Header

Nu har vi äntligen påbörjat Freis igångsättning igen och just idag som vi hade planerat in den råkade han vara sådär perfekt lugn, fin och sansad! Så vilken dag om inte denna, hade passat bättre? Hur skönt som helst att slippa den där vildhästen som speglat av sig en aning de senaste dagarna.
Han verkade tycka att det var riktigt roligt att få trava runt på banan igen efter sitt uppehåll, min fina fina Frei❤️

Att han höll sig så lugn kan ha varit för att han har fått gå tillsammans med de andra hästarna i den stora hagen både igår och idag, vilket han fullkomligt älskade och tog vara på varenda sekund utav. Så lycklig liten häst!
Det är så det ska vara, att låta hästen få vara häst och få umgås med sin flock. Ultimata stimulansen för mentaliteten!

Nu hoppas jag bara att han fortsätter vara såhär duktig resten av veckan så att det bara är att börja träna igen utan en massa krångel. Men vi nådde dagens milstolpe och det är alltid en bra bit på vägen!

Nu vill jag INTE ha fler skador eller liknande otäckheter tack!! Snälla låt 2018 bli ett bra år nu.✊🏼

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Eller ja, det hoppas vi inte... För på lördag ska jag sätta igång Frei igen efter hans lilla incident med bakbenet och ni som har hängt med mig ett tag här vet förmodligen om hur Frei blir efter sina vilor.. Men det är bara att rycka sig i kragen, sträcka på sig och modigt sätta sig upp på honom utan minsta tvekan. Det där med rodeon tar vi när det väl kommer känner jag...

Nej, nu överdriver jag bara (hoppas jag). Det kommer säkert gå bra om jag är försiktig och noggrant läser av honom. Mamma ska ha honom i longerlina medan jag rider och det känns tryggt. Innan jag hoppar upp ska vi longera honom så att den värsta överskottsenergin lägger sig och sen ska han få gå som vanligt i den stora hagen nu dagarna innan, vilket också kan dämpa överskottenergin. Men det är viktigt att inte göra för stor grej av det och försöka bete sig som om man gör sådana saker varje dag i veckan. Sen om det slår knut i hjärnan på honom och energin kokar över och utlöser en explosion så får jag helt enkelt lita på att min balans inte sviker mig och att mamma är stark som Hulken!💪🏼😉

Just nu i skrivande stund sitter vi faktiskt i bilen på väg till Rosensjö för att ha lite Johan-träning med Rojebojjen. Ska bli kul och det är väldigt behövligt! Vi ska checka av litegrann och försöka få ut det bästa av oss eftersom varken Roje eller jag är särskilt igång efter vintern och dess medföljande svårigheter med träningen.


Hoppas ni får en trevlig fortsatt kväll! Själv ska jag försöka kämpa mig igenom den kommande lektionen för Johan!

Likes

Comments

I förmiddags gjorde vi något riktigt mysigt med Roje! Vi provade att åka pulka efter honom!
Bra mental träning och variation för honom då vi inte gjort detta så mycket alls faktiskt. Jag tror detta var andra gången och även fast han inte gjort det många gånger alls så skötte han sig helt perfekt.
Han bryr sig inte ett dugg om att det blir lite extra tyngd frampå bogen eller att det låter om pulkan när vi går. Han är stör sig heller inte på tömmarna som ligger emot rumpan och trycker när man svänger.
Innan vi skaffade Roje så hade vi en ponny som var JÄTTErädd när tömmarna låg emot sidorna, så honom tolkade eller tömkörde vi aldrig med. Men han var världens underbaraste ändå och i år skulle han ha fyllt 25 år. Saknar min ängel så sjukt mycket, älskade Lott❤️

Så idag var det bara på med selen, fram med pulkan och ut på tur i det kalla snövädret. Det är bara så mysigt. Ibland känner man bara inte för att vara seriös och med en massa slit på banan och då är det hur skoj som helst att man har möjlighet att göra något sådant. Dessutom tyckte Roje det var kul också.
Måste vara allihopas drömponny det där! Kan inte tänka mig något annat.😉 Han ställer alltid upp och är så cool i de flesta situationer. Bästa, bästa guldponnyn.

Idag var jag, mamma och lillasyrran även på årsmöte med ridklubben och jag blev utsedd som årets ponnyryttare för Rojes och mina prestationer på dressyrbanorna under 2017. Superkul!
Blev även utsedd till årets ponnyryttare 2015 i klubben efter att det gått så bra för oss i Lätt B klasserna och att vi vann det årets klubbmästerskap.

Ser så mycket fram emot att få starta vår nya tävlingssäsong och få komma ut igen och testa vår nya form som vi tränat upp under vinterns trimmande.
Nu är det bara lite mer än en månad kvar tills årsdebuten så vi har lagt i en högre växel nu under senaste veckan. Det var idag som vi gjorde ett litet undantag bara, hahah. Men som sagt, lite variation är viktigt!

Får ursäkta den här bilden, hehe. Vi ser ju inte direkt så engagerade ut, jag tittar ner och rättar till vantarna och Alicia sitter i sin egna lilla tankevärld. Men den fick duga iallafall, man får vara glad för det lilla man har!

Godnatt allesammans!

Likes

Comments

Jo, jag måste säga att efter hon har varit hos oss i några veckor nu så har vi lärt känna henne mycket bättre och hon har börjat visat sig mer från sitt riktiga jag. Hon är så himla underbar, ni skulle bara veta. Än så länge har hon varit nästintill perfekt för Alicia. Vi andra i familjen har också fastnat för henne och hennes finurliga personlighet.

Eftersom Ruben gick bort i december förra året hade Alicia ingen häst att ta hand om på samma sätt längre. Hon grejade lite med Roje och Frei ibland men hon kände inte direkt för att hjälpa till att rida dem eller något sådant. De var inte riktigt hennes typer av hästar tyckte hon.
Hon känner inte för att tävla eller satsa mot något, utan bara ha hästen som en bästa vän och bara motionsrida utan strikta krav. Ingen nervig tävlingshäst med för mycket energi med andra ord.
Hon ville ha en lugn, trygg häst som älskade att bli ompysslad i boxen och som inte var så svår att rida. Helst en med lång man också, haha.
Frei är visserligen oerhört kelsjuk när man ryktar honom och han är inte jättesvår att förstå sig på i ridningen, men honom kan man inte rida ut på turer i skogen med hur som helst eller känna sig trygg med eftersom han kan explodera på mindre än en mikrosekund för ingen orsak när man minst anar det. (Hoppas han mognar till snart!😅)
Roje var det inget snack om saken att hon inte ville greja med så mycket. Han är nämligen lite passivt surgubbig och står hela tiden och småblänger på allt och alla som kommer inom hans radar, hahah! Det är min sötnöt det!❤️ Mig dock är han sällan sur på faktiskt! Pälsklingen.
Dessutom kände hon sig för lång för honom och tyckte han var på tok för tråkig och tekniskt svår i ridningen också, jag kommer aldrig förstå mig på hennes tänk i det där!🙄 I mina ögon är han helt amazing!❤️

Men nu var det Alicia det handlade om och vi beslöt oss för att börja hålla utkik efter hästar till salu som eventuellt skulle kunna passa in på Alicias kriterier.
Vi trodde inte att vi skulle hitta någon så pass snabbt som vi faktiskt gjorde. För rätt vad det var så fick hon upp ögonen för en gudomligt vacker frieserdam i bra ålder på mobilen.
Efter många om och men, stod vi helt plötsligt en vacker dag hemma med en ny häst på gården. Som det kan bli!


Igår eftermiddag fick jag äran att provrida Hilka för första gången! Jag fick pappa att gå med på att ta några bilder också medan jag red. Dock blev det mörkt ute fortare än vad jag hade planerat så bilderna blev väl inte så hejdundrande vackra med fin kvalitet, men man får vara glad för det lilla man har!

Det tog en stund innan jag hann känna in henne och balansera upp det någorlunda. Hon var helt underbart lätt i munnen men förstod inte riktigt skänkels signaler. Hon reds nämligen i princip in i somras för innan dess var hon bara körd nere i Holland.
Så hon är väldigt grön och kan inte så mycket. Hon var väldigt ostadig i formen till och från och det var svårt att ha koll på bogarna och rama in henne på det spår jag ville att hon skulle gå i.
Det var också svårt att få henne att slappna av i ryggen och börja arbeta genom den, men det kommer förhoppningsvis bli bättre med tiden när hon byggt upp mer styrka och förstår sig på ryttarens signaler som hon ges.
På bilderna kan ni se att hon gärna trycker upp nacken, blir kort och går bakom lodplanet. Vi strävar efter att hon nu ska kunna släppa ut halsen lite mer när man ber henne och hitta en bra, balanserad och stadig form.

Hon har verkligen jättefina gångarter och urfin galopp, men det provade jag dock inte igår. Det får bli en annan dag!

På bilden ovanför trycker jag på henne lite. Hon kan lyfta minsann! Hon trampar på väldigt bra, men man får passa så att hon inte blir för springig.

Familjens skönhet, vi älskar henne! Förhoppningsvis kommer det hör bli jättebra och det ska bli superspännade att se hennes utveckling under året. Hoppas ni också tycker det!

Hon och Roje har blivit rätt så bra kompisar nu. Det märks på lång väg att Roje trivs bättre tillsammans med ston. Vi har haft ston förut tillsammans med honom och han känner tryggare i sin rangordningsposition än med andra valacker.
Frei går ensam i en egen liten hage nu när hans ben spökar litegrann, men det har redan blivit mycket bättre sedan han började äta antiinflammatoriskt.

Jag hoppas, hoppas och återigen hoppas att han blir helt bra snart. För ju längre han står i där sjukhagen, desto mer energi lagrar han på sig och desto läskigare kommer han bli att sätta igång hahah!

Likes

Comments

För några veckor sedan myste jag och Roje runt på de snöklädda åkrarna i allt från lugnaste skritt till vildaste skengalopp.
Mamma var med och passade på att fotografera eftersom det var så himla vackert med så fint väder och med all snö i träden, men jag glömde bort att lägga ut dem och visa er alla fina bilder här!
Jag ramlade över fotona när jag kollade igenom kamerarullen på mobilen i förrgår och kom genast på det, haha.

Hoppas att ni gillar alla dessa bilder på min fina lurviga nallebjörnsponny! Det var jättemysigt och vi hade hur roligt som helst snön.
Men vad som är ännu roligare är att jag och Roje nu är anmälda till vår första tävling för 2018! Den är i Filipstad den 17 mars och vi ska starta två olika program är det tänkt. FEI lagtävlansprogram och FEI individuellt mästerskapsprogram! Jag ser verkligen fram emot det så mycket.
Roje brukar alltid tända till på årsdebuterna och bli jätteglad, vilket oftast kan spegla av sig på procenten efteråt, haha!🙊
Men vi ska bara ha roligt och försöka hitta tillbaka till våra gamla rutiner sedan förra året, så vi kommer nog inte satsa järnet det första vi gör. Men självklart är det en boost om det går bra givetvis!💪🏼

Nu ska jag ut i stallet och greja lite. Alicia har lovat mig att få provrida Hilka för första gången idag och jag är så förväntansfull så jag nästan spricker! Bilder på Hilka och mig från idag kommer förhoppningsvis upp imorgon. Ska försöka få pappa att ta några kort!

Likes

Comments

Ikväll ska jag, mamma och pappa gå på gala i Örebro! Jag var bjuden även förra året för att jag vann Distriktsmästerskapet 2016 i Örebro Län så då gick jag, min lillasyster, mamma och mormor på den.

Så ikväll ska jag få ta emot min DM-medalj för andra året i rad eftersom jag och Roje även vann Distriktsmästerskapet 2017! Så stolt och glad över min guldponny för att han alltid ställer upp på mig❤️
Förra året var verkligen supermysigt med uppträdanden, god mat och självklart en massa hästsnack. En riktig hästfest med andra ord! Ser fram emot den här gången också.

Jag ska ha en svart kortärmad klänning som slutar ovanför knäna med med spets i ärmarna, på axlarna och ner över ryggen. Egentligen skulle jag vilja ha en långärmad långklänning, men jag har inte hittat någon passande så jag fick nöja mig med denna.
Vi får hoppas att jag överlever kvällen utan att frysa ihjäl, haha. Men ”vill man vara fin får man lida pin” och ”man tager vad man haver”! 💁🏼

Likes

Comments

Jajemän, ni läste rätt. Frei har ett svullet ben igen, men den här gången var det vänstra bakbenets tur istället.😩 Han har haft så i en och en halv vecka nu vilket känns lite off och konstigt. Vi tror faktiskt inte att det var ihopsläppningen med Hilka som orsakade det, för jag red och grejade efteråt och då var han precis som vanligt. Det var några dagar senare som han bara blev det efter en natt.

Idag åkte vi till veterinären och kollade upp det och är nu påväg hem från Värmlands hästsjukhus i Karlstad. De har gjort böjprov, tittat på hur han rör sig och ultraljudat benet.
Men Frei visar inga hältor överhuvudtaget och inget på ultraljudet heller, vilket var jätteskönt för det betyder att det inte är en ledskada iallafall.
Veterinären trodde att han hade fått in bakterier eller liknande genom porerna vilket orsakat svullnaden. För han har varit JÄTTEsvullen, benet såg nästan som en stock och var varmt.

Om man bortser från det tråkiga och ser det positivt så måste jag bara säga att jag är sååå stolt över Freis beteende under hela veterinärbesöket. Han gjorde ingenting och stod lugnt och stilla som en ängel.
Han rakades även med klippmaskin över området där de skulle ultraljuda och han brydde sig inte alls! Vi visste inte hur han skulle reagera på det eftersom vi aldrig provat raka honom förut! Sååå duktig min lilla bebis❤️❤️ Stooor guldstjärna till honom!

Nu ska han få stå på sjukhage där hemma och skrittas ordentligt en stund varje dag i en vecka. Under den tiden ska han även få äta antiinflammatoriskt under fem dagar. Om svullnaden inte gått ner så ska vi tillbaka till Karlstad men blir han bättre så ska vi fortsätta skritta och så småningom sätta igång honom igen.

Nu håller vi alla tummar och tår hörrni!✊🏼
Orkar verkligen inte med någon mer skitperiod.😞Just nu är det så synd om honom, min bubbis💔 Han har så mycket överskottsenergi som ligger och bubblar under utan.
Usch, jag längtar inte tills jag ska rida honom! Finns risk för att Freis klassiker bryter ut, den fruktade rodeoföreställningen.

Visst har han blivit mycket ljusare!? Just nu har han verkligen sååå fin färg. Jag bara älskar avblekbara skimmlar!👌🏼

Likes

Comments

Idag är det min födelsedag och jag hade turen att vakna upp till ett underbart vinterväder! Älskar att fylla år så tidigt på året i den absolut vackraste årstiden. Älskar vintern när den är fylld med snö och det tror jag hästarna också gör faktiskt.
Imorse bestämde vi oss för att prova släppa ihop den lilla trion för första gången lite lugnt och försiktigt. Så vi rustade upp dem ordentligt med benskydd och placerade ut högar med hö i hagen.

Men ihopsläppet blev visst inte så lugnt som vi hade hoppats! Roje och Frei blev sååå glada och Hilka taggade till riktigt ordentligt hon med.
Som tur var så fick de inga skador, TACK och LOV! De sprang nämligen runt som tokar där ute alla tre! Vi tvåbenta höll andan och försökte lugna ner dem så gott det gick men det var ju som att försöka släcka en husbrand med en liten vattenpistol, hahah!

Jag lyckades fånga några av deras stunt på film och jag har kopierat in länken till videon här nedanför. Dock vet jag inte om det kommer fungera att se den, teknisk som jag är, hehe... Men jag hoppas på det bästa att det fungerar så ni kan se den!✊🏼

Om det inte funkar så ska jag försöka göra något åt det så snabbt som möjligt, så Stay Tuned hörrni!!

Vi har verkligen jättemycket snö nu! Jag brukar aldrig få uppleva någon snö på min födelsedag. Det brukar snarare vara min lillasyster som får ha snö på sin födelsedag och då fyller hon ändå i april! Sveriges väder alltså... Ingen är nog förvånad, hahah!

Likes

Comments

Från klarhet till klarhet. Igår blev jag så stolt över Frei när vi var ute på uteritt. Mamma fick låna Roje och Alicia var med på Hilka.
Hilka var väldigt taggad och glad över att få följa med. Trots att hon blåste och trampade när vi red så höll sig Frei i skinnet! Frei är nämligen oerhört duktig på att hänga på när någon annan häst taggar till. Han vill alltid göra likadant som alla de andra och om någon till exempel stressar upp sig över något eller gnäggar till så gör han precis likadant.
Därför var jag ganska överraskad igår när vi kom hem från ridturen och Frei hade lyckats hålla sig lugn och fin hela vägen!
Dessutom fick han gå längst fram i ledet en väldigt lång stund, vilket han tyckte var hur spännande som helst, men skötte galant. Han brukar inte få göra det just för att han är så osäker.
Ännu en guldstjärna och ett vuxenpoäng i ryggsäcken!❤️

I förrgår var vi i Dammängen och red i skydd från all kyla och is. Då följde Roje och Hilka med och pappa passade på att fota dem litegrann. Extra roligt när man har en massa bilder att titta tillbaka på i framtiden och få se utvecklingen!
I Hilkas fall behöver vi träna upp hennes galopp, slipa ordentligt på formen så att hon hittar en balanserad form och leta efter ett ”inre lugn”, hahah! Hon är lite väl ”på” bitvis och hennes tålamod är ju sådär, om man säger så, hehe.😝 Men hon var superduktig för att aldrig ha varit där förut!
Roje kändes fin och positiv. Jag red faktiskt barbacka och bettlöst! Jag ville inte rida i hoppsadeln då Hilka hade Rojes dressyrsadel och betsel för att vi hade ingen sadel åt henne och hon gillade inte riktigt sitt tredelade bett som vi provade de första gångerna vi red henne, kom vi fram till.
Jag har ju ett novabett till vardagen till Roje och Hilka verkade tycka om det mycket bättre. Så nu har vi köpt ett till henne också! Jag personligen älskar också det där bettet.

Inte nog med att vi köpte ett novabett till Hilka, idag var vi iväg på sadelprovning med henne och hittade en sadel som passade både henne och Alicia.
Liiite jobbigt var det att dela med mig av Rojes sadel till syrran, men nu äntligen är vi ett problem kvitt! Varför hon inte kunde låna Freis är för att hans sadel inte är lika bred i bommen som Rojes är. Hilka är ju ganska rund över ryggen.

Nu ska jag ut och rida Frei i all snöyra hemma på ridbanan. Ha en trevlig fortsatt kväll!

Likes

Comments

Nu när ingen av stallets 3 boxar är tom känns det äntligen helt komplett igen.

Än så länge går det jättebra med Hilka och hon verkar finna sig ganska väl tillrätta i sitt nya hem. Det är ju inte bara vi tvåbenta som får våra rutiner och vanor ändrade, utan framförallt hästarnas.
Vi har ett så litet stall så Roje och Frei är absolut inte vana vid andra hästar hemma och Hilka har ju fått byta ut allt i sitt liv nu när hon flyttat hit och med tanke på det så beter hon sig hur bra som helst.
Inte så lätt att vara häst ibland.❤️ Det blir ju liksom ny mat, nya hästkompisar, nytt stall, ny utrustning, nya människor... Ja, ni fattar. ALLT blir nytt för henne.

Igår red Alicia Hilka för första gången hemma på ridbanan. För säkerhetens skull så höll mamma henne i en longerlina. Alicia verkade jättenöjd över Hilka.
Hon var dock ostadig i formen, men det kommer bli så himla bra när Alicia har tränat upp styrkan hos henne lite mer.
Det positiva var att hon var väldigt mjuk och fin i munnen, vilket är en god egenskap hos hästen om den ska passa Alicia.
De var så fina tillsammans.😍 Så glad för Alicias skull att hon hittat en så fin häst!

Tilde och Hilka till höger.😍


Efter att Alicia hade ridit så red jag och min kompis Tilde ut med Roje och Frei på en liten tur. Supermysigt var det!
När Frei mognat till lite mer och Alicia ridit ihop sig lite mer med Hilka ska vi alla tre rida ut tillsammans på längre turer! Både jag och hästarna tycker verkligen om att rida ut, därför försöker jag alltid ha uteritter inplanerade i veckoschemat. Jag gillar att miljöträna, backträna och konditionsträna med dem och vad passar då inte bättre än en uteritt tillsammans med människor och hästar man älskar?😍

Idag åkte vi till ridhuset med Roje och Frei och jag påbörjade deras igångsättning efter vaccineringen med lite mer krav än de förekommande dagarna, men inte så höga att de skulle riskera att bli svettiga.
Roje blev bättre på slutet efter att jag hade redat ut lite stelheter med hjälp av lång uppvärmning och sedan lite förvänd galopp på 20 metersvolt med ställningen inåt mot mitten. Jag hade dock behövt fortsätta jobba igenom honom ännu mer, men då hade han blivit för trött så jag får göra det någon annan dag.
Frei dock kändes helt fantastisk! Högergaloppen var så balanserad, mjuk och vägvinnande! Han är ett praktexemplar på att vila-sig-i-form fungerar!
Det funkar dock inte på Roje som faktiskt behöver röra sig lite varje dag om man skulle få för sig att sätta honom i vila. Han blir bara omotiverad, tjurig och rastlös om han inte får motionera av sig.

Hilka fick återigen ett litet pass på banan idag också tillsammans med Alicia, tror de kommer bli rejält sammansvetsade någon dag!
Hilka kompletterade allting här hemma hos familjen Svensson med sin utstrålning och underbara inställning.❤️
Hon är väldigt, väldigt nyfiken av sig och vill alltid undersöka olika saker. Förut välte hon en skottkärra när hon (lite för hårdhänt) undersökte vad som låg i den medan mamma mockade, hahah! Roje och Frei blev livrädda🙊












Likes

Comments