Rematch
Dagarna & veckorna gick, jag kände att jag gjorde allt för att ge min värdfamilj chans efter chans men inget förändrades, det blev snarare bara värre. Min värdmamma opererade foten & skulle vara sjukskriven under 1 månads tid & vara hemma med mig & barnen & det var droppen för mig. Hon övervakade allt jag & barnen gjorde & ifråga satte allt, men hjälpte inte till med ett dugg. Vet inte hur många gånger jag fick vika om tvätt eller bädda om barnen sängar för att det inte var på rätt sätt. En dag bestämde jag mig för att nej, nu räcker det. Det var inte så här jag ville att mitt år skulle bli så jag ringde min LCC & berättade det.
Det var inte så att allt detta hände dagen jag bestämde mig för att jag inte ville vara kvar i familjen, det är en process. Min LCC pratade med mina värdföräldrar förklarade & då skulle vi testa i 2 veckor & se hur det känns men min värdmamma uppskattade inte riktigt att jag kände som jag kände inför hennes perfekta liv & barn så hon började behandla mig väldigt illa, när jag hade jobbat klart för kvällen kunde hon helt plötsligt ropa upp barnen från källaren & säga att det var mat men stänga dörren ner till mig så jag fick liksom klara mig själv där nere. Som tur var hade jag Ellen även i detta då hon också gick igenom detta med sin familj. Vi träffades ofta någonstans & käkade ihop för att komma i från våra familjer. Ellen gick in i rematch innan mig & hittade en superbra familj & jag tror det var det som gjorde att jag också vågade ta steget & insåg att jag förtjänar bättre.
Efter en vecka kom Brooke & hade mötet med oss & min värdmamma började ljuga något fruktansvärt om hur jag varit osv. Det läskiga med en remtach som det kallas är att som au pair har man 2 veckor på sig att hitta en annan familj annars blir man hemskickad, fett löskigt! för nu hade ju jag bestämt mig för att jag ska vara borta i 1 år i allafall & jag ville inte hem. Min värdfamilj hittade snabbt en ny au pair & jag fick flytta hem till Brooke & hennes familj. Fick dela rum med en annan tjej som också gått i rematch, efter några dagar hittade hon en ny familj & flyttade. Jag bodde hos Brooke, letade desperat efter en ny familj, Brooke var ett fantastiskt stöd i detta. pratade med några olika familjer men ingen som kändes helt rätt eller som behövde en au pair så snabbt som jag behövde flytta. (allt detta görs alltså via samma hemsida som innan man åker, gick inte & knackade dörr haha) New match.
Kommer så väl ihåg denna dagen, jag & Ellen möttes upp igen efter en tid i från varandra då hon hade flyttat till en ny familj mer up north i New york. Hösten hade börjat komma på riktigt & vi satte oss i Bryant park då dem tagit fram alla mysiga stånd för julmarknad & gjort en isbana mitt i parken så mysigt. Vi satte oss på en uteservering & drack hot apple cider & bara njöt av att vi satt där mitt i New york city ihop. Just då var jag matchad med en familj från Boston som jag var lite osäker på då dem hade ett tvilling par på 2,5 år & en liten bebis till på gång. Jag hade väl lite tappat lusten med att ta hand om 3 barn kände jag & mitt hjärta var ju set på New york men lusten att stanna i USA var större så jag hade typ accepterat att jag skulle flytta till boston.
Efter en stund gick jag & Ellen runt i butiker när jag fick ett mejl om att jag hade en ny match, så familjen i Boston måste förstått att jag inte var så intresserad. Det var en ensamstående mamma med två barn, en kille på 7 år & en tjej på 9 år plus en hund. Dem bodde i Mount Kisco, New york ca 50 minuter från Manhattan. Ellens värdmamam kände till Mount kisco & sa att det var en mysig stad, slängde genast iväg ett mejl till mamman i familjen. Vi mejlade fram & tillbaka under någon dag & bestämde oss för att mötas upp i city en kväll efter hon slutat jobba.
Vi möttes på ett starbucks & allt kändes så rätt, så genuin & snäll människa med så sunda funderingar & tankar om hur jag skulle vara. Minns att hon sa att hon ville att en au pair skulle vara som en storasyster till hennes barn, vara där för dem som ingen annan kan & vara som en extra av henne.
