När krisen och kriget kommer


Det har varit ett förjävligt november om man ska säga det rakt ut.
Det har varit infektioner och allergiska reaktioner.
Ett väpnat rån.
Uppsägning, anställning och nya människor. Sjukskrivning och mardrömmar.
Det har varit krasch och kras. Storm och knas.
Kanske Sveda och värk som försäkringsbolaget skulle kalla det.

Men trots att man ligger där på golvet och känner sig så himla trasig, så går livet vidare ändå. Och fast hjärtat klappar när jag skriver detta så gör jag det ändå. För att alltid hjälper det på något sätt, att sätta ord på allt som känns.

Jag vet inte hur ni känner, men känslan av att känna sig svag, är en av de jobbigaste känslorna there is.
Det är som att allting glider en ur händerna, och där står man helt tomhänt.
Och ja, jag vet att alla känner sig små och svaga då och då, men det mildrar inte min känsla så mycket.

Men jag mår bättre nu när december lider mot sitt slut (och därmed hela vårt decennium!!)
Det kan ta tid att må bra igen, det vet jag ju. Jag kämpar på och det gör ju vi alla, med alla våra dagliga hinder och motgångar. Jag hoppas att 20-talet tar emot oss alla med kärlek och öppna armar.

Kram


  • Nära Rusbogatan , Hedemora

Gillar