'' Ja , alla är helt galna''

''De är missbrukare''

''De kan inte ta hand om sig själv''

'' Jag skulle aldrig tänka mig att jobba med knäppa människor''

''Ibland använder vi övervåld för att patienten inte lyssnade * skratt*''


Jag har bott tillsammans med den psykiska ohälsan, växt upp för fort och tagit allt för stort ansvar. Jag har levt ibland alkoholism, där vi nekade till problemet. Det var okej att sova med en brödkniv, samtidigt som någon slog in rutan. Jag kramade hennes hand hårt, var inte rädd. Min syster var 2 år gammal, jag var 12. Mamma fick nog, en sommar på psykiatrin. Jag övertalade akut läkaren om att hon måste få hjälp, mamma satt tyst. Hon sitter i baksätet, det bränner i pannbenet, för att jag måste vara stark. Stark för hela familjen. Jag blev det svarta fåret den sommaren, det var mitt fel att de skilde sig. Det var jag som tog hand om min syster den sommaren, den sista sommaren innan jag började studera. Vi satt på vägkanten utanför psykiatrin med varsin glass. När kommer mamma hem? Jag vet inte, nu går vi in, var inte rädd. Jag kramade hennes hand hårt.

När man levt under sådana förhållanden sen man var 10, så gör det ont när vi skämtar om psykisk ohälsa. När läraren tycker att det är lite roligt att visa hur människor på psykiatrin bits. När vi skrattar åt allt det som vissa patienter har gjort på gamla sommarjobb. Jag avbryter, fattar ni inte vad jag varit med om? Ska jag igen ta en strid, där jag håller dig i handen. Var inte rädd. När det gungar i båten så sätter vi oss ner, var inte rädd. Min hand i din, för att jag måste vara stark. 

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Vardag

23 år, de ända jag kan tänka på att jag snart är 25.

jag har 3 praktiker kvar, sen är skolan klar och jag blir Sjuksköterska. Jag har växt som människa genom dessa år, jag har hittat mitt lugn. Jag vet att det är okej att säga nej och att jag är bra precis som jag är. Genom insikt har vänner dykt upp, äkta vänner som frågar vad jag gör, hur jag mår eller om jag vill ses. Det känns varmt i bröstet, samtidigt är det en sorg att lämna då tiden. Jag har släppt sargen, välkommen in.

Likes

Comments

Endometrios

Den 13 December 2016 vaknade jag upp och tittade ner på magen. Jag har kateter, det var de enda ord jag fick ur mig innan skötaren fyllde på med mer morfin. De gjorde ont av gasen, de kändes som om jag hade något tung på axlarna och det gjorde ont att andas. Jag kände inte mina ben och kunde inte röra tårna, detta för att jag i samråd med min läkare bestämt att jag skulle ha en epidural bedövning efter operationen. I 6 dagar låg jag på gyn, och jag träffade en av mina närmsta vänner. Om ni vill läsa mer om operationen ber jag er nu att bläddra tillbaka till början av 2017, där står allting precis i detalj. Jag vet att det finns många som är rädda för sin titthåls operation, jag kan inte lova er tröst men jag kan lova uppmuntrande ord och fakta.


Likes

Comments

Endometrios, Vardag

Det har stått stilla, för att jag inte orkat eller känt för. Idag känner jag både smärta och själsligt, mest gör det ont i den nya själsliga smärtan. Den som kommer varje år vid jul, för att jag inte lever i en normal familjerelation. Mina närmaste vänner vet hur situationen ser ut, och jag blir provocerad av all materiell julhets. Jag vill bli kramad ända in i själen så hårt att klumpen i halsen försvinner. Imorgon är det Måndag och jag har aldrig längtat så mycket, jag ska till psykologen och till smärtkliniken. Det är mitt första besök hos smärtläkaren, jag hoppas att vi tillsammans kan koda ut vilka läkemedel som fungerar. Lägga till och ta bort.

Likes

Comments

Samlag och Endometrios

Brutal ärlighet, inte om allt men om min sjukdom och allt den berör. Mitt liv inte andras, hur jag upplever inte hur någon annan upplever. Ett verktyg för att du ska förstå hur det känns, hur det inte ska kännas och hur det inte ska vara.

Att förlora lusten är mycket vanligt, speciellt bland alla som behandlas med hormoner. För mig handlar det inte om lust utan rädsla för att blöda eller känna smärta. Det känns som ett svek mot min partner att avböja och inte ha samlag på flera månader. Ja de kan gå månader för att jag är rädd. Även fast min partner är väldigt förstående!

Jag brukar blöda efteråt, så mycket så att jag behöver ha dubbla bindor. Sköra slemmhinnor i kombination med djupa cystor. Som om någon trycker in ett blåmärke rakt in i magen. Ungefär så känns det, inte varje gång men relativt ofta. Efter samlaget så får jag så ont att jag korvar ihop täcket och trycker emot underlivet. Det gör ont djupt inne i magen, och ibland kan det hålla i sig i flera dagar.

Vårdpersonal vågar inte ta upp detta med mig, frågan ställs ofta ifrom av hur fungerar samlag för dig?. När jag berättar hur det står till får jag ofta svaret; Jaha, det är synd om dig som inte kan njuta av sex.

Om du jobbar inom vården, speciellt med kvinnor. Ställ inte i frågan om du inte en erbjuder något stöd. Som principen man tar inte mätvärden om man inte vet vad man ska göra med dem. Eller hur man ska behandla dem.

Jag som patient öppnar mig och berättar, lyssna då och var istället tyst om du inte vet vad du ska säga. Berätta inte för mig hur skönt sex ska vara eller hur synd det är om mig.

Tips till Barnmorskor

* Fråga inte om du inte beredd på svaret

* Ta samliv på allvar, berätta vilket stöd ni erbjuder

* Låt det inte bli tyst om patienten har svårt att berätta, erbjud ingångar till samtal kring samlag. Ställ gärna öppna frågor!

* Tvinga inte fram ett samtal, ibland klickar man inte med sin barnmorska eller Gynekolog. Erbjud att byta om det är möjligt, kemin är otroligt viktig vid stöd om samlevnad.

*Bekräfta mig men tyck inte synd om

* Involvera gärna partnern om det går, då slipper patieten hela tiden informera sin partner. Och hen får chans att ställa frågor.


Likes

Comments

I dag kom den, smärtan. Min trygghetspunkt i helvetet av magsmärtor.

Kanske blir jag bestraffad eller belönad, min smärta.


Idag kommer äntligen min sambo hem, vi ska promenera och rå om. Den 25 Oktober har jag tid till Endometrios centrumet, second opinon. Ny MRI-bild för att ta en extra titt på spinalen, spinalen som punkterades i samband med operationen. Punkterades som i att jag fick en Epidural bedövning, min räddare under de 6 dagar som jag låg på avdelningen. Men som tidigare nämnt så gillar Endometrios att sätta sig i punktionshål och ärrvävnad.

Jag önskar nervsmärta och hoppas minst på spridd Endometrios. Pest eller kolera.


Likes

Comments

Mina egna erfarenheter av Synarela

Många Endometrios patienter är väldigt rädda för hormonbehandling. Fokuset ligger på biverkningar, hur hemska de är och jämför med varandra. Det är tråkigt. För så är det inte för alla, kanske får många hemska bivkerningar. Men inte alla, långt ifrån alla. För att börja från ruta ett för dig som inte vet.

Synarela är en nässpray som försätter kroppen i ett konstgjort klimakterium. Målet med Synarela är att stänga av hormonproduktionen för att Endometrioshärdar ska ''torka'' ut. Dosen är individuell, vissa behöver högre styrka och för vissa räcker en liten dos. På unga kvinnor används Östrogen tillägg för att minska risken för bieffekter som benskörhet. Men Östrogenet har också en god effekt på biverkningar som klimakteriet kan ge, kallas även add-back.

För mig har behandlingen gått relativt smärtfritt, jag har svettats en del och tappar hår. Dessa biverkningar kunde styras upp med att höja dosen Östrogen. Behandlingen har jag haft sen i Juni och kommer att fortsätta behandlas tills jag inte vill mer. Alltså ingen tidsgräns, för mig är Synarela den bästa medicinen. Jag lider mer av att vara utan den än att ha biverkningar. Jag har varit smärtfri för första gången på 2 år och mina smärtor har blivit lättare att behandla.

Med detta vill jag stryka över alla förutfattade meningar, att man måste våga testa för att veta. Att ett läkemedel kan passa olika bra för olika människor. Lika olika som vi har kroppar. Ge inte upp, prova olika!

Bit ihop, ibland så du får sår i kinden.

Googla inte, familjeliv och facebook vet inte bättre än din kropp. Ibland får man prova hela hormonutbudet innan något passar. Lita på din Gynekolog och framförallt ge inte upp!

Likes

Comments

Hej eller förlåt, förlåt för att jag inte skrivit ihop memoarer. Memoarerna i min sjukdom och i mitt liv, i ert liv och för kvinnors framtid. Den senaste veckan har jag haft separations ångest, separationen mellan mig och smärtan. I 22 år har den gått vid min sidan, fram och tillbaka. De senaste 2 åren har smärtan varit målad i rött istället för genomskinlig och mitt i allt lyser den av sin frånvaro

Det är svårt att slappna av, jag känner efter, var är du?

Jag och smärtan har förlikat sig med varandra, byggt en framtid med allt vad det innebär. I nöd och i lust, tills döden skiljer oss åt.

I ett par dagar har jag inte känt mitt underliv, eller äggstockar. Eller jag har känt efter hur det känns att inte känna, eller hur det känns att känna. Eller att känna hur det känns när allt är alldeles still där inne. I en vecka har jag levt och smärtan lyst av sin frånvaro.

Framtiden ger mer ångest än vanligt, när kommer du tillbaka? kommer du tillbaka? Ger du mig bara ett andrum från hopplösheten?

Det är inte skönt, jag kan inte slappna av. Jag väntar, väntar och väntar. Det är svårt att låta livet kretsa kring annat, att njuta av tiden. Det bottnar i rädsla för skov, det är lättare att ha en konstant smärta. Att inte få lov att känna på hur livet borde vara.

En rädsla om att känna hopp.

Likes

Comments

Nästan varje tjej jag kommit i kontakt med i mitt liv, nästan varje person har eller haft ett osunt förhållande till mat. En av de finaste människorna jag känner bröt höften, jag fick läggas in och en jag känner svävade mellan liv och död. Några tränade och åt minemalt, jag åt ingenting. På något sätt peppade vi varandra, ett girl power fast i fel fack. Att vara tjock är fel, för mig var det antingen eller. Jag har vägt allt mellan 42 kg till 98 kg, varje kilo har varit en ångest.

Jag blir aldrig frisk, vissa dagar påverkar det mig andra inte. Ibland om jag äter utan att tänka kommer det ätstörda tillbaka. Ät nu! Allt eller inget! Jag går upp mitti natten äter rester, får ångest av att det ligger kvar. Jag mår illa.

Du blir heller aldrig frisk, men det ätstörda låter oss leva. Vi talar om det ibland men oftast går vi ifrån fika bordet om det talas om dieter. För det föder mitt och ditt ätstörda jag, en vän. 

Likes

Comments

Du har den tråkiga sorten som försvårar fertilitet

Vi talade behandlingar, jag, Lucas och Gynekologen. Synarela, vi startar om dina hormoner och sätter dem urbruk. Din kropp kommer bli som en 65 åring inuti. Jag tar vad som helst, bara jag slipper. Slipper smärtan, slipper oron för att det växer och kunna vila. Jag har inte varit smärtfri på 2 år, 2 år har min kropp skrikigt. Jag tar med glädje emot behandlingen även fast jag hört att den är tuff med många biverkningar.

Lucas undrar hur det blir med barn, den frågan jag undviker och förtränger. Frågan som får det att svida bakom ögonlocken och klumpar sig i halsen, frågar som gör att jag hets gråter. Ja, Emelie har ju den där tråkiga sorten, den som gör att det kan bli svårt att få barn. Den som gör att ni borde tänka på att få era barn så fort som möjligt. Hon klappar mig på axeln. en tröst. Vi kommer att hjälpa er med alla medel som går. Jag hulkar och tittar på Lucas, han är förstenad i ansiktet och jag ser att han är ledsen. Han gör stirrblicken och frågar hur länge vi kan vänta? Ja, Emelie är ju rätt ung ännu men det handlar om en snart framtid.

Vi går hem tillsammans, han med handen runt min midja. Emelie, vi fixar det här! Jag tittar på honom och säger att han borde lämna mig, för det enda en kvinna ska kunna är att få barn. Dumheter! Jag står här hela tiden, jag kommer inte lämna.

Lugnet sprider sig inom mig och han överröser mig med kärlek, kliar på ryggen och låter mig somna till vår serie.

Likes

Comments