med på resan. Med våra armband som vi gjort, och la upp på deras Instagram. Snacka om att man får en liten försmak av hur det är att vara kändis. Tänk vad drygt ändå att vara en offentlig person och hela tiden bli fotad med folk efter sig. Det kan inte vara roligt alla gånger.

Strax därefter kom producenten in för att hämta oss, nu var det dags! Då tänkte jag nu kör vi.

Vi gick in på led. Det första jag ser eller lägger märke till är alla dessa sladdar och kameror, sen ser jag bordet där programledarna sitter. Ganska snabbt därpå när alla har kommit in i buren, hälsar Faraha, en av programledarna oss välkomna. Hon var verkligen lika snäll och rar som hon är på Tv. Hon berättade för oss hur det skulle gå till och just då spelades det en låt.

Faraha ställde olika frågor till oss som vi fick svara på bland annat varför jag valde att engagera mig. Varpå jag svarar att “jag vill hjälpa andra som inte har samma förutsättningar som jag har” Och så lämnade vi över ett varsitt armband till programledarna. Efteråt tog vi bild med programledarna och vinkade till folket utanför buren. Det var så häftigt! Vi har samlat in 63 720 kr helt galet bra!

Sen gick vi ut igen för att sälja mer armband, innan vi skulle åka hem igen. Resan var jätterolig och spännande. Är så glad och tacksam över att jag fick följa med och uppleva denna resa tillsammans med alla inblandade. Ett minne för livet och definitivt ett minne som kommer att följa med tills den dagen jag slutar på Riksgymnasiet i Göteborg. Vi hade lika trevligt på tillbaka vägen som dit. Med mycket sång, glädje och skratt. Bara något mer tröttare, än när vi åkte dit.

Kram på dig!



Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229