Äntligen är det fredag, den här veckan har det hänt massor. I söndags var jag på pinchos med elevhemmet. Det var jag som hade styrt upp hela grejen. Jag älskar Pinchos och deras koncept, mina favoriter är sötpotatis pommes, hamburgaren, kycklingspetten, Crispy Chicken och fish and chips. Sen brukar jag alltid ta en efterrätt till också. För dig som inte vet vad Pinchos är, så är det en tapas restaurang alltså man får smårätter och det kostar runt 50 kr för varje rätt. Man räknar ungefär med 5 rätter per person, beroende på hur mycket man äter. Beställa gör man i deras app, både mat och dryck. Vilket är sjukt smidigt. Betala gör man också i appen, så allt gör man där. Men man kan också be om att få betala med kortläsare direkt vid bordet.

Har du varit där och vad tycker du om det? Har du också några favoriter? Vilka isåfall?

Dessutom fick jag gratis efterrätt & kaffe eftersom jag har studentrabatt. Så passa på om du har det och gå dit. Man får erbjudandet om man använder sig av appen "Mecenat" så grymt bra! Alla som går i gymnasiet har tillgång till appen först och främst. Sen vet jag att man kan ha det om man studerar på universitet eller högskolan. Men då vet jag inte hur man aktiverar sig, för när jag aktiverade mig så fanns det bara gymnasiet och välja på.

I måndags

Var jag på teater med skolan. Teatern hette "I en särskilt utsatt situation." Den handlade om en tjej som hade blivit våldtagen vars berättelse utspelade sig i denna teater. Teatern var tung, jobbig och bra. Den tog upp många olika person perspektiv, vilket var intressant så man kunde reflektera kring saken. Skådespelarna var väldigt duktiga att illustrera detta problem i form av en teater.

Jag tycker det är viktigt att man tar upp detta ämne och pratar om det, även om det är tungt och jobbigt. Jag satt och rös hela teatern, för att det blev så känslosamt. Speciellt när de kom till slutet och de kulle berätta om domen. Då blev jag arg inombords, han fick ett straff på två år sen släpptes han ganska snabbt där efter.

En dom är en dom och den ska man inte ändra på. Bara för att personen i fråga vill ut. Nej usch då blev jag arg!

Tisdags och Onsdag

I tisdags gjorde jag inte så mycket förutom att jag var till läkaren för att han skulle skriva ett intyg till mig. För att jag ska kunna få en ny permobil. Han fråga mig om jag hade bra reaktionsförmåga. Så jag inte kör på saker och ting! Sen fråga han mig om jag missbrukar något, då såg jag framför mig hur jag har varit ute på krogen och druckit, för att sedan köra hem igen. Det kan inte vara lätt, nej men skämt och sido man får inte köra permobil påverkad. Då får man väl ta en taxi som alla andra!

I onsdags var jag och bowlade. Det var ganska många ifrån skolan och elevhemmet där, så det var kul. Det var på Backa bowling men det var inte så anpassat med ramper och det fanns bara två ställningar som man ska lägga kloten på. Du vet säkert vad jag menar, vet inte vad dom heter bara.

Det som var lite komiskt var att de hade själva hade gått ut med att har man en funktionsnedsättning,så får man prova på att bowla gratis.

Det var därför vi var där. Det går om man är ett litet mindre sällskap, vi var ju väldigt många. Med många permobiler och ramperna var ett hemma bygge, så de var inte så säkra och smala. Men det var kul och det är huvudsaken.

Torsdag

Då var jag på kampsport med idrotten på Kviberg. I bland gör vi kvälls aktiviteter med idrotten, då får vi ledigt på våran "vanliga" lektionstid i veckan.

Vi fick prova på karate, det var spännande att lära sig slag, självförsvar och att brotta ner varandra.

Jag och Alice försökte brotta ner varandra. Det gick sådär. Det sluta med att vi låg och garvade på mattan. Det hade jag kunnat räkna ut innan, det måste ha sätt väldigt roligt ut. En assistent kom fram till hos och hon började skratta så tårarna sprutade. Det var superkul.

Våra idrottslärare ska försöka få dom att besöka hos på idrotten, så vi kan fortsätta med detta. Jag hoppas verkligen på det för det var skoj som sagt.

Nu i helgen ska jag på bio, sen har jag inget mer planerat.

Vad ska du göra i helgen?

Kram Wilma

Igår var en intensiv och rolig dag! Jag fick äran att vara guide på skolan för att det var öppet hus. Som guide har du hand om besökarna och visar dem runt i skolan.

När jag kom till skolan på morgonen fick jag byta om. För att när det är öppet hus, så måste vi ha vissa speciella tröjor på hos. Så att besökarna vet att vi är guider. De är blå och har Riksgymnasiet loggan på. Det vara bara Riksgymnasiet som hade öppet hus, övriga skolan ska ha någon annan gång. Sen fick jag även ha på mig en namnskylt, på den stod det att jag var guide och mitt namn såklart.

Dagen började med att jag stod uppe i entren för att ta i mot besökare och för att samla in kontaktuppgifter ifrån besökarna.

Ska erkänna att jag var väldigt nervös, när jag stod där och väntade på besökare. Mitt mål för dagen var ju att dom ska få ett så bra, intryck som möjligt. Så att dom förhoppningsvis väljer att söka till oss.

Jag visade lite besökare runt och passade på att fika med dom. Sen fick jag och en till som går på skolan, vara med rektorn och berätta om verksamheten. Jag blev lite inkastad som på ett banan skal, så jag blev lite chockad. Men det gick ju bra, jag gillar ju att prata inför folk. Speciellt om det är något jag brinner för, som det var i det här fallet. Jag vill förstås att så många som möjligt, ska få chansen till en Rg-anpassad utbildning som jag har fått. Plus att det är bra träning, inför framtiden då jag vill bli föreläsare.

Därefter var det lunch. Sen efter lunchen, skulle vi guider vissa vägen upp till habiliteringen. Där det var information om habiliteringen och elevhemmet. Jag hade i uppdrag att svara på frågor som en personal ställde till mig. Så jag blev intervjuad, det visste jag om, det hade vi pratat om innan att jag skulle bli. Eller de frågade mig om jag ville och jag tackade ja. Ser det som en chans att öva in för framtiden och jag ser det som en väg in i drömmen för att bli en föreläsare. Det som är roligast är att få respons. För då vet jag att syftet eller budskapet gått fram.

Jag fick mycket respons av föräldrarna efteråt, att dom tyckte jag gjorde ett bra jobb. Sånt höjer självförtroendet varje gång, vilket är bra, då jag har svårt med att tro på mig själv. Men jag vet att det är något jag är bra på. Chefen för värsamheten tyckte att de borde spela in mig och lägga ut mig på hemsidan. Vilket var roligt att hon sa. Kul när de gillar det jag gör. Så var jättenöjd med intervjun.

Efter informationen på habiliteringen och elevhemmet, var det dags att visa upp elevhemmet också. Jag hade sagt att jag kunde visa upp mitt rum. För att jag har ett "litet rum.”

I dem stora rummen finns det lyft, därav är de större.

Jag följde ju såklart med de, som ville till Storås. Eftersom jag bor där. Dom andra guiderna som bor på det andra elevhemmet, följde såklart med dit.

Det var flest killar som var med på öppet hus och en tjej men det var några stycken som var intresserade av elevhemet.

Kravet för att bo på elevhemmet är att man ska ha en timma resväg till skolan ifrån där man bor. Det finns också andra speciella anledningar, som kan göra att man kan få rätt att bo på elevhemmet också T.ex att man kanske inte trivs hemma eller att man får det mer socialt tror jag, ska inte säga säkert.

När vi var framme, så gick vi in i gemensamma utrymmet som det då kallas. För att visa vad vi sitter och äter. Men också bara att man kan hänga där och kolla på tv o.s.v.

Sen visade vi upp våra rum. Ett stort och mitt lila rum. Det är inte så litet,som det låter och vara. Jag får gott om plats här inne, ska jag säga. Hylla, skrivbord, tv, säng, garderober och nattygsbord. Så ja, det är bra med plats.

Mitt badrum älskar jag, helt perfekt med utrymme. Bra för mig som har så mycket prylar. Alice brukar säga "gud vad mycket prylar du har" Vem utav hos som har mest det vet jag inte haha.😂

Var helt slut efter dagen igår. Gick och la mig 21.30 på en fredag. Det tar på krafterna och vara guide, men roligt var det. Så det vill jag göra om!

Kram Wilma

Bamba=matsal om någon undrar. Det visste inte jag innan jag flytta hit 😃

Jag fick ett önskemål på min instagram här om veckan. Önskemålet var om jag kunde skriva om jobb och karriärsmål. Vilket jag tycker var ett bra förslag. Så självklart vill jag göra det!

Ända sen jag var en liten skit unge och gick på dagis eller förskolan som det nu heter. Så har jag drömt om att jobba på en förskola eller med andra ord så har jag alltid viljat bli förskollärare.

Jag har alltid tyckt om att ta hand om barn som var yngre än mig eller äldre än mig som behöver extra stöd. Jag tyckte om att utföra de uppgifter de andra som jobbade på förskolan gjorde Till exempel plocka undan på matbordet efter att vi hade ätit mat eller hjälpa någon på mig jackan eller andra ytterkläder men också vara med på möten, vilket var väldigt annorlunda jämfört med mina andra jämnåriga som ville eka.

Jag minns en gång, då jag skulle vila middag men jag vägrade, för att jag ville se va de andra vuxna på dagis gjorde. Så jag ville hellre vara med på deras möten och låtsades dokumentera, det dom sa. Eller rättare sagt, bara kladda på ett papper eftersom jag då inte kunde skriva.

Denna drömmen har har följt med mig ganska länge, så tanken var till en början att jag ville gå barn och fritid. Eftersom jag visste att jag funkar bäst i liten klass , valde jag Estetiska programmet. För det var de som skolan erbjöd i liten undervisningsgrupp.

Jag skulle kunna läsa barn och fritid. Då måste jag gå på en annan skola. Då är tvungen att läsa i storklas, men får då med mig habilitering och assistans. Det är jag inte så sugen på. Dock vet jag att möjligheten finns att läsa vissa kurser som tillhör barn och fritidsprogrammet på en annan skola om jag skulle vilja.

Jag känner att det kanske blir jobbigt att pendla till en annan skola, för att läsa vissa ämnen som tillhör programmet. sen är jag också väldigt osäker på om jag skulle känna mig ensam på en annan skola och känna mig utanför. För som det är nu så hänger alla Riksgymnasiet elever ihop. Så man är en i gänget. Hänger mycket kvar tror jag ifrån min låg och mellanstadiet i tid. Då jag fick tillbringa mycket tid ensam på rasterna. Dessutom är jag en väldigt blyg person av mig. Så har svårt att ta initiativ och ta kontakt med någon ny. Det kanske bara skulle utveckla mig som person. Men nu var så att jag valde estetiska programmet och det är jag tackasam för. Tanken finns kvar att kanske jobba med barn ungdomar i framtiden.

Det Estetiska programmet har lärt mig att att jag kan tänka annorlunda,vad det gäller mitt yrkesval. Programmet har fått mig att inse att jag tycka det är kul med vissa program, som vi jobbar med Tex indesign, Illustrator och Photoshop. Så jag skulle kunna tänka mig att bli grafisk designer. Man jobbar då med att ta fram olika produkter och utformar endesign som man tycker passar för ändamålet. Jag har en kreativ sida, som gör att jag gillar och skapa saker som kommer till användning på något sätt. Till exempel att uttrycka en egen åsikt, eller eller förändra någon annans åsikt, till det bättre och få människor att komma till insikt med saker och ting.

Något annat att jag kan tänka mig är att jobba med att att vara föreläsare. Åka runt till olika skolor företag och jobb och berätta om mina erfarenheter och om mitt liv.

Iden har funnit med mig ganska länge, när jag var runt 7 år så fick jag hörtalas om min kille som föddes utan armar och ben. Jag blev sjukt imponerad och motiverad av honom Jag tänkte kan han, så kan jag. Han föreläser Idag, åker runt och berättar för skolor, företag och privatpersoner hur det var och växa upp i ett samhälle utan armar och ben. Hur annorlunda han har känt sig i olika sammanhang, under sitt liv och om människor som till en början inte trodde på honom. Han fick som ung höra att han borde gå i förtidspension, vilket jag kan tycka är helt sjukt. Hur man bara kan sluta tro på en människa. innan man ens har försökt. Idag visar han att allt går, bara man vill och inte ger upp.

Idag är han pappa, entreprenör och föreläsare. Varför jag vill bli föreläsare är för att att jag vill sprida kunskap och motivation. Jag vill att man ska känna att det är bra att vara annorlunda och att det inte är något fel med det. Jag vill att man inte, ska undvika att drömma, att följa sina drömmar bara för att man kanske inte, kan göra det. På ett sätt som alla andra förväntar sig att man kanske göra.

Jag vill också med hjälp av mina föreläsningar uppmuntra människor till att se sina styrkor och svagheter. Samt inte vara rädd för att testa nya saker. Jag vill kunna vara en inspirationskälla, för andra människor. Som kanske har ett tufft liv. För att det är så viktigt, att kunna ha någon att luta sig mot när livet känns svårt. . Jag vet också av egen erfarenhet, att det krävs mer kunskap om olika funktionsnedsättningar och vad de gör med oss människor, för att vi ska kunna leva ett så bra liv som möjligt och känna oss som en del utav samhället. Jag vill prata om bemötande, så att det inte blir en konstig situation och slå hål på vissa fördomar. Exempelvis att det ska vara synd om mig som har en funktionsnedsättning.

Ett av mina andra mål, är att vill skriva en bok. För att berätta om erfarenheter och upplevelser. Lite samma sak som mitt mål med att bli föreläsare. För att jag vill kunna inspirera andra att sprida kunskap. Sen att jag tycker det är kul att skriva också, är bara ett plus.

Tanken framöver är att jag ska gå klart gymnasiet. För att sedan jobba eller plugga vidare på universitet eller högskolan. Utbildningar som jag kommer välja mellan är förskollärare, Grafisk designer, att läsa något inom psykologi, beteendevetenskap och att bli specialpedagog. Då Jag vill hjälpa ungdomar och barn som har det svårt i skolan.

Jag vill dela med mig av mina erfarenheter och hjälpmedel som man kan få. Just nu i skrivande stund, använder jag faktiskt ett hjälpmedel. Det heter tal till text, Det innebär att jag pratar in texten, så skriver datorn. Det funkar bra men är det väldigt känsligt program. Så det testar mitt tålamod, vilket inte är så stort i alla lägen. Jag kan säga en sak och den skriver en annan. Vilket på sitt sätt blir lite roligt det också.

I somras jobbade jag på ett fritids, det var kul. Eftersom Jag gillar att jobba med barn och ungdomar.Dock kände kände jag att jag inte kunde vara Så aktiv som jag skulle ville. Så till sommaren vill jag prova något nytt. Jag har tänkt på att jag vill söka jobb på IKEA eller prova att jobba i någon annan butik och sitta i kassan till exempel. Allt för att få mer erfarenhet, för att erfarenhet bygger en som person. En sak är säker, ingen kan få mig att ändra mina drömmar Jag har Inte gett upp med att jobba med barn och ungdomar Det har bara gett mig en erfarenhet.

Vad är ditt drömyrke, varför vill du bli just det? Kom ihåg ingen stoppa dina drömmar, eller begränsa dig för vad du vill göra! För det är DU som bestämmer över ditt liv.

Kram Wilma