Det var länge sen jag lyssnade på Winnerbäck

Det var länge sen jag lyssnade på musik överhuvudtaget. För fyra år sedan blev jag trött. Kanske för att pappa gick bort eller för att Johannes föddes. Jag vet inte. Men så är det i all fall och jag har accepterat det till viss del. Det är som det är. Men jag väntar fortfarande på att tröttheten ska släppa och att jag ska bli mig själv igen och orka göra saker med energi, entusiasm och glädje.

Jag är inte ensam. Det känns som ett tjockt täcke av trötthet och ledsenhet har lagt sig över hela Sveriges befolkning. Vad är det som händer? Vi lever ju. Varför är vi då så ledsna och trötta? Det här är ju det enda livet vi har och vi borde njuta av det och känna glädje och tacksamhet varje dag. Kanske är det just det vi alla vet, men livets alla måsten gör att vi inte hinner det. Livet bara rinner förbi utan att vi hinner känna efter hur det känns att leva. Sorgligt är det.

Jag tänker dagligen ganska febrilt på hur jag ska kunna tjäna tillräckligt pengar och samtidigt ha fullständig frihet. Typ tio miljoner skulle vara lagom för att vi ska klara oss livet ut utan att arbeta mer. Ska det vara så svårt....? Vi kör en till Winnerbäck på den. Så bra!

Gillar

Kommentarer